Buenos Aires, 051024 (IPS) – N\u00e4r Argentinas h\u00f6gsta domstol i juni slog fast att landets amnestilagar stred mot grundlagen hoppades m\u00e5nga att de som begick m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott under diktaturen 1976-1983 skulle f\u00e5 sina straff. Men sedan dess har inte mycket h\u00e4nt, och utsikterna \u00e4r inte uppmuntrande. <\/p>\n
<\/p>\n
R\u00e4tteg\u00e5ngarna g\u00e5r l\u00e5ngsamt, och nya hinder dyker upp hela tiden. Samtidigt d\u00f6r m\u00e5nga av de anklagade, eller blir senila och sl\u00e4pps ur skyddsf\u00f6rvar. Det var vad som h\u00e4nde tidigare i m\u00e5naden med flera pensionerade milit\u00e4rer som anklagades f\u00f6r att ha stulit barn fr\u00e5n politiska f\u00e5ngar som sedan “f\u00f6rsvann”.<\/p>\n
Amnestilagarna som antogs 1986 och 1987 gjorde att tusentals milit\u00e4rer som kidnappade, torterade och d\u00f6dade mellan 10 000 och 30 000 m\u00e4nniskor slapp \u00e5tal.<\/p>\n
Men landets kongress upph\u00e4vde amnestilagarna 2003, och i juni bekr\u00e4ftades det beslutet av h\u00f6gsta domstolen, som h\u00e4nvisade till att Argentina har skrivit under internationella avtal som inneb\u00e4r att man inte kan till\u00e4mpa amnesti f\u00f6r brott mot m\u00e4nskligheten.<\/p>\n
D\u00e5 firade m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister och familjer till offren. Mer \u00e4n 40 olika r\u00e4tteg\u00e5ngsprocesser kunde forts\u00e4tta. Men i dag tycks den juridiska kampen f\u00f6r uppr\u00e4ttelse ha k\u00f6rt fast, samtidigt som de skyldiga undslipper r\u00e4ttvisan.<\/p>\n
I januari sk\u00f6t domstolen upp \u00e5talet mot den f\u00f6rre \u00f6verbef\u00e4lhavaren f\u00f6r flottan, Emilio Massera, som stod \u00e5talad f\u00f6r att ha kidnappat barn. Massera, som var en av de tre h\u00f6gt uppsatta milit\u00e4rer som stod bakom kuppen 1976, drabbades av en stroke f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sedan och anses allt f\u00f6r d\u00e5lig f\u00f6r att st\u00e4llas inf\u00f6r r\u00e4tta.<\/p>\n
I juni dog den f\u00f6rre generalen Guillermo Su\u00e1rez Mason vid 81 \u00e5rs \u00e5lder. Han stod \u00e5talad f\u00f6r 80 mord, 250 kidnappningar och 12 fall av barnarov. Centrum f\u00f6r juridiska och sociala studier, en argentinsk m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisation, rapporterar att mer \u00e4n 50 av de anklagade har d\u00f6tt under de juridiska processerna.<\/p>\n
F\u00f6r n\u00e4rvarande sitter 260 f\u00f6re detta poliser och milit\u00e4rer gripna f\u00f6r m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott. 50 av dem h\u00e5lls i husarrest eftersom de \u00e4r \u00f6ver 70 \u00e5r gamla. Dussintals av fallen g\u00e5r sm\u00e4rtsamt l\u00e5ngsamt. M\u00e5nga av dem \u00e5terupptogs n\u00e4r amnestilagarna upph\u00e4vdes. Ett av de mest k\u00e4nda fallen g\u00e4ller f\u00f6rsta arm\u00e9k\u00e5ren, som opererade i Buenos Aires-provinsen och i en del av grannprovinsen La Pampa. Sammanlagt 42 hemliga tortyrl\u00e4ger fanns i f\u00f6rsta arm\u00e9k\u00e5rens omr\u00e5de under milit\u00e4rregimen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 051024 (IPS) – N\u00e4r Argentinas h\u00f6gsta domstol i juni slog fast att landets amnestilagar stred mot grundlagen hoppades m\u00e5nga att de som begick m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott under diktaturen 1976-1983 skulle f\u00e5 sina straff. Men sedan dess har inte mycket h\u00e4nt,… Continue Reading