{"id":3742,"date":"2005-10-20T13:40:01","date_gmt":"2005-10-20T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/10\/20\/ta-upp-burma-i-sakerhetsradet\/"},"modified":"2005-10-20T13:40:01","modified_gmt":"2005-10-20T13:40:01","slug":"ta-upp-burma-i-sakerhetsradet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/10\/20\/ta-upp-burma-i-sakerhetsradet\/","title":{"rendered":"&quot;Ta upp Burma i s\u00e4kerhetsr\u00e5det&quot;"},"content":{"rendered":"<p>New York, 051020 (IPS) &#8211; Flera av l\u00e4nderna i den sydostasiatiska  samarbetsorganisationen Asean arbetar nu h\u00e5rt f\u00f6r  att FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d ska ta upp de \u00f6vergrepp mot  de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna som milit\u00e4rregimen i  Burma g\u00f6r sig skyldig till.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; FN, EU, USA och andra med intressen i Burma borde omedelbart g\u00e5 samman f\u00f6r att uppr\u00e4tta en dialog med milit\u00e4rregimen, s\u00e4ger Zaid Ibrahim, ordf\u00f6rande i Aseans interparlamentariska Burma- kommitt\u00e9, AIPMC.<\/p>\n<p> Den thail\u00e4ndska senatorn Jon Ungphakorn s\u00e4ger att Burma borde genomf\u00f6ra &#8220;\u00e5tminstone ett minimum av demokratiska reformer&#8221;.<\/p>\n<p> &#8211; Det inkluderar att sl\u00e4ppa politiska f\u00e5ngar, exempelvis Aung San Suu Kyi, och att h\u00e5lla en dialog med de politiska partierna i landet.<\/p>\n<p> Burmas milit\u00e4rregim har styrt landet sedan 1962. 1990 vann Aung San Suu Kyis parti &#8211; Nationella demokratif\u00f6rbundet &#8211; valet, men generalerna v\u00e4grade att l\u00e4mna ifr\u00e5n sig makten. Aung San Suu Kyi h\u00e5lls nu insp\u00e4rrad.<\/p>\n<p> Bland de \u00f6vriga krav som AIPMC st\u00e4ller p\u00e5 Burma finns att landet ska anta en ny demokratisk grundlag och att landets minoritetsgrupper ska skyddas. Om f\u00f6rhandlingar inte leder till en l\u00f6sning vill kommitt\u00e9n se ekonomiska sanktioner och ett milit\u00e4rt ingripande.<\/p>\n<p> De sydostasiatiska l\u00e4nderna f\u00e5r st\u00f6d av USA, som tog upp situationen f\u00f6r Suu Kyi och 1 300 andra politiska f\u00e5ngar i s\u00e4kerhetsr\u00e5det i juni. Men d\u00e5 blockerades alla \u00e5tg\u00e4rder av Kina och Ryssland.<\/p>\n<p> &#8211; USA vill g\u00e4rna ta upp det h\u00e4r i s\u00e4kerhetsr\u00e5det om vi kan f\u00e5 tillr\u00e4ckligt st\u00f6d. Vi anser att fr\u00e5gan h\u00f6r hemma i r\u00e5det, sa den amerikanska FN-ambassad\u00f6ren Anne Patterson i f\u00f6rra veckan.<\/p>\n<p> Men flera bed\u00f6mare menar att Kina kommer att forts\u00e4tta att stoppa alla f\u00f6rslag om sanktioner.<\/p>\n<p> &#8211; Jag tror att Kina kommer att f\u00f6rs\u00f6ka att f\u00e5 alla att tro att de kommer att anv\u00e4nda sitt veto, f\u00f6r att f\u00e5 de l\u00e4nder som \u00e4r tveksamma att undvika att ta upp Burma \u00f6ver huvud taget, s\u00e4ger Maureen Aung-Thwin, chef f\u00f6r Open Society Institutes Burma-projekt.<\/p>\n<p> Men Aung-Thwin v\u00e4lkomnar \u00e4nd\u00e5 en h\u00e5rdare attityd.<\/p>\n<p> &#8211; Efter att ha f\u00f6rs\u00f6kt med n\u00e4stan allting annat \u2013 mor\u00f6tter, piska, FN-resolutioner \u2013 har omv\u00e4rlden bara f\u00e5tt tomma ord och brutna l\u00f6ften av regimen. Vi m\u00e5ste ta fr\u00e5gan till FN:s h\u00f6gsta niv\u00e5. I nul\u00e4get \u00e4r den resolution vi vill ha i s\u00e4kerhetsr\u00e5det t\u00e4mligen grundl\u00e4ggande \u2013 en resolution som bara kr\u00e4ver att regimen ska arbeta tillsammans med generalsekreterarens kontor f\u00f6r att inleda en dialog.<\/p>\n<p> M\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Refugees International, RI, ser ocks\u00e5 ett akut behov av \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n s\u00e4kerhetsr\u00e5det. Joel Charny, RI:s vice ordf\u00f6rande, s\u00e4ger att det finns en risk f\u00f6r \u00f6kade regional instabilitet p\u00e5 grund av att allt fler burmeser flyr undan \u00f6vergrepp till andra l\u00e4nder i regionen.<\/p>\n<p> F\u00f6rutom flyktingproblemet har FN:s specielle Burma-rapport\u00f6r Paulo S\u00e9rgio Pinheiro talat om en v\u00e4xande hiv\/aids-epidemi. Och flera ickestatliga organisationer rapporterar att milit\u00e4ren utnyttjar tv\u00e5ngsarbetare och beg\u00e5r sexuella \u00f6vergrupp. I synnerhet har landets etniska minoriteter varit h\u00e5rt utsatta.<\/p>\n<p> Asean har tio medlemsl\u00e4nder: Brunei, Kambodja, Indonesien, Laos, Malaysia, Burma, Filippinerna, Singapore, Thailand och Vietnam. Organisationen har sedan starten 1967 betonat att man inte ska l\u00e4gga sig i enskilda medlemsstaters inre angel\u00e4genheter, och f\u00f6respr\u00e5kar i st\u00e4llet konstruktiv dialog. Asean l\u00e4t Burma bli medlem 1997 i hopp om att demokratiska reformer skulle genomf\u00f6ras i landet. Men den thail\u00e4ndske senatorn Jon Ungphakorn medger att det inte har fungerat.<\/p>\n<p> I juli tvingade Asean Burma att avst\u00e5 fr\u00e5n ordf\u00f6randeskapet i Asean n\u00e4sta \u00e5r. Ordf\u00f6randeskapet roterar inom organisationen i alfabetisk ordning, och Burma (som ocks\u00e5 kallas Myanmar) skulle ha tagit \u00f6ver ordf\u00f6randeklubban fr\u00e5n \u00e5rets ordf\u00f6randeland Malaysia.  Med insikten om att Asean inte kan ut\u00f6va tillr\u00e4ckliga p\u00e5tryckningar p\u00e5 Burma bildade fyra av Aseans medlemsl\u00e4nder &#8211; Malaysia, Singapore, Thailand och Kambodja &#8211; Burmakommitt\u00e9n AIPMC.<\/p>\n<p> Kommitt\u00e9n \u00e4r inte ensamma om sitt krav p\u00e5 att s\u00e4kerhetsr\u00e5det ska ta upp fr\u00e5gan om Burma. S\u00e5v\u00e4l Tjeckiens expresident Vaclav Havel som Sydafrikas \u00e4rkebiskop Desmond Tutu har nyligen f\u00f6rt fram samma krav.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New York, 051020 (IPS) &#8211; Flera av l\u00e4nderna i den sydostasiatiska samarbetsorganisationen Asean arbetar nu h\u00e5rt f\u00f6r att FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d ska ta upp de \u00f6vergrepp mot de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna som milit\u00e4rregimen i Burma g\u00f6r sig skyldig till.<\/p>\n","protected":false},"author":461,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,7],"tags":[],"class_list":["post-3742","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3742","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/461"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3742"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3742\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3742"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3742"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3742"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}