{"id":3684,"date":"2005-09-26T13:40:01","date_gmt":"2005-09-26T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/09\/26\/irak-hindrar-amerikansk-trupp-ett-inbordeskrig-eller-skapar-de-det\/"},"modified":"2005-09-26T13:40:01","modified_gmt":"2005-09-26T13:40:01","slug":"irak-hindrar-amerikansk-trupp-ett-inbordeskrig-eller-skapar-de-det","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/09\/26\/irak-hindrar-amerikansk-trupp-ett-inbordeskrig-eller-skapar-de-det\/","title":{"rendered":"Irak: Hindrar amerikansk trupp ett inb\u00f6rdeskrig \u2013 eller skapar de det?"},"content":{"rendered":"

Washington, 050926 (IPS) – Den v\u00e4xande farh\u00e5gan om att ett fullskaligt inb\u00f6rdeskrig ska bryta ut i Irak, och sannolikheten att Iraks grannl\u00e4nder dras in i en s\u00e5dan konflikt, har intensifierat debatten om huruvida USA b\u00f6r dra tillbaka sina trupper. <\/p>\n

<\/p>\n

Vissa analytiker anser att ett omedelbart tillbakadragande minskar risken f\u00f6r inb\u00f6rdeskrig, medan andra insisterar p\u00e5 att det \u00e4r de amerikanska trupperna som f\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6rhindrar att v\u00e5ldet eskalerar och att hela regionen destabiliseras.<\/p>\n

Bush-administrationen st\u00e5r fast vid att USA blir kvar tills de irakiska s\u00e4kerhetsstyrkorna sj\u00e4lva klarar att tygla, om inte krossa, det p\u00e5g\u00e5ende upproret. Men ett v\u00e4xande antal politiska analytiker, d\u00e4ribland vissa som var f\u00f6r invasionen 2003, tror att Washington kommer att b\u00f6rja dra tillbaka sina 140 000 soldater under f\u00f6rsta halvan av 2006. En anledning tror de \u00e4r att republikanerna kommer att vilja visa v\u00e4ljarna “ljuset i slutet av tunneln” f\u00f6re kongressvalet i november 2006.<\/p>\n

Och enligt artiklar i den brittiska pressen tyder mycket p\u00e5 att Storbritannien planerar att dra tillbaka stora delar av sina styrkor fr\u00e5n Irak i maj n\u00e4sta \u00e5r. Premi\u00e4rminister Tony Blair f\u00f6rnekade dock s\u00e5 sent som i f\u00f6rra helgen att n\u00e5got datum har best\u00e4mts.<\/p>\n

Men dessa planer betyder inte mycket om dagens uppror och v\u00e5ld glider \u00f6ver i regelr\u00e4tt inb\u00f6rdeskrig, vilket allt fler experter f\u00f6rutsp\u00e5r.<\/p>\n

Vissa analytiker anser att inb\u00f6rdeskriget redan har b\u00f6rjat. “F\u00f6r ett \u00e5r sedan var det m\u00f6jligt att skriva om det potentiella hotet om ett inb\u00f6rdeskrig i Irak. I dag p\u00e5g\u00e5r redan det kriget”, skriver Niall Ferguson i Los Angeles Times. Ferguson var en av de som st\u00f6dde invasionen 2003. Hans \u00e5sikt, att inb\u00f6rdeskriget p\u00e5g\u00e5r, \u00e4r fortfarande i minoritet, men farh\u00e5gorna f\u00f6r ett n\u00e4ra f\u00f6rest\u00e5ende inb\u00f6rdeskrig ifr\u00e5gas\u00e4tts inte l\u00e4ngre av betraktare utanf\u00f6r regeringen.<\/p>\n

Ferguson skyller situationen p\u00e5 att administrationen inte satte in tillr\u00e4ckligt stora styrkor i Irak f\u00f6r att krossa upproret. Men enligt en ny rapport fr\u00e5n International Crisis Group, ICG, har processen med att driva fram en irakisk konstitution ytterligare alienerat landets sunniter fr\u00e5n kurderna och shiiterna och \u00f6kat risken f\u00f6r krig. De tre folkgrupperna kunde inte enas om ett f\u00f6rslag och den 15 oktober ska irakierna folkomr\u00f6sta om ett f\u00f6rslag som bara st\u00f6ds av kurder och shiiter. ISG skriver att Irak nu st\u00e5r inf\u00f6r hotet om ett fullskaligt inb\u00f6rdeskrig och landets s\u00f6nderfall.<\/p>\n

Och alla betraktare utanf\u00f6r administrationen oroas av det uttalande som den saudiske utrikesministern Saud al-Faisal gjorde under ett bes\u00f6k i USA f\u00f6rra veckan.<\/p>\n

– Irak befinner sig i en verkligt farlig och mycket hotfull situation. Intrycket \u00e4r att landet gradvis g\u00e5r mot sin uppl\u00f6sning. Det verkar inte finnas n\u00e5gon dynamik just nu som h\u00e5ller ihop landet, sa ministern. Han varnade ocks\u00e5 f\u00f6r att om de nuvarande trenderna forts\u00e4tter s\u00e5 riskerar fler l\u00e4nder i regionen att dras in i konflikten. Debatten om huruvida USA:s styrkor \u00f6kar risken f\u00f6r inb\u00f6rdeskrig eller hindrar att v\u00e5ldet eskalerar ytterligare har intensifierats utanf\u00f6r regeringskretsarna. Merparten anser fortfarande att de amerikanska styrkorna hindrar, eller \u00e5tminstone bromsar, utvecklingen mot fullskaligt krig. Niall Ferguson anser exempelvis att ett tillbakadragande nu vore katastrofalt.<\/p>\n

“Det slags v\u00e5ld vi kan f\u00e5 se i Irak om vi ger upp nu, och l\u00e5ter ett fullskaligt inb\u00f6rdeskrig rasa, skulle \u00f6verskugga allt som har h\u00e4nt sedan 2003”, menar han. Men andra betraktare, som sociologen Michael Schwartz, anser att “USA:s n\u00e4rvaro inte hindrar, utan bidrar till, att f\u00f6rt\u00e4ta st\u00e4mningen av inb\u00f6rdeskrig i Irak. Schwartz anser att om USA l\u00e4mnade Irak snabbt s\u00e5 \u00e4r det mer rimligt att anta att v\u00e5ldet skulle minska \u00e4n att det skulle \u00f6ka.<\/p>\n

I en ess\u00e4 som m\u00e5nga betraktare l\u00e4st och citerat, skriver Schwartz att USA:s milit\u00e4r redan d\u00f6dar fler civilpersoner \u00e4n de som troligen skulle omkomma i ett inb\u00f6rdeskrig. Han menar att USA:s n\u00e4rvaro \u00e4r anledningen till fler terrord\u00e5d \u00e4n de arm\u00e9n hindrar. Han argumenterar ocks\u00e5 f\u00f6r att en stor del av de nuvarande attackera, s\u00e4rskilt de som utf\u00f6rs av radikala islamistiska grupper, skulle minska eller upph\u00f6ra om USA l\u00e4mnade landet. “Ju l\u00e4ngre vi dr\u00f6jer med att dra oss ur, desto v\u00e4rre kommer situationen troligen att bli \u2013 f\u00f6r USA och f\u00f6r irakierna”, skriver han.<\/p>\n

Schwartz befinner sig till v\u00e4nster p\u00e5 den amerikanska politiska skalan. Men uppmaningarna att dra sig tillbaka fr\u00e5n Irak h\u00f6rs \u00e4ven fr\u00e5n konservativa kritiker till kriget, bland annat fr\u00e5n Andrew Bacevich, Vietnamveteran som undervisar i internationella relationer vid Boston University, och fr\u00e5n den pensionerade generall\u00f6jtnanten William Odom vid Hudson Institute.<\/p>\n

“Vi skapade inb\u00f6rdeskriget n\u00e4r vi invaderade Irak; vi kan inte f\u00f6rhindra kriget genom att stanna”, skrev Odom i en ess\u00e4 f\u00f6rra m\u00e5naden.<\/p>\n

Han och Bacevich tror b\u00e5da att om USA drar sig tillbaka s\u00e5 skulle det tvinga grannstater och andra l\u00e4nder att bilda en koalition som kan ta ansvar f\u00f6r att konflikten i Irak inte g\u00e5r \u00f6ver styr.<\/p>\n

Men vissa av Bush-administrationens kritiker tror att ett omedelbart amerikanskt tillbakadragande skulle g\u00f6ra saker och ting v\u00e4rre f\u00f6r irakierna.<\/p>\n

“Jag kan helt enkelt inte f\u00f6rst\u00e5 de h\u00e4r argumentet”, skriver Mellan\u00f6sternexperten Juan Cole, fr\u00e5n University of Michigan, p\u00e5 sin blogg. “USA:s milit\u00e4r d\u00f6dar m\u00e5nga irakier, men om milit\u00e4ren d\u00f6dar fler \u00e4n som skulle d\u00f6 i ett inb\u00f6rdeskrig beror p\u00e5 hur m\u00e5nga som skulle d\u00f6 i det kriget. En eller tv\u00e5 miljoner skulle kunna d\u00f6das i ett inb\u00f6rdeskrig, och det g\u00e4ller bara om kriget begr\u00e4nsas till Irak, vilket inte \u00e4r troligt”, skriver han. “Ett amerikanskt tillbakadragande skulle inte f\u00e5 sunniterna att ge upp sina fr\u00e4msta krav; det skulle kanske uppmuntra dem att sl\u00e5 till h\u00e5rdare mot shiiterna”, skriver Cole.<\/p>\n

Han f\u00f6respr\u00e5kar att merparten av de amerikanska marksoldaterna dras tillbaka men att specialstyrkorna och flygvapnet blir kvar \u2013 om inte Nato eller FN s\u00e4tter in en fredsbevarande styrka. <\/p>\n