Brooklin, 050919 (IPS) – Antalet mycket kraftiga stormar liknande orkanen Katrina har n\u00e4stan f\u00f6rdubblats. Och de kommer bara att bli fler eftersom temperaturen stiger i v\u00e4rldshaven, menar forskare. <\/p>\n
<\/p>\n
Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna leder till varmare ytvatten i haven, och denna v\u00e4rme ger extra energi till kraftfulla orkaner och cykloner. Enligt en ny studie, som i fredags publicerades i tidskriften Science, har antalet orkaner i kategori 4 och 5 n\u00e4stan f\u00f6rdubblats de senaste 35 \u00e5ren. Enligt Peter Webster vid Georgia Institute of Technology, som varit med och skrivit artikeln, ger varmare yttemperaturer upphov till \u00f6kad m\u00e4ngd vatten\u00e5nga – vilket utg\u00f6r br\u00e4nslet f\u00f6r orkaner. Den st\u00f6rsta \u00f6kningen av kraftiga orkaner intr\u00e4ffade i norra och sydv\u00e4stra Stillahavet, samt s\u00f6dra och norra Indiska oceanen. \u00d6kningen var n\u00e5got mindre i norra Atlanten. Webster s\u00e4ger till IPS att sambandet mellan de \u00f6kande temperaturerna i ytvattnet och antalet orkaner \u00e4r tydligt.<\/p>\n
Under de senaste 40 \u00e5ren har temperaturen i de \u00f6versta 300 meterna av v\u00e4rldshaven stigit med i genomsnitt en halv grad celsius. Tidigare i \u00e5r publicerade Tim Barnett, marinfysiker vid Scripps Institution of Oceanography, en studie som klart visade att v\u00e4xthuseffekten, orsakad av fossila br\u00e4nslen, b\u00e4r ansvaret f\u00f6r de stigande havstemperaturerna. Webster menar att orkanen Katrina \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur varma yttemperaturer p\u00e5verkar stormarnas kraft.<\/p>\n
Innan Katrina slog mot den amerikanska kusten gick stormen f\u00f6rbi Florida som en orkan i kategori 1. Men n\u00e4r den fortsatte in genom Mexikanska golfen fungerade den stora och djupa m\u00e4ngden varmt vatten som h\u00f6goktanigt br\u00e4nsle f\u00f6r orkanen, enligt Webster.<\/p>\n
Bara under natten f\u00f6rvandlades Katrina till en fruktansv\u00e4rd orkan i kategori 5.<\/p>\n
Enligt Saffir-Simpsons skala bed\u00f6ms orkaner fr\u00e5n 1 till 5 i f\u00f6rh\u00e5llande till vindstyrka och potential att f\u00f6rorsaka f\u00f6rst\u00f6relse. En orkan i kategori 1 inneb\u00e4r ih\u00e5llande vindstyrkor p\u00e5 \u00f6ver 110 kilometer i timmen. Vindstyrkan i en orkan i kategori 5 ligger p\u00e5 \u00f6ver 250 kilometer i timmen. N\u00e4r Katrina n\u00e5dde land hade stormen f\u00f6rsvagats till kategori 4. Men eftersom orkanen var s\u00e5 exceptionellt stor blev f\u00f6r\u00f6delsen \u00e4nd\u00e5 enorm.<\/p>\n
Kevin Trenberth, chef f\u00f6r klimatanalyser vid National Centre for Atmospheric Research i Boulder, Colorado, s\u00e4ger sig inte vara f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver resultaten i Websters studie. Trenberth publicerade nyligen en egen studie i Science om sambandet mellan klimatf\u00f6r\u00e4ndringar som p\u00e5verkats av m\u00e4nniskan och \u00f6kande orkanstyrkor och regnfall. Trenberth p\u00e5pekar \u00e4ven att den ledande orkanexperten Kerry Emanuel publicerat en studie i Science som visade att stormarna i Nordatlanten och nordv\u00e4stra Stilla havet tilltagit i styrka och omf\u00e5ng med hela 70 procent sedan 1970-talet. Det \u00e4r dessutom viktigt att notera att Emanuel, Webster och Trenberth n\u00e4rmat sig fr\u00e5gest\u00e4llningen fr\u00e5n olika h\u00e5ll, men \u00e4nd\u00e5 kommit fram till liknande slutsatser. – Vi kanske har olika uppfattningar om detaljer, men det r\u00e5der ingen tvekan om att stormarna \u00f6kat i intensitet, s\u00e4ger Trenberth. Nordatlanten \u00e4r ovanligt varm i \u00e5r \u2013 n\u00e4rmare 1,5 grader \u00f6ver genomsnittet \u2013 och detta \u00e4r anledningen till varf\u00f6r man f\u00f6rv\u00e4ntar sig en dubblering av antalet orkaner och tropiska stormar. Trenberth menar att den extra v\u00e4rmen i havet inneb\u00e4r att dessa stormar blir mellan 15 och 20 procent kraftfullare. \u00c4ven om alla utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser skulle upph\u00f6ra omg\u00e5ende kommer uppv\u00e4rmningen av haven att forts\u00e4tta. P\u00e5 fr\u00e5gan om vilka effekter detta kommer att f\u00e5, svarar Webster att vi kan f\u00f6rv\u00e4nta oss fler stormar i kategori 4 och 5. Och m\u00f6jligen ocks\u00e5 \u00e4nnu starkare stormar.<\/p>\n
Datorutr\u00e4kningar har visat att enorma superstormar med vindar p\u00e5 i genomsnitt 600 kilometer i timmen kan uppst\u00e5 om haven v\u00e4rms upp till mellan 45 och 50 graders v\u00e4rme. S\u00e5 heta temperaturer \u00e4r om\u00f6jliga i dag om inte ett stort antal meteoriter sl\u00e5r ned, eller gigantiska vulkanutbrott sker under havsytan. Men Trenberth menar att de befolkningar som lever i n\u00e4rheten av kuster b\u00f6r f\u00f6rbereda sig p\u00e5 att stormarna i framtiden kommer att vara starkare \u00e4n f\u00f6rr.<\/p>\n
– De kommande 30 \u00e5ren kommer inte att vara som de senaste 30. Vi kan f\u00f6rv\u00e4nta starkare orkaner och cykloner och m\u00e5ste b\u00f6rja planera efter det, s\u00e4ger Webster. Risken \u00e4r annars att man i USA kommer att f\u00e5 b\u00f6rja spendera hundratals miljarder dollar varje \u00e5r f\u00f6r att \u00e5terbygga delar av kustlandskapet som helt f\u00f6rst\u00f6rts av stormar, menar Webster.<\/p>\n
P\u00e5 fr\u00e5gan om han skulle f\u00f6resl\u00e5 att man \u00e5teruppbygger New Orleans p\u00e5 dess gamla plats svarar klimatforskaren kort.<\/p>\n
– Nej.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Brooklin, 050919 (IPS) – Antalet mycket kraftiga stormar liknande orkanen Katrina har n\u00e4stan f\u00f6rdubblats. Och de kommer bara att bli fler eftersom temperaturen stiger i v\u00e4rldshaven, menar forskare.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,12],"tags":[],"class_list":["post-3669","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3669","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3669"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3669\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3669"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3669"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3669"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}