{"id":3605,"date":"2005-08-29T13:40:01","date_gmt":"2005-08-29T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/08\/29\/nepal-arbetskraftsexport-viktigaste-naringen\/"},"modified":"2005-08-29T13:40:01","modified_gmt":"2005-08-29T13:40:01","slug":"nepal-arbetskraftsexport-viktigaste-naringen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/08\/29\/nepal-arbetskraftsexport-viktigaste-naringen\/","title":{"rendered":"Nepal: Arbetskraftsexport \u2013 viktigaste n\u00e4ringen"},"content":{"rendered":"<p>Kathmandu, 050829 (IPS) &#8211; Om tio dagar reser Namrata Pandey till Israel f\u00f6r att arbeta som hemhj\u00e4lp. I framtiden dr\u00f6mmer hon om att jobba i USA. Hon har flera v\u00e4nner och familjemedlemmar som redan l\u00e4mnat sitt fattiga och oroliga hemland.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Pandey har tv\u00e5 barn och lever ensam sedan hon separerade f\u00f6r ett par \u00e5r sedan. Hon har nu sagt upp sig fr\u00e5n ett jobb som kontorist som betalade ungef\u00e4r 530 kronor i m\u00e5naden. I Israel kommer hon att tj\u00e4na ungef\u00e4r 5000 i m\u00e5naden. Hon har f\u00e5tt ett kontrakt p\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n<p> &#8211; Jag beh\u00f6ver pengarna fr\u00e4mst f\u00f6r att utbilda mina barn , s\u00e4ger hon.  Omkring 350 nepaleser l\u00e4mnar varje dag landet f\u00f6r att jobba utomlands. Det betyder en exodus p\u00e5 130 000 personer per \u00e5r. Nepal \u00e4r ett av Asiens fattigaste l\u00e4nder och f\u00f6r tio \u00e5r sedan gjorde en maoistisk rebellgrupp uppror mot kungen och regeringen. Det politiska l\u00e4get i dag \u00e4r mycket ostabilt sedan kungen genomf\u00f6rt en kupp och avsatt regeringen och rebellernas uppror forts\u00e4tter.  F\u00f6rra veckan bombade rebellerna en textilfabrik och ett annat f\u00f6retag st\u00e4ngde nyligen efter hot fr\u00e5n r\u00f6relsen. Landets st\u00f6rsta industri i dag \u00e4r exporten av arbetare, och ekonomin \u00e4r beroende av de pengar som exilnepaleserna skickar hem.  Enligt V\u00e4rldsbanken bidrar pengar som nepaleser skickar hem till sl\u00e4ktingar till en h\u00f6gre levnadsstandard f\u00f6r m\u00e5nga fattiga hush\u00e5ll. Genom pengarna har de r\u00e5d att k\u00f6pa fler varor och tj\u00e4nster vilket ocks\u00e5 bidrar till landets totala ekonomi. Men f\u00f6r att landet ska utvecklas p\u00e5 l\u00e4ngre sikt kr\u00e4vs \u00e4ven att n\u00e4ringslivet i landet utvecklas.  Av l\u00e4nderna i Sydasien var Nepal det land som var mest beroende av pengar fr\u00e5n medborgare som jobbar utomlands under 2003. 14,8 procent av landets BNP bestod av pengar fr\u00e5n utlandsnepaleser. Det \u00e4r en kraftig \u00f6kning j\u00e4mf\u00f6rt med fyra \u00e5r tidigare, och \u00f6kningen forts\u00e4tter. Antalet nepaleser som l\u00e4mnade landet f\u00f6r att jobba utomlands \u00f6kade med 28 procent mellan juli 2004 och juli 2005.  Vice chefen f\u00f6r Nepals centralbank, KB Manandhar, s\u00e4ger att pengarna har bidragit till en minskning av fattigdomen med elva procent de senaste \u00e5tta \u00e5ren.<\/p>\n<p> &#8211; Vi vet att m\u00e4nniskor anv\u00e4nder merparten av pengarna till mat och bost\u00e4der, s\u00e4ger Manandhar.  Ganesh Gurung, sociolog som har studerat infl\u00f6det av pengar fr\u00e5n utlandsnepaleser, s\u00e4ger att det \u00e4r positivt att pengarna g\u00e5r direkt till fattiga m\u00e4nniskor. Hans studier visar att pengarna som tj\u00e4nas in utomlands anv\u00e4nds fr\u00e4mst p\u00e5 tre s\u00e4tt: att betala av l\u00e5n som m\u00e4nniskor tagit f\u00f6r att kunna betala f\u00f6r sin resa, till f\u00f6rb\u00e4ttringar f\u00f6r familjen, exempelvis ett nytt tak p\u00e5 huset eller b\u00e4ttre skolor f\u00f6r barnen, till att k\u00f6pa mark eller nya hus samt till h\u00f6gre utbildning.  Det inneb\u00e4r dock att f\u00f6rutom utbildning, som Gurung ser som en l\u00e5ngsiktig investering, s\u00e5 skapas f\u00e5 f\u00f6retag eller andra utvecklingsm\u00f6jligheter genom pengarna, menar han.  Gurung, som \u00e4r knuten till det nepalesiska institutet f\u00f6r utvecklingsstudier, s\u00e4ger att regeringen borde satsa p\u00e5 att g\u00f6ra det l\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4nniskor att investera i exempelvis industrin. I exempelvis Filippinerna, som ocks\u00e5 exporterar m\u00e5nga arbetare, finns s\u00e5dana program.  N\u00e4ringslivet i Nepal \u00e4r h\u00e5rt tr\u00e4ngt och har bett myndigheterna om hj\u00e4lp med bland annat \u00f6kad s\u00e4kerhet. F\u00f6rra veckan st\u00e4ngde det internationella f\u00f6retaget Unilever sin fabrik i Kathmandu, vilket gjorde 2000 personer arbetsl\u00f6sa. F\u00f6retaget menade att hoten och kraven fr\u00e5n maoistgerillan inte gick att leva upp till. Gerillan kr\u00e4vde bland annat att f\u00f6retaget skulle h\u00f6ja de anst\u00e4lldas l\u00f6ner.  Nyligen bombade rebellr\u00f6relsen ett spinneri i s\u00f6dra Nepal, vid gr\u00e4nsen till Indien F\u00f6retaget f\u00f6rlorade runt 2,3 miljoner dollar p\u00e5 attentatet och 1000 personer f\u00f6rlorade sina jobb. I veckan t\u00e4nker oroliga f\u00f6retagare organisera en demonstration f\u00f6r fred staden Birgunj. De kr\u00e4ver att landets f\u00f6retag ska bli fredade zoner.<\/p>\n<p> Det var i februari 1996 som maoistgerillan lanserade sitt krig mot staten. Sedan 1996 har n\u00e4stan 12 000 personer d\u00f6tt i konflikten. Den 1 februari i \u00e5r tog Nepals kung Gyanendra makten genom en statskupp. Han inf\u00f6rde undantagstillst\u00e5nd och avsatte regeringen eftersom han menade att den hade misslyckats med att bek\u00e4mpa maoisterna. Undantagstillst\u00e5ndet har dragits tillbaka men kungen har fortfarande makten i landet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kathmandu, 050829 (IPS) &#8211; Om tio dagar reser Namrata Pandey till Israel f\u00f6r att arbeta som hemhj\u00e4lp. I framtiden dr\u00f6mmer hon om att jobba i USA. Hon har flera v\u00e4nner och familjemedlemmar som redan l\u00e4mnat sitt fattiga och oroliga hemland.<\/p>\n","protected":false},"author":99,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,18,6,1,7,11],"tags":[],"class_list":["post-3605","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3605","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/99"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3605"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3605\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3605"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3605"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3605"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}