Buenos Aires, 050615 (IPS) – Argentinas h\u00f6gsta domstol beslutade p\u00e5 tisdagen att tv\u00e5 amnestilagar f\u00f6r personer som beg\u00e5tt m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott strider mot landets konstitution. <\/p>\n
<\/p>\n
De tv\u00e5 lagarna tillkom i mitten av 1980-talet och innebar att \u00e5tal fick l\u00e4ggas ner mot de l\u00e4gre bef\u00e4l inom polisen och milit\u00e4ren som deltagit i den forna milit\u00e4rregimens “smutsiga krig” mot v\u00e4nsteraktivister och andra politiska motst\u00e5ndare. Juntan hade makten i landet mellan 1976 och 1983. H\u00f6gsta domstolens beslut inneb\u00e4r att v\u00e4gen nu ligger \u00f6ppen f\u00f6r att \u00e5ter b\u00f6rja utreda dessa brott. Amnestilagarna tillkom 1986 och 1987, efter de historiska r\u00e4tteg\u00e5ngarna 1985 d\u00e5 tidigare medlemmar av milit\u00e4rjuntan d\u00f6mdes till f\u00e4ngelsestraff. Lagarna innebar bland annat \u00e5tal mot l\u00e4gre rankad personal som “f\u00f6ljt order” stoppades.<\/p>\n
Ingen av amnestilagarna t\u00e4ckte dock in de kidnappningar och illegala “adoptioner” av barn till politiska f\u00e5ngar som ofta f\u00f6rekommit under milit\u00e4rdiktaturen. M\u00e5nga av dessa barn tvingades v\u00e4xa upp hos milit\u00e4rer och p\u00e5 senare \u00e5r har flera milit\u00e4rer \u00e5talats och d\u00f6mts f\u00f6r sina brott. Landets kongress drog redan 1998 tillbaka amnestilagarna, och de annullerades helt 2003. Men det kr\u00e4vdes ett beslut fr\u00e5n h\u00f6gsta domstolen i fr\u00e5gan f\u00f6r att f\u00e5 fram ett prejudikat som g\u00f6r det m\u00f6jligt att g\u00e5 vidare med \u00e5talen. M\u00e5nga fall av m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott har under de senaste \u00e5ren b\u00f6rjat utredas igen, men utvecklingen har varit l\u00e5ngsam i avvaktan p\u00e5 ett beslut fr\u00e5n h\u00f6gsta domstolen. Beslutet kom dock p\u00e5 tisdagen genom ett \u00e5tal mot en tidigare polis som anklagas f\u00f6r att ha sett till att f\u00f6r\u00e4ldrarna till en liten flicka “f\u00f6rsvunnit”.<\/p>\n
Polisen har redan \u00e5talats f\u00f6r att ha stulit parets barn, som var \u00e5tta m\u00e5nader gammal d\u00e5 hon kidnappades tillsammans med sin mamma. Flickan l\u00e4mnades sedan \u00f6ver till en officersfamilj som fostrade henne som sin egen dotter och dolde hennes verkliga identitet i \u00f6ver tv\u00e5 \u00e5rtionden. Efter att flickans biologiska sl\u00e4ktingar \u00e5terfunnit henne inleddes en r\u00e4tteg\u00e5ng mot polisen som \u00e5talades f\u00f6r att ha kidnappat henne. P\u00e5 grund av amnestilagarna kunde han dock inte st\u00e4llas till svars f\u00f6r att flickans f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6rsvunnit sp\u00e5rl\u00f6st. Men en l\u00e4gre domstol menade att polisen inte kunde h\u00e4nvisa till att han bara f\u00f6ljt order. Fallet har drivits av flickans biologiska familj och gruppen Morm\u00f6drarna vid Plaza de Mayo, samt Centret f\u00f6r juridiska och sociala studier, Cels. \u00c5r 2000 beslutade en domare att amnestilagarna stred mot landets konstitution. Och den domen, som senare fastst\u00e4lldes av en federal domstol, har nu allts\u00e5 \u00e4ven slagits fast av landets h\u00f6gsta domstol. Enligt V\u00edctor Abramovich, ordf\u00f6rande f\u00f6r Cels, inneb\u00e4r beslutet att det blir m\u00f6jligt att g\u00e5 vidare med de fall mot gamla milit\u00e4rer som redan p\u00e5b\u00f6rjats. Men framf\u00f6r allt menar Abramovich att domen \u00e4r en skarp signal om att landets demokratiska institutioner st\u00e4rks – i och med att straffriheten avskaffas.<\/p>\n
Den argentinske presidenten N\u00e9stor Kirchner, som aktivt arbetat f\u00f6r m\u00e4nniskor\u00e4ttsfr\u00e5gor sedan han fick makten i landet 2003, sa p\u00e5 tisdagen att amnestilagarna “var en skam” samt att beslutet i h\u00f6gsta domstolen “\u00e5terskapar f\u00f6rtroendet f\u00f6r r\u00e4ttvisan”.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 050615 (IPS) – Argentinas h\u00f6gsta domstol beslutade p\u00e5 tisdagen att tv\u00e5 amnestilagar f\u00f6r personer som beg\u00e5tt m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott strider mot landets konstitution.<\/p>\n","protected":false},"author":39,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15,10,7],"tags":[],"class_list":["post-3501","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3501","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/39"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3501"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3501\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3501"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3501"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3501"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}