New Delhi, 050530 (IPS) – Efter att representanter f\u00f6r Indiens och Pakistans h\u00f6gsta f\u00f6rsvarspolitiker tr\u00e4ffats i fredags st\u00e5r det klart att den 18 m\u00e5nader l\u00e5nga vapenvilan vid Siachen-glaci\u00e4ren forts\u00e4tter. Platsen \u00e4r den h\u00f6gst bel\u00e4gna och kanske mest kostsamma konfliktzonen i v\u00e4rlden. <\/p>\n
<\/p>\n
I ett pressmeddelande fr\u00e5n Indiens f\u00f6rsvarsminister Ajai Vikram Singh och dennes pakistanske motsvarighet Tariq Wazim Ghazi s\u00e4ger man att b\u00e5da sidor beslutat att l\u00f6sa konflikten vid Siachen “p\u00e5 ett fredligt s\u00e4tt” samt att vapenvilan ska forts\u00e4tta.<\/p>\n
Tusentals pakistanska och indiska soldater har trots vapenvilan f\u00f6rblivit posterade p\u00e5 glaci\u00e4ren, vilken ligger 5 500 meter \u00f6ver havet. Fler soldater har avlidit p\u00e5 grund av den extrema milj\u00f6n \u00e4n i samband med strider. Indien ockuperade st\u00f6rre delen av Siachen 1984 och tre \u00e5r senare utbr\u00f6t blodiga strider \u00f6ver kontrollen av glaci\u00e4ren. M\u00e5nga analytiker menar dock att platsen f\u00f6rlorade en stor del av sitt strategiska v\u00e4rde efter att b\u00e5da l\u00e4nderna 1998 klev \u00f6ver k\u00e4rnvapentr\u00f6skeln. Samtalen i f\u00f6rra veckan ska ha varit fokuserade p\u00e5 en demilitarisering av Siachen.<\/p>\n
Det stora hindret f\u00f6r att s\u00e5 ska kunna ske tycks vara att Indien kr\u00e4ver att den elva mil l\u00e5nga gr\u00e4ns som soldater bevakar fr\u00e5n b\u00e5da sidor formellt ska godk\u00e4nnas, innan en demilitarisering genomf\u00f6rs. Pakistan h\u00e4nvisar ist\u00e4llet till en \u00f6verenskommelse som gjordes 1989, d\u00e4r man kom \u00f6verens om att b\u00e5da l\u00e4ndernas soldater ska dra sig l\u00e4ngre tillbaka.<\/p>\n
L\u00e4nderna har vid flera tillf\u00e4llen diskuterat hur man ska kunna demilitarisera glaci\u00e4ren och kunna dra tillbaka sina soldater, vilka tvingas befinna sig i en milj\u00f6 d\u00e4r temperaturen ofta sjunker till mer \u00e4n minus 40 grader. 1999 utbr\u00f6t strider mellan l\u00e4nderna i Kargil i Kashmir, vilket var ett stort steg tillbaka i fr\u00e5gan om en demilitarisering av Siachen. Relationen mellan l\u00e4nderna blev mycket sp\u00e4nd 2001 efter att terrorister f\u00f6rs\u00f6kte spr\u00e4nga det indiska parlamentet. Fr\u00e5n indiskt h\u00e5ll menade man att attentatsm\u00e4nnen f\u00e5tt st\u00f6d av Pakistan. Under det f\u00f6ljande \u00e5ret var l\u00e4nderna mycket n\u00e4ra att g\u00e5 i krig och man posterade tillsammans ut n\u00e4stan en miljon soldater l\u00e4ngs den gemensamma gr\u00e4nsen. Risken f\u00f6r ett k\u00e4rnvapenkrig var \u00f6verh\u00e4ngande.<\/p>\n
I januari f\u00f6rra \u00e5ret skedde dock ett genombrott d\u00e5 l\u00e4nderna besl\u00f6t sig f\u00f6r att b\u00f6rja f\u00f6rhandla om skiljaktigheterna. Det viktigaste var att man \u00e4ven besl\u00f6t sig f\u00f6r att diskutera den gamla tvistefr\u00e5gan om delstaten Kashmir. F\u00f6rhoppningarna var d\u00e4rf\u00f6r stora inf\u00f6r m\u00f6tet om Siachen i f\u00f6rra veckan.<\/p>\n
I april bes\u00f6kte Pakistans president Pervez Musharraf Indien, och sedan dess har l\u00e4nderna arbetat f\u00f6r att mjuka upp gr\u00e4nsen mellan dem genom Kashmir, bland annat genom att g\u00f6ra det l\u00e4ttare f\u00f6r m\u00e4nniskor p\u00e5 olika sidor av gr\u00e4nsen att bes\u00f6ka varandra. I f\u00f6rra veckan antydde Musharraf att en metod f\u00f6r att l\u00f6sa den l\u00e5ngvariga konflikten om Kashmir \u00e4r att g\u00f6ra gr\u00e4nsen mellan l\u00e4nderna av mindre betydelse.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New Delhi, 050530 (IPS) – Efter att representanter f\u00f6r Indiens och Pakistans h\u00f6gsta f\u00f6rsvarspolitiker tr\u00e4ffats i fredags st\u00e5r det klart att den 18 m\u00e5nader l\u00e5nga vapenvilan vid Siachen-glaci\u00e4ren forts\u00e4tter. Platsen \u00e4r den h\u00f6gst bel\u00e4gna och kanske mest kostsamma konfliktzonen i… Continue Reading