New York, 050526 (IPS) – USA har \u00f6kat landets vapenf\u00f6rs\u00e4ljning till diktaturer efter terrorattacken 2001, enligt en rapport fr\u00e5n Arms World Policy Institute vid New School University i New York. <\/p>\n
<\/p>\n
Enligt institutet har amerikanska vapen anv\u00e4nts som ett slags tack f\u00f6r hj\u00e4lpen till l\u00e4nder som bist\u00e5tt USA i kriget mot terrorism eller hj\u00e4lpt landet under ockupationen i Irak. En majoritet av USA:s vapenf\u00f6rs\u00e4ljning till fattiga l\u00e4nder g\u00e5r till regimer som \u201cdefinieras som odemokratiska av v\u00e5rt eget utrikesdepartement”, enligt studien. Enligt rapporten anv\u00e4nds amerikanska vapen i en majoritet av alla aktiva konflikter i v\u00e4rlden \u2013 bland annat i Angola, Colombia, Etiopien, Filippinerna, Israel, Pakistan och Tchad. Rapportf\u00f6rfattarna anser att den omfattande f\u00f6rs\u00e4ljningen av amerikanska vapen till Uzbekistan \u2013 d\u00e4r 160 regeringskritiker d\u00f6dades f\u00f6rra veckan \u2013 \u00e4r ett exempel p\u00e5 de negativa konsekvenser som vapenf\u00f6rs\u00e4ljning till repressiva regimer kan f\u00e5. Enligt rapporten f\u00e5r m\u00e5nga regimer som utrikesdepartementet definierar som “odemokratiska” \u00e4ven omfattande milit\u00e4rt bist\u00e5nd fr\u00e5n USA. Det g\u00e4ller bland andra Saudiarabien, Egypten, Kuwait, F\u00f6renade arabemiraten och Uzbekistan. – Att bev\u00e4pna repressiva regimer medan man samtidigt s\u00e4ger sig driva en kampanj mot tyranni underminerar USA:s trov\u00e4rdighet och g\u00f6r det sv\u00e5rare att kr\u00e4va att andra l\u00e4nder ska uppr\u00e4tth\u00e5lla respekt f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, s\u00e4ger Frida Berrigan, en av f\u00f6rfattarna till rapporten som har titeln: “U.S. Weapons at War 2005: Promoting Freedom or Fueling Conflict?”. – Vapenf\u00f6rs\u00e4ljning r\u00e4ttf\u00e4rdigas ofta med de vinster den v\u00e4ntas f\u00e5 \u2013 fr\u00e5n att s\u00e4kra baser i andra l\u00e4nder till att bel\u00f6na koalitionspartners \u2013 men dessa p\u00e5st\u00e5dda vinster har ett h\u00f6gt pris, s\u00e4ger Berrigan. USA:s mest omfattande milit\u00e4ra bist\u00e5ndsprojekt \u2013 kallat Foreign Military Financing, FMF, – \u00f6kade med s\u00e5 mycket som 68 procent mellan 2001 och 2003. Fr\u00e5n 3,5 miljarder dollar till n\u00e4stan 6 miljarder, enligt rapporten. FMF fungerar s\u00e5 att mottagarl\u00e4nderna f\u00e5r pengar fr\u00e5n USA under villkoret att pengarna anv\u00e4nds till att k\u00f6pa amerikanska vapensystem. Det g\u00f6r att amerikanska bist\u00e5ndspengar pl\u00f6js in i den amerikanska f\u00f6rsvarsindustrin. Enbart tv\u00e5 l\u00e4nder – Egypten och Israel – f\u00e5r anv\u00e4nda FMF-medel till sina egna f\u00f6rsvarsindustrier enligt det amerikanska f\u00f6rsvarsdepartementet. De l\u00e4nder vars FMF-bidrag har \u00f6kat mest har samarbetat med USA i krigen i Afghanistan och Irak. Det g\u00e4ller bland andra Jordanien, Pakistan och Bahrain. Tv\u00e5 dussin l\u00e4nder har antingen f\u00e5tt pengar fr\u00e5n FMF f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen eller har \u00e5terupptagits till programmet efter en l\u00e5ng tids fr\u00e5nvaro efter terrorattacken mot USA 2001. Det g\u00e4ller bland annat Afghanistan, Algeriet, Pakistan, Uzbekistan och Uruguay. Totalt har antalet l\u00e4nder som f\u00e5r milit\u00e4rt bist\u00e5nd genom FMF har \u00f6kat fr\u00e5n 48 till 71 p\u00e5 bara fyra \u00e5r. Natalie J. Goldring, chef f\u00f6r det s\u00e4kerhetspolitiska programmet p\u00e5 School of Foreign Service vid Georgetown University, s\u00e4ger att Bush-administrationen har misslyckats med att uppvisa n\u00e5gon positiv koppling mellan den \u00f6kade vapenf\u00f6rs\u00e4ljningen och framsteg i kampen mot terrorismen. – Den h\u00e4r rapporten tyder p\u00e5 att det motsatta mycket v\u00e4l kan vara fallet. Genom att minska kontrollen \u00f6ver vapenf\u00f6rs\u00e4ljningen \u00f6kar vi troligen risken att dessa vapen hamnar i v\u00e5ra fienders h\u00e4nder, s\u00e4ger Goldring. Hon s\u00e4ger att amerikansk lag f\u00f6rbjuder vapenf\u00f6rs\u00e4ljning till l\u00e4nder som systematiskt \u00f6vertr\u00e4der sina medborgares r\u00e4ttigheter. Om den lagen respekterades skulle USA:s vapenf\u00f6rs\u00e4ljning f\u00f6r\u00e4ndras dramatiskt. Bush-administrationens vapenpolitik liknar den som USA f\u00f6rde f\u00f6r 30 \u00e5r sedan d\u00e5 den d\u00e5varande utrikesministern Henry Kissinger reste runt i v\u00e4rlden och anv\u00e4nde vapenleveranser som om de vore partitj\u00e4nster, s\u00e4ger Goldring. – Den politiken \u00e4r kortsiktig och kan mycket v\u00e4l skapa de hot den har till syfte att bek\u00e4mpa, s\u00e4ger hon. Den amerikanska vapenindustrin tj\u00e4nar i dag pengar p\u00e5 den \u00f6kade f\u00f6rs\u00e4ljningen, s\u00e4ger Goldring men p\u00e5pekar att \u00f6kningen ocks\u00e5 inneb\u00e4r en st\u00f6rre risk f\u00f6r att amerikansk milit\u00e4r ska attackeras med avancerade amerikanska vapen som hamnat i fel h\u00e4nder.<\/p>\n
– N\u00e4r vapnen v\u00e4l \u00e4r s\u00e5lda har vi mycket liten kontroll \u00f6ver dem, s\u00e4ger hon.