Buenos Aires, 050315 (IPS) – En grupp arbetsl\u00f6sa argentinare samlade sig i ett kooperativ och gjorde planritningarna till ett bostadsomr\u00e5de. De s\u00f6kte och fick ett statligt l\u00e5n och i dag driver de ett byggf\u00f6retag samtidigt som de kan se fram emot att \u00e4ga sina egna hem. <\/p>\n
<\/p>\n
Kvarteret de bygger heter Patricios Park. P\u00e5 18 000 kvadratmeter i s\u00f6dra Buenos Aires bygger kooperativet elva hus. Det ska bli 326 l\u00e4genheter med tv\u00e5 eller tre rum, tio aff\u00e4rer, ett daghem och en park. Bostadsplaneringsinstitutet i Buenos Aires beviljade ett l\u00e5n p\u00e5 16 miljoner pesos, cirka 5,5 miljoner dollar, till kooperativet inom institutets sj\u00e4lvf\u00f6rvaltningsprogram f\u00f6r bostadsbyggande.<\/p>\n
– Totalt 467 l\u00e4genheter byggs inom sj\u00e4lvf\u00f6rvaltningsprogrammet, s\u00e4ger ingenj\u00f6ren Ernesto Selzer, institutets chef. Han s\u00e4ger att l\u00e5net inte \u00e4r en g\u00e5va. Hela l\u00e5net ska betalas tillbaka och marken och husen \u00e4r intecknade tills l\u00e5net \u00e4r betalt. De projekt som beviljas l\u00e5n genom programmet bed\u00f6ms utifr\u00e5n b\u00e5de tekniska kunskaper och ekonomisk trov\u00e4rdighet. De som s\u00f6ker m\u00e5ste ha trov\u00e4rdiga tidsplaner och budgetar som kontrolleras av olika statliga organ. – Som tur \u00e4r har l\u00e5ntagarna hittills levt upp till kraven mycket bra, s\u00e4ger Selzer, som vill understryka att institutet inte fungerar som en bank och att syftet med programmet \u00e4r att skapa bost\u00e4der till de mest missgynnade sektorerna i samh\u00e4llet. 44 procent av Argentinas 37 miljoner inv\u00e5nare r\u00e4knas som fattiga. N\u00e4r det nya bostadsomr\u00e5det \u00e4r f\u00e4rdigt ska den totala kostnaden f\u00f6r bygget och l\u00e5net delas upp p\u00e5 l\u00e4genheterna och varje familj har sedan enskilt ansvar f\u00f6r att betala tillbaka sin del av skulden. Byggplatsen sjuder av aktivitet. P\u00e5 kontoret jobbar Carmen Cirano som inte \u00e4r still en sekund trots att det \u00e4r lunchtid. Cirano \u00e4r ansvarig sekreterare f\u00f6r kooperativet, hon leder dessutom r\u00f6relsen MLT – som arbetar f\u00f6r bost\u00e4der \u00e5t heml\u00f6sa. Cirano spenderar timmar med att f\u00f6rhandla fram bra priser till bygget med kooperativets leverant\u00f6rer. V\u00e4ggen bakom hennes arbetsplats pryds av bilder av Che Guevara, hj\u00e4lten i Argentinas sj\u00e4lvst\u00e4ndighetskamp Jos\u00e9 de San Mart\u00edn, Uruguays nationalhj\u00e4lte Jos\u00e9 Artigas, den venezuelanske befrielseledaren Sim\u00f3n Bol\u00edvar, Chiles m\u00f6rdade socialistiske president Salvador Allende och den chilenska kommunistledaren Gladys Mar\u00edn.<\/p>\n
– Vi kvinnor \u00e4r motorn bakom det h\u00e4r projektet eftersom m\u00e4n tenderar att bli deprimerade n\u00e4r de blir av med jobbet. Men eftersom vi inte kan b\u00e4ra 50 liters cements\u00e4ckar s\u00e5 g\u00f6r vi vad vi kan f\u00f6r att st\u00f6dja byggprojektet, s\u00e4ger Cyrano. Hon har under l\u00e5ng tid varit engagerad i arbetet med att f\u00f6rs\u00f6ka stoppa vr\u00e4kningar av fattiga familjer i Buenos Aires. Hon s\u00e4ger att de sm\u00e5 bidrag som kommunen ger till vr\u00e4kta fattiga familjer till rum p\u00e5 billiga pensionat tillsammans utg\u00f6r en stor summa som kan utnyttjas mycket b\u00e4ttre.<\/p>\n
– Vi b\u00f6rjade med att skaffa hus till de heml\u00f6sa. Varje familj fick tillf\u00e4lligt hyra ett eller tv\u00e5 rum. P\u00e5 s\u00e5 vis sparade staten 60 procent av vad den betalade f\u00f6r billiga hotell och vi b\u00f6rjade f\u00f6rst\u00e5 att det fanns en massa folk som kunde genomdriva sj\u00e4lvf\u00f6rvaltade bostadsprojekt, s\u00e4ger Cirano. Ungef\u00e4r 250 m\u00e4n och kvinnor arbetar inom kooperativet. Kvinnorna ansvarar f\u00f6r s\u00e4kerhet, st\u00e4dning och matlagning. Den 32-\u00e5riga tv\u00e5barnsmamman Marisol Hczenik arbetar i k\u00f6ket. Hon \u00e4r \u00e4nka sedan hennes man m\u00f6rdades i slumomr\u00e5det Villa 21. Att riva alla slumomr\u00e5den och f\u00f6rb\u00e4ttra livsvillkoren f\u00f6r de som lever i slummen \u00e4r ett av de m\u00e5l som FN:s medlemsl\u00e4nder antog vid sekelskiftet. F\u00f6re \u00e5r 2020 ska livet f\u00f6r minst 100 miljoner sluminv\u00e5nare ha f\u00f6rb\u00e4ttrats, enligt FN:s millenniem\u00e5l. FN uppskattade \u00e5r 2001 att hela 924 miljoner m\u00e4nniskor lever i slumomr\u00e5den. Bost\u00e4der \u00e4r ett m\u00e5l med kooperativet i Buenos Aires men inte det enda, s\u00e4ger Cirano. – Vi vill visa staten att vi kan bygga upp ett socialt inriktat byggf\u00f6retag som kan utf\u00f6ra uppdrag f\u00f6r kostnader som \u00e4r 40 procent l\u00e4ngre \u00e4n de f\u00f6retag som anlitas av den offentliga sektorn, s\u00e4ger hon. Inom kooperativet l\u00e4r sig m\u00e5nga av medlemmarna ett nytt yrke. Vissa visste knappt hur man anv\u00e4nde en spade till att b\u00f6rja med och nu \u00e4r de duktiga byggnadsarbetare, ber\u00e4ttar Cirano. Vid slutet av v\u00e5rt samtal kommer en f\u00f6rman fram till oss. Han heter Jos\u00e9 Alfredo Caputo och hade l\u00e5ng erfarenhet som byggnadsarbetare innan han blev arbetsl\u00f6s under den ekonomiska krisen i Argentina. – Detta \u00e4r en mycket intressant erfarenhet eftersom den kan tj\u00e4na som modell f\u00f6r en ekonomi som bygger mer p\u00e5 solidaritet samtidigt som den visar p\u00e5 ett annorlunda s\u00e4tt att bygga, s\u00e4ger Caputo.<\/p>\n
– Detta \u00e4r ett socialt laboratorium och m\u00e5nga m\u00e4nniskor betraktar oss, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 050315 (IPS) – En grupp arbetsl\u00f6sa argentinare samlade sig i ett kooperativ och gjorde planritningarna till ett bostadsomr\u00e5de. De s\u00f6kte och fick ett statligt l\u00e5n och i dag driver de ett byggf\u00f6retag samtidigt som de kan se fram… Continue Reading