Brooklin, Kanada, 050314 (IPS) – Fyra f\u00f6retag kontrollerar st\u00f6rre delen av den blomstrande f\u00f6rs\u00e4ljningen av vatten p\u00e5 flaska, enligt en rapport av den kanadensiska organisationen Polaris Institute. <\/p>\n
<\/p>\n
Branschen oms\u00e4tter \u00f6ver 50 miljarder dollar p\u00e5 \u00e5r. De fyra akt\u00f6rer som har st\u00f6rst marknadsandelar \u00e4r Nestl\u00e9, Pepsi, Coca-Cola och Danone, enligt rapporten. – Dessa f\u00f6retag sk\u00f6rdar stora vinster p\u00e5 vatten som de antingen har f\u00e5tt gratis eller mycket billigt fr\u00e5n allm\u00e4nna vattenledningar, s\u00e4ger Tony Clarke, f\u00f6rfattare till rapporten. Upp mot 20 procent av USA:s befolkning och 17,5 procent av kanadensarna dricker i dag enbart vatten p\u00e5 flaska, s\u00e4ger Clarke. Enligt branschens egen statstik \u00f6kade f\u00f6rs\u00e4ljningen av buteljerat vatten med 40 procent mellan \u00e5r 2000 och 2003. – Marknadsf\u00f6ringen fr\u00e5n f\u00f6retagen som s\u00e4ljer buteljerat vatten spelar p\u00e5 folks r\u00e4dsla f\u00f6r att kranvattnet ska vara h\u00e4lsofarligt, s\u00e4ger Clarke.<\/p>\n
Och han erk\u00e4nner att det finns exempel p\u00e5 att folk blivit sjuka och till och med d\u00f6tt av kranvatten men till\u00e4gger att f\u00f6rra \u00e5ret drogs 500 000 liter av Coca-Colas vattenm\u00e4rke Dasani tillbaka fr\u00e5n den brittiska marknaden sedan vattnet visat sig inneh\u00e5lla f\u00f6r h\u00f6ga niv\u00e5er av en cancerframkallande kemikalie. Dasanis vatten \u00e4r vanligt ledningsvatten som har filtrerats och behandlats. Clarke s\u00e4ger att eftersom man inte testar buteljerat vatten tillr\u00e4ckligt ofta s\u00e5 finns det risk f\u00f6r att detta inte \u00e4r en isolerad h\u00e4ndelse. Stephen Kay, talesman f\u00f6r internationella f\u00f6reningen f\u00f6r buteljerat vatten, s\u00e4ger att vattnet testas av lokala h\u00e4lsomyndigheter och att oberoende \u00e5rliga inspektioner g\u00f6rs i alla f\u00f6rbundets medlemsl\u00e4nder. – Vi f\u00f6rs\u00f6ker inte avr\u00e5da konsumenterna fr\u00e5n att anv\u00e4nda kranvatten. M\u00e4nniskor f\u00f6redrar vatten p\u00e5 flaska eftersom det \u00e4r bekv\u00e4mt, s\u00e4kert och h\u00e4lsosamt, s\u00e4ger Kay. Han till\u00e4gger att vatten p\u00e5 flaska \u00e4r ett h\u00e4lsosamt alternativ till s\u00f6ta l\u00e4skedrycker. Om n\u00e5gon industri ska vara orolig f\u00f6r vattenbranschens framg\u00e5ngar s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4sktillverkarna, menar han. Men eftersom b\u00e5de Coca-Cola och Pepsi har blivit stora akt\u00f6rer p\u00e5 vattenmarknaden s\u00e5 \u00e4r de inte alls oroliga, enligt Polaris Institute. Coca-Cola har sj\u00e4lv sagt att f\u00f6retaget tror att vatten p\u00e5 flaska kommer att bli det som f\u00f6retaget s\u00e4ljer mest av inom n\u00e5gra \u00e5r. M\u00e5nga aktivister oroas \u00f6ver att den v\u00e4xande trenden med vatten p\u00e5 flaska kommer att bidra till att inst\u00e4llningen till vatten f\u00f6r\u00e4ndras s\u00e5 att man b\u00f6rjar se vatten som en vara som m\u00e4nniskor betalar mycket pengar f\u00f6r. Det p\u00e5g\u00e5r samtidigt omfattande privatiseringar av vattenresurser i flera delar av v\u00e4rlden. Wenonah Hauter, chef f\u00f6r den enskilda organisationen Public Citizens vattenkampanj, s\u00e4ger att motst\u00e5ndet mot privatiserandet av vattenresurser \u00e4r stort i USA. Mindre \u00e4n 15 procent av vattenverken i USA \u00e4r privat\u00e4gda och de tillhandah\u00e5ller f\u00f6r det mesta inte dricksvatten, s\u00e4ger Hauter. Hauter anser att f\u00f6rs\u00e4ljningen av vatten p\u00e5 flaska leder till att m\u00e4nniskor ist\u00e4llet f\u00f6r att kr\u00e4va investeringar i b\u00e4ttre kranvatten sl\u00f6sar bort sina pengar p\u00e5 flaskvatten. Om folk har legitim oro \u00f6ver kranvattnet d\u00e4r de bor \u00e4r det billigare att k\u00f6pa hem en liten filtreringsmaskin \u00e4n att k\u00f6pa vatten p\u00e5 flaska. De flaskor och burkar som vattnet s\u00e4ljs i utg\u00f6r dessutom ett milj\u00f6problem. Trots att flaskorna g\u00e5r att \u00e5tervinna s\u00e5 hamnar merparten bland vanliga sopor eller i naturen.<\/p>\n
(*Artikeln har \u00e4ven publicerats i Tierram\u00e9rica, en specialiserad nyhetstj\u00e4nst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med st\u00f6d fr\u00e5n FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s milj\u00f6organ UNEP.)