La Paz, 050308 (IPS) – Efter bara 17 m\u00e5nader vid makten har Bolivias president Carlos Mesa tillk\u00e4nnagett att han avg\u00e5r om det \u00e4r folkets och kongressens vilja. Flera politiker och organisationer har kr\u00e4vt presidentens avg\u00e5ng – men han har ocks\u00e5 starkt st\u00f6d fr\u00e5n m\u00e5nga. <\/p>\n
<\/p>\n
Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r l\u00e5ngt ifr\u00e5n s\u00e4kert att presidentens erbjudande kommer att inneb\u00e4ra att han verkligen f\u00f6rsvinner fr\u00e5n makten. Betraktare tror att han vill f\u00f6rs\u00f6ka bilda en bred pakt som kan g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r regeringen och honom sj\u00e4lv att fors\u00e4tta att arbeta.<\/p>\n
Och efter att han sagt sig vara villig att avg\u00e5 f\u00f6rra s\u00f6ndagen samlades genast hundratals m\u00e4nniskor f\u00f6r att visa sitt st\u00f6d till presidenten i La Paz, Oruro och Cochabamba, medan reaktionerna fr\u00e5n landets politiska partier var f\u00f6rsiktiga. I m\u00e5ndags inleddes nya protester mot regeringen arrangerade av parlamentarikern Evo Morales v\u00e4nsterr\u00f6relse MAS, som representerar kokaodlarna. Morales anh\u00e4ngare b\u00f6rjade bygga v\u00e4gsp\u00e4rrar i hela landet. Morales har kr\u00e4vt att de utl\u00e4ndska energif\u00f6retagens avgifter skulle h\u00f6jas drastiskt, men hans f\u00f6rslag gick inte igenom i kongressen. M\u00e5ndagen var samtidigt den \u00e5ttonde strejkdagen i huvudstaden La Paz fattiga grannstad El Alto. Inv\u00e5narna i El Alto kr\u00e4ver att ett kontrakt som regeringen har tecknat med det privata vattenbolaget Aguas del Illimani ska s\u00e4gas upp. Bolaget \u00e4gs av den franska friman Lyonnaise des Eaux. El Alto var navet i de omfattande protester – som kommit att kallas gaskriget – som i oktober 2003 ledde till att den f\u00f6rre presidenten tvingades g\u00e5. Under protesterna d\u00f6dades minst 70 personer n\u00e4r s\u00e4kerhetsstyrkor kallades in mot demonstranterna. H\u00e4ndelsen, som i Bolivia kallas f\u00f6r “oktobermassakern”, var kulmen p\u00e5 flera veckors protester mot den d\u00e5varande presidenten Gonzalo Sanchez De Lozadas politik. Det folkliga upproret mot den f\u00f6rra bolivianska regeringen utl\u00f6stes av ett f\u00f6rslag att s\u00e4lja gas till USA och Mexiko genom grannlandet Chile. Bolivia har den n\u00e4st st\u00f6rsta naturgasreserven i Sydamerika, efter Venezuela. Veckans protester sammanf\u00f6ll med att ministrar ur den gamla regeringen st\u00e4lldes inf\u00f6r en federal \u00e5klagare f\u00f6r att vittna om deras ansvar f\u00f6r behandlingen av de strejkande 2003.<\/p>\n
Under Mesas 17 m\u00e5nader vid makten har 820 strejker, protester och andra konflikter genomf\u00f6rts i landet. Men Mesa upprepar det han tidigare sagt: att han inte t\u00e4nker skicka ut polisen eller de v\u00e4pnade styrkorna mot de protesterande.<\/p>\n
Mesa var vicepresident under S\u00e1nchez de Lozada och tilltr\u00e4dde som president n\u00e4r denne l\u00e4mnade landet. N\u00e4r Mesa tagit \u00f6ver lovade han att ta itu med de sociala och ekonomiska kraven fr\u00e5n folket. Det handlar om att f\u00f6r\u00e4ndra villkoren f\u00f6r gasutvinningen och exporten i enlighet med en folkomr\u00f6stning som h\u00f6lls f\u00f6rra \u00e5ret och om f\u00f6r\u00e4ndringar av grundlagen som skulle skapa mer regional autonomi och \u00f6ka ursprungsbefolkningens r\u00e4ttigheter. Men f\u00f6r\u00e4ndringsarbetet har f\u00f6rsenats och f\u00f6rsv\u00e5rats av flera faktorer – bland annat splittringar i kongressen, krav fr\u00e5n internationella finansinstitutioner och f\u00f6retag samt intressekonflikter mellan n\u00e4ringsliv och arbetare. Dessutom tillh\u00f6r presidenten inte ett politiskt parti och har f\u00f6rlitat sig p\u00e5 olika konstellationer i olika situationer under sin tid vid makten. Mesas regering lyckades i f\u00f6rra veckan inte f\u00e5 igenom sitt f\u00f6rslag f\u00f6r nya skatteregler f\u00f6r utvinning och f\u00f6rs\u00e4ljning av gas och olja i kongressen och det f\u00f6rslag som kongressen antog anser presidenten inte \u00e4r genomf\u00f6rbart. I en folkomr\u00f6stning 2004 r\u00f6stade folket f\u00f6r att regeringen skulle bygga upp en infrastruktur som g\u00f6r att naturgasen kan raffineras i landet – s\u00e5 att den kan exporteras f\u00f6r ett h\u00f6gre pris och att villkoren i de kontrakt som tecknats med utl\u00e4ndska f\u00f6retag skulle skrivas om s\u00e5 att en st\u00f6rre del av vinsten blir kvar i landet. Men internationella utl\u00e5ningsinstitut kr\u00e4ver att Bolivias regering uppfyller de \u00e5taganden de har till utl\u00e4ndska investerare, vilket bakbinder regeringen. Kongressen v\u00e4ntas inom de n\u00e4rmaste dagarna fatta beslut om den godtar Mesas upps\u00e4gning. Ett troligt alternativ \u00e4r att han trots allt f\u00e5r sitta kvar tills hans period l\u00f6per ut i augusti 2007. Roberto de la Cruz, en av ledarna f\u00f6r protesterna i oktober 2003, som idag sitter i kommunfullm\u00e4ktige i El Alto, anser att Mesa b\u00f6r sitta kvar – trots att han kritiserar presidenten. Ordf\u00f6randen f\u00f6r fackorganisationen COB, Jaime Solares, kallar Mesas erbjudande att avg\u00e5 f\u00f6r “teatralt” och f\u00f6resl\u00e5r att man skapar en \u00f6verg\u00e5ngsregering och utlyser nyval om sex m\u00e5nader. Men borgm\u00e4staren i La Paz – Juan del Granado – anser att Mesa b\u00f6r omv\u00e4rdera sitt beslut och stanna kvar. Eftersom Bolivia inte har n\u00e5gon vicepresident sedan Mesa uts\u00e5gs till president blir det senatens talman som f\u00e5r ta \u00f6ver om Mesas avskedsans\u00f6kan godtas. Det f\u00f6ruts\u00e4tter dock att han f\u00e5r st\u00f6d av tv\u00e5 tredjedelar av medlemmarna i kongressen annars blir ordf\u00f6randen i h\u00f6gsta domstolen landets president.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
La Paz, 050308 (IPS) – Efter bara 17 m\u00e5nader vid makten har Bolivias president Carlos Mesa tillk\u00e4nnagett att han avg\u00e5r om det \u00e4r folkets och kongressens vilja. Flera politiker och organisationer har kr\u00e4vt presidentens avg\u00e5ng – men han har ocks\u00e5… Continue Reading