Washington, 050217 (IPS) – Minst elva miljoner m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden saknar medborgarskap. De flesta diskrimineras, utnyttjas och vissa tvingas flytta fr\u00e5n land till land, enligt en ny rapport fr\u00e5n organisationen Refugees International. <\/p>\n
<\/p>\n
I rapporten har Refugees International, RI, utrett situationen f\u00f6r statsl\u00f6sa minoritetsbefolkningar i fr\u00e4mst tre l\u00e4nder: Bangladesh, Estland och F\u00f6renade arabemiraten. Men RI skriver att fr\u00e5gan ber\u00f6r alla v\u00e4rldens kontinenter och utg\u00f6r ett hot mot den internationella s\u00e4kerheten. Ett exempel \u00e4r de cirka 400 000 ur tutsi-folkgruppen banyamulenger, vars f\u00f6rf\u00e4der flyttade till nuvarande Kongo-Kinshasa f\u00f6r flera hundra \u00e5r sedan. De har fortfarande inte f\u00e5tt medborgarskap i Kongo. Ett annat \u00e4r det kurdiska folket – som lever i Turkiet, Irak, Iran och Syrien – som under olika tidsperioder har varit fr\u00e5ntagna r\u00e4tten till fullt medborgarskap i sina heml\u00e4nder. Upp till 300 000 kurder i Syrien har inte f\u00e5tt medborgarskap och \u00e4r utest\u00e4ngda fr\u00e5n offentliga jobb i landet. Ett tredje exempel \u00e4r de cirka fyra miljoner palestinier som lever i olika l\u00e4nder och som \u00e4r statsl\u00f6sa.<\/p>\n
Enligt RI:s rapport har situationen f\u00f6r statsl\u00f6sa m\u00e4nniskor f\u00f6rs\u00e4mrats sedan terrorattacken mot USA 2001. Efter det har m\u00e5nga regimer under t\u00e4ckmanteln att bedriva terrorbek\u00e4mpning inf\u00f6rt h\u00e5rda lagar som drabbat minoriteterna. Trots att flera FN-konventioner kr\u00e4ver av FN:s medlemsstater ska l\u00f6sa problemen f\u00f6r de statsl\u00f6sa har mycket lite har gjorts. FN:s flyktingkommission UNHCR har exempelvis bara avdelat tv\u00e5 personer som ska hantera detta problem. Resultatet \u00e4r enligt rapporten att de statsl\u00f6sa ofta faller mellan ramarna i det internationella skyddssystemet. I Bangladesh har RI studerat situationen f\u00f6r biharierna. Biharierna \u00e4r urdu-talande muslimer som flydde till d\u00e5varande \u00d6st-Pakistan vid tiden f\u00f6r Indiens delning. N\u00e4r Bangladesh blev sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1971 blev de fast i Bangladesh som inte velat ge dem medborgarskap, vilket heller inte Pakistan vill g\u00f6ra. I dag lever omkring 250 000 biharier i 55 l\u00e4ger i Bangladesh. Enligt RI \u00e4r l\u00e4gren \u00f6verfulla. Dessutom saknas tillr\u00e4ckligt med rent vatten och tillg\u00e5ngen till h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd \u00e4r bristf\u00e4llig. Det finns f\u00e5 m\u00f6jligheter till arbete utanf\u00f6r l\u00e4gren, och f\u00f6r barnen har utbildning blivit n\u00e5got av en lyx. En av f\u00e5 v\u00e4gar bort fr\u00e5n l\u00e4gren \u00e4r att gifta sig med en bangladeshisk medborgare, enligt rapporten. Ett annat exempel i rapporten kommer fr\u00e5n Estland d\u00e4r 160 000 etniska ryssar diskrimineras. F\u00f6r att f\u00e5 medborgarskap m\u00e5ste den ryska minoriteten klara sv\u00e5ra prov i estniska och i statkunskap – och p\u00e5 grund av den sociala segregationen mellan de tv\u00e5 folkgrupperna \u00e4r det mycket sv\u00e5rt att klara proven. I F\u00f6renade arabemiraten lever omkring 100 000 bidooner – en term f\u00f6r personer som saknar nationalitet som fr\u00e4mst best\u00e5r av tv\u00e5 grupper: araber fr\u00e5n grannl\u00e4nderna och ickearabiska folk vars anf\u00e4der kommit till Persiska viken som handelsm\u00e4n eller arbetare. Bidoonerna hotas inte av utvisning men de uts\u00e4tts f\u00f6r diskriminering inom alla omr\u00e5den – utbildning, anst\u00e4llning och h\u00e4lsov\u00e5rd. M\u00e5nga bor i slumomr\u00e5den utanf\u00f6r st\u00e4derna.<\/p>\n
Det som \u00e4r gemensamt f\u00f6r dessa tre grupper \u00e4r att de upplever sig som \u00f6vergivna av det internationella samfundet, menar RI.<\/p>\n