Banda Aceh, 050202 (IPS) – Indonesiska R\u00f6da halvm\u00e5nen vill att alla utl\u00e4ndska l\u00e4kare som hj\u00e4lper de \u00f6verlevande efter tsunamin i Aceh ska l\u00e4mna \u00f6ver ansvaret till lokala l\u00e4kare. Organisationen menar att det uppst\u00e5r problem p\u00e5 grund av att l\u00e4karna inte talar de lokala spr\u00e5ken och inte f\u00f6rst\u00e5r kulturen. <\/p>\n
<\/p>\n
Gunawan, talesman f\u00f6r indonesiska R\u00f6da halvm\u00e5nen, sa under en presstr\u00e4ff att det \u00e4r b\u00e4ttre om det internationella samfundet hj\u00e4lper till med mediciner \u00e4n att de skickar personal.<\/p>\n
– Det finns spr\u00e5kliga och kulturella hinder vad g\u00e4ller de utl\u00e4ndska l\u00e4karna, s\u00e4ger han. Gunawan s\u00e4ger att indonesiska R\u00f6da halvm\u00e5nen anl\u00e4nde till Ache den 27 december, en dag efter tsunamin, och drog ig\u00e5ng tv\u00e5 f\u00e4ltsjukhus i distrikten Lambaro och Pidie samt en mobil medicinsk enhet. Han s\u00e4ger att det finns fullt tillr\u00e4ckligt med lokal medicinsk personal f\u00f6r att klara behoven i dagsl\u00e4get. Minst 100 hj\u00e4lporganisationer, plus FN:s organisationer, finns p\u00e5 plats i Ache. Hj\u00e4lporganisationerna har gett mat, vatten och sovplatser till cirka 330 000 m\u00e4nniskor, enligt FN-organet Ocha. N\u00e4sta steg blir att bygga tillf\u00e4lliga bost\u00e4der \u00e5t 150 000 familjer, enligt FN. Eftersom tsunamin f\u00f6rst\u00f6rde sjukhus och kliniker och d\u00f6dade l\u00e4kare och sjuksk\u00f6terskor har tillg\u00e5ngen till sjukv\u00e5rd varit mycket begr\u00e4nsad. Fortfarande r\u00e5der brist p\u00e5 rent dricksvatten vilket medf\u00f6r risk f\u00f6r epidemier.<\/p>\n
V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO oroar sig f\u00f6r ett utbrott av m\u00e4sslingen och de varnar f\u00f6r risken f\u00f6r malaria. F\u00f6r att hindra ett omfattande utbrott f\u00f6rs\u00f6ker WHO vaccinera s\u00e5 m\u00e5nga barn som m\u00f6jligt. De heml\u00f6sa i Aceh lider i dag av diarr\u00e9er, andningsbesv\u00e4r och hudinfektioner, sjukdomar som inte \u00e4r livshotande, men som kan leda till mer allvarliga tillst\u00e5nd. Det \u00e4r inte k\u00e4nt hur m\u00e5nga l\u00e4kare, tandl\u00e4kare och sjuksk\u00f6terskor som arbetar i Aceh i dag. Bernt Apeland p\u00e5 Internationella r\u00f6dakorskommitt\u00e9n ICRC s\u00e4ger att det f\u00f6re katastrofen fanns 700 l\u00e4kare och sjuksk\u00f6terskor i provinsen men att de flesta “f\u00f6rsvann” under tsunamin. Apeland s\u00e4ger att han h\u00e5ller med indonesiska R\u00f6da halvm\u00e5nen om att sjukv\u00e5rden i provinsen p\u00e5 l\u00e4ngre sikt ska ledas och utf\u00f6ras av indoneser.<\/p>\n
– Men det h\u00e4r \u00e4r en katastrofsituation. Vi blev tillfr\u00e5gade av de indonesiska myndigheterna att s\u00e4tta upp ett f\u00e4ltsjukhus. Vi har tio l\u00e4kare i tj\u00e4nst – fem indonesiska vid sidan av fem internationella, s\u00e4ger han. Ismet Nur, katastrofhj\u00e4lpssamordnare vid en gr\u00e4srotsorganisation i Banda Aceh, vill att de utl\u00e4ndska l\u00e4karna stannar. – Vi ser fall d\u00e4r indonesiska l\u00e4kare inte ses som lika professionella som sina internationella kollegor, s\u00e4ger han. Och Ismet har personliga sk\u00e4l till att vara skeptisk till den lokala sjukv\u00e5rden. Hans 23-\u00e5rige son Mahdi fick ett allvarligt sk\u00e4rs\u00e5r i foten n\u00e4r han flydde undan tsunamin. Eftersom s\u00e5ret inte behandlades i tid blev det infekterat. Ismet tog f\u00f6rst med sig sonen till en indonesisk klinik. – De bad mig att registrera mig och visa upp mina papper fr\u00e5n mitt distrikt – du vet typisk indonesisk byr\u00e5krati. Senare unders\u00f6ktes han av en l\u00e4kare som sa att han skulle flyttas till ett st\u00f6rre sjukhus. Det \u00e4r praxis att indonesiska l\u00e4kare ber sina acehenesiska patienter att visa upp sina r\u00f6d-vita id-kort. Korten \u00e4r speciellt utformade f\u00f6r inv\u00e5narna i Aceh och inf\u00f6rdes efter att den indonesiska regeringen inf\u00f6rde krigslagar i provinsen som ett led i kampen mot separatisterna i regionen. F\u00f6re tsunamin var provinsen n\u00e4stan helt st\u00e4ngd f\u00f6r utl\u00e4nningar p\u00e5 grund av de indonesiska milit\u00e4ra operationerna mot r\u00f6relsen f\u00f6r ett Fritt Aceh, som har k\u00e4mpat f\u00f6r sj\u00e4lvst\u00e4ndighet sedan 1976. \u00d6ver 10 000 m\u00e4nniskor har d\u00f6tt i konflikten. Ismet s\u00e4ger att hans sons ben r\u00e4ddades tack vare en brasiliansk l\u00e4kare som r\u00e5kade befinna sig i det l\u00e4ger familjen uppeh\u00f6ll sig. – Den brasilianska l\u00e4karen s\u00e5g Mahdis s\u00e5r och beslutade sig f\u00f6r att operera direkt. Han st\u00e4llde inga fr\u00e5gor utan gjorde det han ans\u00e5g var b\u00e4st, s\u00e4ger Ismet. Murizal Hamzah, acehnesisk journalist som arbetar f\u00f6r den Jakarta-baserade tidningen Sinar Harapan, s\u00e4ger att han tycker att indonesiska R\u00f6da halvm\u00e5nens beg\u00e4ran \u00e4r “lite konstig”. – Jag har rest och bes\u00f6kt m\u00e5nga sjukhus i Aceh. Och de utl\u00e4ndska l\u00e4karna \u00e4r mer popul\u00e4ra \u00e4n de lokala eftersom byr\u00e5kratin inom den indonesiska sjukv\u00e5rden \u00e4r notorisk, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Banda Aceh, 050202 (IPS) – Indonesiska R\u00f6da halvm\u00e5nen vill att alla utl\u00e4ndska l\u00e4kare som hj\u00e4lper de \u00f6verlevande efter tsunamin i Aceh ska l\u00e4mna \u00f6ver ansvaret till lokala l\u00e4kare. Organisationen menar att det uppst\u00e5r problem p\u00e5 grund av att l\u00e4karna inte… Continue Reading