{"id":3117,"date":"2005-01-18T13:40:01","date_gmt":"2005-01-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/01\/18\/kritik-mot-indiskt-gasavtal-med-burma\/"},"modified":"2005-01-18T13:40:01","modified_gmt":"2005-01-18T13:40:01","slug":"kritik-mot-indiskt-gasavtal-med-burma","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/01\/18\/kritik-mot-indiskt-gasavtal-med-burma\/","title":{"rendered":"Kritik mot indiskt gasavtal med Burma"},"content":{"rendered":"<p>New Delhi, 050118 (IPS) &#8211; Burma ska b\u00f6rja exportera gas till Indien genom Bangladesh. Utbyggnaden av gasledningen sk\u00f6ts av ett konsortium d\u00e4r indiska intressen ing\u00e5r. Avtalet \u00e4r f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r Indien men aktivister varnar f\u00f6r att regimen i Burma troligen kommer att utnyttja tv\u00e5ngsarbetare f\u00f6r att genomf\u00f6ra projektet.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Det var f\u00f6rra veckan som Indien, Bangladesh och Burma tillk\u00e4nnagav att de tillsammans ska bygga en gasledning fr\u00e5n gasf\u00e4lten i Shwe vid Bengaliska viken i Burma. Projektet v\u00e4ntas gynna alla tre l\u00e4nderna.<\/p>\n<p> Den indiske ministern med ansvar f\u00f6r olja och gas, Mani Shankar Aiyar, s\u00e4ger att f\u00f6rutom burmesisk gas s\u00e5 kommer gas utvunnen i Bangladesh och i den indiska delstaten Trioura att kunna fraktas i gasledningen.  Men det ing\u00e5ngna avtalet kritiseras kraftigt av organisationen Shwe Gas Campaign Committee, som leds av burmesiska dissidenter. De uppmanar Indien att skjuta projektet p\u00e5 framtiden tills demokrati har inf\u00f6rts i Burma.  &#39;&#39;Vi vill att Indien ska inse det lidande projektet kommer att f\u00f6rorsaka det burmesiska folket&#8221;, skriver kommitt\u00e9n i ett pressmeddelande. Enligt kommitt\u00e9n kommer Burma att utnyttja tv\u00e5ngsarbetskraft f\u00f6r att bygga ledningen, tvinga folk som bor l\u00e4ngs str\u00e4ckningen att flytta och anv\u00e4nda stora milit\u00e4ra resurser f\u00f6r att skydda anl\u00e4ggningen.<\/p>\n<p> \u00c4ven milj\u00f6organisationen Earth Rights International, ERI, har varnat f\u00f6r projektet. I en rapport j\u00e4mf\u00f6r organisationen projektet med ett tidigare gasprojekt i Burma under vilket m\u00e5nga \u00f6vergrepp begicks av juntan.  &#39;&#39;Tv\u00e5ngsarbete och \u00f6vergrepp mot m\u00e4nniskor r\u00e4ttigheter \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende problem i Burma och man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig att dessa \u00f6vergrepp kommer att forts\u00e4tta under ett nytt stort utvecklingsprojekt&#8221;, skriver ERI.  I december betalade det multinationella energif\u00f6retaget Unocal ut skadest\u00e5nd till burmesiska bybor som lidit skada av ett tidigare gasprojekt i landet. 14 burmeser st\u00e4mde Unocal, som har sitt huvudkontor i El Segundo i Kalifornien, f\u00f6r tv\u00e5ngsarbete, v\u00e5ldt\u00e4kter och mord som beg\u00e5tts i samband med konstruktionen av gasledningen. Anm\u00e4larna h\u00e4vdade att Unocal hade dragit nytta av \u00f6vergreppen som den burmesiska regimen b\u00e4r ansvaret f\u00f6r.  Att Unocal betalade ers\u00e4ttning till m\u00e4nniskor i Burma borde ge de utl\u00e4ndska f\u00f6retag som g\u00f6r aff\u00e4rer i Burma en tankest\u00e4llare, s\u00e4rskilt om man tj\u00e4nar pengar p\u00e5 tv\u00e5ngsarbetet, menar Carol Ramsley p\u00e5 Jordens v\u00e4nner International, en ickestatlig organisation som hj\u00e4lpte till med st\u00e4mningen av Unocal.<\/p>\n<p> Det konsortium som satts samman f\u00f6r att bygga gasledningen fr\u00e5n Burma best\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande av Daewoo International och Korean Gas Corporation fr\u00e5n Sydkorea, Indiens stats\u00e4gda Oil and Natural Gas Corporation, ONGC, Videsh samt Gas Authority of India.<\/p>\n<p> Internationella arbetsorganisationen ILO har sagt att man kommer att inf\u00f6ra sanktioner mot Burma om landet inte slutar utnyttja tv\u00e5ngsarbetare. ILO uppskattar att \u00f6ver 800 000 m\u00e4nniskor i Burma tvingas att arbeta f\u00f6r juntan mot ingen eller v\u00e4ldigt liten betalning. Det kan handla om att st\u00e4da v\u00e4gar, b\u00e4ra tung utrustning \u00e5t arm\u00e9n, bygga milit\u00e4ra byggnader och att arbeta med infrastruktur- eller jordbruksprojekt. Dessutom driver milit\u00e4rregimen, som kom till makten genom en kupp 1962, \u00f6ver 50 arbetsl\u00e4ger runt om i landet.<\/p>\n<p> Men Indien ser Burma som en p\u00e5litlig energileverant\u00f6r, vilket \u00e4r n\u00e5got landet \u00e4r i stort behov av. Indien har tidigare f\u00f6rhandlat med Iran om en gemensam oljeledning &#8211; men en s\u00e5dan skulle beh\u00f6va g\u00e5 genom Pakistan &#8211; som Indien ligger i konflikt med om Kashmir. Den indiska ministern Aiyar har sagt att en ledning genom Pakistan bara kan bli verklighet om de ekonomiska f\u00f6rbindelserna mellan Indien och Pakistan som helhet f\u00f6rb\u00e4ttras och utvecklas.<\/p>\n<p> Enligt professor Ganganath Jha, sydostasiatisk expert vid Jawaharlal Nehru-universitetet i New Delhi, kan Indiens investeringar i Burma ses som en del av en indisk plan att inte vara allt f\u00f6r beroende av de konfliktfyllda l\u00e4nderna i Mellan\u00f6stern.  &#8211; Projekt som gasledningen fr\u00e5n Burma kan bidra till att \u00f6ppna den \u00f6stra regionen och hj\u00e4lpa l\u00e4nder som saknar kust som Nepal och Bhutan samt f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rh\u00e5llandena i Indiens sedan l\u00e4nge negligerade nord\u00f6stra delar, s\u00e4ger Jha.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New Delhi, 050118 (IPS) &#8211; Burma ska b\u00f6rja exportera gas till Indien genom Bangladesh. Utbyggnaden av gasledningen sk\u00f6ts av ett konsortium d\u00e4r indiska intressen ing\u00e5r. Avtalet \u00e4r f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r Indien men aktivister varnar f\u00f6r att regimen i Burma troligen kommer&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2005\/01\/18\/kritik-mot-indiskt-gasavtal-med-burma\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":68,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,18,6,1,10,12],"tags":[],"class_list":["post-3117","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3117","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/68"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3117"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3117\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3117"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3117"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3117"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}