{"id":3069,"date":"2004-12-29T13:40:01","date_gmt":"2004-12-29T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/12\/29\/uruguay-familjer-till-diktaturens-offer-satter-hopp-till-ny-regering\/"},"modified":"2004-12-29T13:40:01","modified_gmt":"2004-12-29T13:40:01","slug":"uruguay-familjer-till-diktaturens-offer-satter-hopp-till-ny-regering","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/12\/29\/uruguay-familjer-till-diktaturens-offer-satter-hopp-till-ny-regering\/","title":{"rendered":"Uruguay: Familjer till diktaturens offer s\u00e4tter hopp till ny regering"},"content":{"rendered":"<p>Montevideo, 041229 (IPS) &#8211; I Argentina och Chile har viktiga steg redan tagits f\u00f6r att utreda vad som h\u00e4nde med de m\u00e4nniskor som f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st under milit\u00e4rdiktaturerna. Och nu har kanske turen kommit till Uruguay.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den f\u00f6rsta mars n\u00e4sta \u00e5r har 20 \u00e5r g\u00e5tt sedan Uruguay \u00e5tergick till demokrati. Detta efter att milit\u00e4ren styrt landet mellan 1973 och 1985. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge har dock ingen milit\u00e4r \u00e5talats f\u00f6r tortyr eller mord p\u00e5 olikt\u00e4nkande.<\/p>\n<p> M\u00e5nga familjer till de som f\u00f6ll offer f\u00f6r diktaturen hoppas nu att de \u00e5tminstone ska f\u00e5 veta vad som h\u00e4nde deras anh\u00f6riga. De hyser f\u00f6rtroende f\u00f6r att den nya v\u00e4nsterregering som ska att ta \u00f6ver makten i mars kommer att leva upp till sina vall\u00f6ften om att utreda de f\u00f6rsvunna m\u00e4nniskornas \u00f6den. Den nyvalda regeringen ska ledas av den socialistiske presidenten Tabar\u00e9 V\u00e1zquez, I Uruguay, liksom i andra latinamerikanska diktaturer under 70- och 80-talet, sp\u00e5rades v\u00e4nstersympatis\u00f6rer upp d\u00f6dades eller f\u00f6rsvann. Efter \u00f6verg\u00e5ngen till demokrati har de olika l\u00e4nderna hanterat fr\u00e5gan om morden och f\u00f6rsvinnandena olika.  Ett antal pensionerade milit\u00e4rer har \u00e5talats f\u00f6r m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott i Argentina, och i Chile har flera h\u00f6gt uppsatta personer d\u00f6mts till f\u00e4ngelse, samtidigt som f\u00f6rs\u00f6ken att \u00e5tala den forne diktatorn Augusto Pinochet forts\u00e4tter.  I Uruguay avbr\u00f6ts dock alla s\u00e5dana f\u00f6rs\u00f6k 1986 d\u00e5 en amnestilag, eller &#8221;straffrihetslag&#8221;, som kritikerna kallar den, inf\u00f6rdes. Lagen satte stopp f\u00f6r alla \u00e5tal mot poliser och milit\u00e4rer som begick brott under diktaturen.  Det enda som \u00e5terstod f\u00f6r familjerna var ett till\u00e4gg till lagen som sa att de f\u00f6rsvunna m\u00e4nniskornas \u00f6den skulle utredas. N\u00e5got som dock ingen regering hittills levt upp till. Sammanlagt r\u00f6r det sig om ungef\u00e4r 160 personer som f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st.<\/p>\n<p> I samband med att landets nuvarande president Jorge Batlle tog \u00f6ver makten i landet 2000 satte han dock samman en fredskommission som fick i uppgift att utreda f\u00f6rsvinnandena.  Kommissionen kom dock bara fram till att 26 m\u00e4nniskor d\u00f6dats av tortyr under diktaturen. Ytterligare 128 uruguayanska medborgare ska ha gripits i Argentina, sju i Chile, tv\u00e5 i Paraguay och en person i Bolivia, inom ett samarbete mellan diktaturerna som kallas Operation Condor.  Rapporten betraktades av offrens familjer som ofullst\u00e4ndig. Offrens sl\u00e4ktingar har fortsatt kr\u00e4va en mer djuplodande utredning. Efter v\u00e4nsterns framg\u00e5ngar i valet i oktober har hoppet om att s\u00e5 ska ske \u00f6kat.<\/p>\n<p> &#8211; Vi tror att det \u00e4r Uruguays tur nu. F\u00f6rv\u00e4ntningarna \u00e4r h\u00f6ga p\u00e5 grund av den nya regeringen, s\u00e4ger Fernando Miranda, fr\u00e5n gruppen M\u00f6drar och sl\u00e4ktingar till gripna och f\u00f6rsvunna uruguayaner.  &#8211; I sitt segertal efter valet sa Tabar\u00e9 V\u00e1zquez att m\u00e4nniskor\u00e4ttsfr\u00e5gorna skulle bli fundamentala. Vi \u00e4r s\u00e4kra p\u00e5 att han kommer att leva upp till det, till\u00e4gger Miranda, vars pappa \u00e4r en av de personer som f\u00f6rsvann.  Under de senaste \u00e5ren har de flesta l\u00e4nderna i regionen, med undantag f\u00f6r Brasilien och Uruguay, tagit viktiga steg f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka reda ut sin historia.<\/p>\n<p> I maj 2003 genomf\u00f6rde Argentinas president N\u00e9stor Kirchner en stor utrensning bland landets milit\u00e4r. Ett stort antal generaler och andra h\u00f6gt uppsatta milit\u00e4rer som tidigare arbetat f\u00f6r landets milit\u00e4rregim tvingades i pension.  Kirchner f\u00f6rmedlade samtidigt en urs\u00e4kt \u00e5 statens v\u00e4gnar med anledning av att flera tidigare demokratiska regeringar f\u00f6rblivit tysta om de \u00f6vergrepp som begicks under det &#8221;smutsiga kriget&#8221;, d\u00e5 upp till 30 000 m\u00e4nniskor f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st.  I augusti samma \u00e5r annullerade den argentinska kongressen de tv\u00e5 amnestilagar som satt stopp f\u00f6r tidigare f\u00f6rs\u00f6k att \u00e5tala milit\u00e4rer f\u00f6r deras brott. Efter detta b\u00f6rjade landets domstolar \u00e5ter arbeta med gamla \u00e5tal f\u00f6r m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott.  I Chile besl\u00f6t president Ricardo Lagos i november att offentligg\u00f6ra en rapport om tortyren i landet under Pinochets \u00e5r vid makten mellan 1973 och 1990, samtidigt som staten nu kommer att betala skadest\u00e5nd till offren.<\/p>\n<p> I Paraguay har sju tidigare medlemmar av landets regim \u00e5talats och d\u00f6mts.  I Uruguay kommer dock detta att bli sv\u00e5rt. P\u00e5 grund av den g\u00e4llande amnestilagen kan inte m\u00e4nniskor anklagade f\u00f6r m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott \u00e5talas, och den blivande regeringen har inte n\u00e5gra planer p\u00e5 att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6r\u00e4ndra eller ogiltigf\u00f6rklara lagen.  Landets regering planerar d\u00e4remot att starta djuplodande utredningar av vad som h\u00e4nde med de f\u00f6rsvunna m\u00e4nniskorna, samt g\u00f6ra en utrensning inom landets milit\u00e4r.  Till skillnad fr\u00e5n andra f\u00f6rsvarsmakter i regionen har Uruguays milit\u00e4r aldrig erk\u00e4nt sina m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Montevideo, 041229 (IPS) &#8211; I Argentina och Chile har viktiga steg redan tagits f\u00f6r att utreda vad som h\u00e4nde med de m\u00e4nniskor som f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st under milit\u00e4rdiktaturerna. Och nu har kanske turen kommit till Uruguay.<\/p>\n","protected":false},"author":112,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15,10],"tags":[],"class_list":["post-3069","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3069","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/112"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3069"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3069\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3069"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3069"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3069"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}