Buenos Aires, 041214 (IPS) – F\u00f6r Penina Moce, som bor p\u00e5 Kabara – en av de minsta av Fiji-\u00f6arna – \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndring inget abstrakt begrepp. F\u00f6r varje dag som g\u00e5r sjunker hennes \u00f6 allt djupare i Stilla havet. <\/p>\n
<\/p>\n
Norbu Sherpa, som bor i en bergsby i Nepal, har ocks\u00e5 konkret erfarenhet av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Hans by \u00f6versv\u00e4mmades av vatten fr\u00e5n en sm\u00e4lt glaci\u00e4r. Sm\u00e4ltvattnet svepte med sig tr\u00e4d, boskap och hus. Och \u00e4ven argentinaren Osvaldo Bonino, som bor i den lilla staden Aar\u00f3n Castellanos i provinsen Santa Fe, har drabbats av \u00f6versv\u00e4mningar. Omr\u00e5det som han bor i \u00e4r traditionellt en jordbruksbygd men m\u00e5nga av b\u00f6nderna har tvingats b\u00f6rja fiska ist\u00e4llet f\u00f6r pl\u00f6ja eftersom sj\u00f6n La Picasa har utvidgats fr\u00e5n 3 000 till 50 000 hektar p\u00e5 grund av massivt regnande. Dessa tre personer har bjudits in av V\u00e4rldsnaturfonden, WWF, till det p\u00e5g\u00e5ende klimatm\u00f6tet i Buenos Aires. M\u00f6tet samlar de l\u00e4nder som skrivit under FNs klimatkonvention och p\u00e5g\u00e5r mellan den 6 och 17 december. Delegaterna diskuterar hur man ska minska utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, exempelvis koldioxid. Dessa gaser fungerar enligt forskarna som en filt som hindrar en del av solens energi fr\u00e5n att n\u00e5 upp till rymden och genom det \u00f6kar temperaturen i luft och hav. Penina Moce \u00e4r gift och har fem barn och lever p\u00e5 fiske och hantverk. Hon ber\u00e4ttar att \u00f6n Kabara kanske ser ut som ett tropiskt paradis men att det \u00e4r en mycket tuff plats att leva p\u00e5.<\/p>\n
– Havet \u00e4ter upp str\u00e4nderna och kommer allt n\u00e4rmre huset. Inlandet \u00e4r v\u00e4ldigt bergigt s\u00e5 vi kan bara bygga v\u00e5ra hus l\u00e4ngs kusten, och det inneb\u00e4r att de hotas av den stigande havsniv\u00e5n, s\u00e4ger hon. \u00d6ns inv\u00e5nare f\u00f6rs\u00f6ker vinna kampen mot havet genom att plantera l\u00e4ngs kusten f\u00f6r p\u00e5 s\u00e5 vis f\u00f6rs\u00f6ka skapa en barri\u00e4r mot v\u00e5gorna – som blir st\u00f6rre och st\u00f6rre. Utan resurser \u00e4r det inte mycket mer de kan g\u00f6ra.<\/p>\n
Forskningen tyder p\u00e5 att fenomen som stigande havsniv\u00e5er, sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer, kraftiga regn och \u00f6versv\u00e4mningar kommer att \u00f6ka om den globala uppv\u00e4rmningen f\u00e5r forts\u00e4tta. Sherpa har arbetat som bergsguide i 15 \u00e5r och han har sj\u00e4lv sett hur glaci\u00e4rerna sm\u00e4lter och sj\u00f6arna blir allt st\u00f6rre. Under sin presentation p\u00e5 konferensen sa han att han vill uppmana alla att verkligen ta hoten fr\u00e5n klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5 allvar. I Argentina har inv\u00e5narna i Aar\u00f3n Castellanos drabbats h\u00e5rt av det f\u00f6r\u00e4ndrade klimatet. Sj\u00f6n La Picasa har alltid varierat i storlek – mellan 3 000 och 10 000 hektar – beroende p\u00e5 m\u00e4ngden nederb\u00f6rd. Men sedan 1998 har det regnat mer \u00e4n vanligt och 2001 v\u00e4xte sj\u00f6n till 50 000 hektar. T\u00e5get mellan Buenos Aries och v\u00e4stra Argentina brukade stanna i byn men nu ligger stationen under vatten. Omkring 200 lantbrukare och boskapsuppf\u00f6dare har tvingats byta jobb eller flytta. De kr\u00e4ver ers\u00e4ttning f\u00f6r den mark de f\u00f6rlorat p\u00e5 grund av \u00f6versv\u00e4mningen men hittills utan att f\u00e5 r\u00e4tt. Osvaldo Bonino, som \u00e4ger aff\u00e4ren i byn, ber\u00e4ttar att antalet inv\u00e5nare har halverats sedan \u00f6versv\u00e4mningen. – Klimatf\u00f6r\u00e4ndringar uppfattas som n\u00e5got som ska h\u00e4nda i framtiden, men s\u00e5 \u00e4r det inte. Tyv\u00e4rr f\u00f6rst\u00e5r man det f\u00f6rst n\u00e4r en tragedi intr\u00e4ffar, s\u00e4ger han.