Caracas, 041203 (IPS) – Venezuela g\u00e5r i Brasiliens fotsp\u00e5r genom att anv\u00e4nda fria programvaror och \u00f6ppna k\u00e4llkoder inom statliga f\u00f6rvaltningar. Syftet \u00e4r att spara pengar, skapa teknologiskt oberoende och att st\u00e4rka landets allianser med andra utvecklingsl\u00e4nder. <\/p>\n
<\/p>\n
– Vi arbetar med ett dekret som ska g\u00f6ra det obligatoriskt att skaffa och anv\u00e4nda fri programvara inom den offentliga administrationen, sa landets president Hugo Ch\u00e1vez vid ett teknikforum som nyligen arrangerades i Caracas. Och m\u00e5nga departement och myndigheter har redan b\u00f6rjat \u00f6verg\u00e5 till fri programvara ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda operativsystem som s\u00e4ljs av f\u00f6retag som exempelvis Microsoft och Unisys. – Utbildningsdepartementet har sparat 2,2 miljoner dollar p\u00e5 att \u00f6verg\u00e5 till gratis programvara i \u00e5r, s\u00e4ger Carlos Joa, ordf\u00f6rande f\u00f6r den bolivarianska stiftelsen f\u00f6r informationsteknologi, Fundabit. Under utbildningsdepartementets p\u00e5g\u00e5ende it-satsning ska 380 000 datorer installeras i 10 000 it-center som ska serva 23 000 grundskolor.<\/p>\n
Brasilien var det f\u00f6rsta landet i Latinamerika som \u00f6vergick till fri programvara. B\u00e5de d\u00e4r och i Venezuela s\u00e4ger regeringarna att de ekonomiska vinsterna bara \u00e4r en anledning till beslutet. – Gratis programvara kan stimulera utvecklingen av teknologisamarbete mellan Argentina, Chile, Kina, Indien och andra l\u00e4nder i syd, s\u00e4ger Antonio Albuquerque, som arbetar p\u00e5 det brasilianska kommunikationsdepartementet. P\u00e9rez Mart\u00ed, som leder den ickestatliga organisationen Conexi\u00f3n Libre i Venezuela, s\u00e4ger att teknologi kan vara ett redskap f\u00f6r att ge makt \u00e5t m\u00e4nniskorna. – Fri programvara \u00e4r ett s\u00e4tt att producera och sprida n\u00e5got bra f\u00f6r allm\u00e4nheten, s\u00e4ger han. Filosofin bakom den fria programvaran \u00e4r att varje datoranv\u00e4ndare har r\u00e4tten att kopiera och f\u00f6r\u00e4ndra den mjukvara han eller hon anv\u00e4nder, s\u00e4ger Richard Stallman, som ses som grundaren av r\u00f6relsen f\u00f6r fri programvara. – Nu b\u00f6rjar regeringar att bli intresserade av f\u00f6rdelarna, s\u00e4ger Stallman som \u00e4r en av dem som skapat operationssystemet Linux\/GNU.<\/p>\n
– Fri programvara kan hj\u00e4lpa samh\u00e4llet att bli fritt fr\u00e5n teknologiberoende. USA vill f\u00f6rbjuda detta och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rm\u00e5 andra l\u00e4nder att anta liknade lagar, s\u00e4ger han.<\/p>\n
I maj 2003 blev myndigheterna i M\u00fcnchen den f\u00f6rsta administration i en stor stad i Europa att b\u00f6rja anv\u00e4nda fri programvara. Sedan dess har operationssystem som Linux och webbl\u00e4sare som Mozilla vunnit allt mer mark i Europa. Och i Asien har flera l\u00e4nder, exempelvis Vietnam och Thailand, ocks\u00e5 satsat p\u00e5 fri programvara.<\/p>\n
Naturligtvis gl\u00e4der detta inte de stora f\u00f6retagen som s\u00e4ljer programvarur\u00e4ttigheter. Vid ett m\u00f6te i Singapore varnade nyligen Microsoft-chefen Steve Ballmer att regeringar riskerar att st\u00e4mmas om de anv\u00e4nder Linux ist\u00e4llet f\u00f6r Windows. Linux bryter mot 228 patent, enligt Ballmer, som sa att alla l\u00e4nder som \u00e4r medlemmar i V\u00e4rldshandelsorganisationen WTO n\u00e5gon dag kan f\u00e5 betala priset f\u00f6r det.<\/p>\n