San Jose, 041117 (IPS) – I veckan reser FN hem fr\u00e5n Guatemala trots att analytiker menar att dess uppdrag – att se till att det fredsavtal som sl\u00f6ts efter 36 \u00e5r av inb\u00f6rdeskrig fullf\u00f6ljdes – \u00e4nnu inte \u00e4r avklarat.<\/p>\n
<\/p>\n
FN:s specialorgan f\u00f6r Guatemala – Minugua – skulle bland annat bevaka att fredsavtalets regler om de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna f\u00f6ljs samt att hj\u00e4lpa till att bygga upp och st\u00e4rka r\u00e4ttsv\u00e4sendet i landet Sandino Asturias fr\u00e5n partiet URNG menar att m\u00e5nga problem fortfarande v\u00e4ntar p\u00e5 en l\u00f6sning. Bland annat lever ursprungsbefolkningen, som \u00e4r i majoritet, fortfarande i djup fattigdom. Dessutom \u00e4r kriminaliteten h\u00f6g och respekten f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna beh\u00f6ver st\u00e4rkas. URNG \u00e4r en f\u00f6re detta gerillagrupp som f\u00f6rvandlades till ett politiskt parti efter fredsuppg\u00f6relsen i december 1996.<\/p>\n
\u00c4ven Francisco Garc\u00eda vid Centralamerikanska institutet f\u00f6r politiska studier menar att Minugua l\u00e4mnar landet innan dess uppdrag \u00e4r fullf\u00f6ljt. B\u00e5de Garc\u00eda och Asturias menar att Minugua spelat en viktig roll f\u00f6r landet – men att det fortfarande \u00e5terst\u00e5r mycket arbete innan de m\u00e5l som beskrivs i fredsavtalet har uppn\u00e5tts. Bland m\u00e5ls\u00e4ttningarna i fredsuppg\u00f6relsen fanns att ursprungsbefolkningarnas m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter skulle respekteras, samt att de m\u00e4nniskor som tvingades fly undan konflikten ska kunna flytta hem igen. Andra m\u00e5ls\u00e4ttningar var att skapa social j\u00e4mlikhet i landet och genomf\u00f6ra en jordbruksreform, samt att st\u00e4rka de civila institutionerna.<\/p>\n
Ett av de stora framsteg som gjorts sedan fredsavtalet sl\u00f6ts \u00e4r att landets arm\u00e9 minskat fr\u00e5n 50 000 man till bara 15 000 medlemmar. I slutet av oktober bekr\u00e4ftade Minuguas chef Tom Koenigs att det fortfarande finns en m\u00e4ngd socioekonomiska, etniska och politiska problem kvar i landet – vilka var sj\u00e4lva roten till konflikten. Han sa att de st\u00f6rsta problemen som \u00e5terst\u00e5r att bek\u00e4mpa \u00e4r rasismen, diskrimineringen och den utbredda fattigdomen. Guatemala har f\u00f6rblivit ett av de fattigaste och mest oj\u00e4mlika l\u00e4nderna i Latinamerika. Efter att president Oscar Berger fick makten i landet i januari utlovade han att arbeta h\u00e5rt f\u00f6r att f\u00f6rverkliga m\u00e5ls\u00e4ttningarna i fredsf\u00f6rdraget. M\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights Watch, HRW, \u00e4r en av flera internationella organisationer som varnat f\u00f6r \u00f6kat politiskt v\u00e5ld i landet under de senaste \u00e5ren. M\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer har bland annat uppm\u00e4rksammat de lynchningar av misst\u00e4nkta kriminella som genomf\u00f6rts av mobbar. Minugua \u00f6ppnade sitt kontor i 1994, tv\u00e5 \u00e5r innan Alvaro Arz\u00fas regering och URNG undertecknade en freds\u00f6verenskommelse. En sanningskommission kom 1999 fram till att fler \u00e4n 200 000 m\u00e4nniskor m\u00f6rdades eller f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st under konflikten i landet, samt att landets arm\u00e9 l\u00e5g bakom den \u00f6verv\u00e4ldigande delen av \u00f6vergreppen. Enligt FN-statistik tillh\u00f6r 60 procent av landets 12 miljoner inv\u00e5nare ursprungsbefolkningen. Icke-statliga organisationer bed\u00f6mer att 90 procent av befolkningen lever i fattigdom.<\/p>\n