Buenos Aires, 041116 (IPS) – Sedan den ekonomiska krisen drabbade Argentina f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan har de ekonomiska och sociala klyftorna vuxit. Analytiker menar att det nu finns en risk att landet, som tidigare var ett av de mest j\u00e4mlika i Latinamerika, kommer att g\u00e5 samma utveckling till m\u00f6tes som i grannlandet Brasilien – d\u00e4r skillnaderna mellan fattiga och rika \u00e4r enorma. <\/p>\n
<\/p>\n
N\u00e4rmare 20 000 m\u00e4nniskor lever under fruktansv\u00e4rda f\u00f6rh\u00e5llanden i slumomr\u00e5det Villa 31 i den argentinska huvudstaden. Inte l\u00e5ngt d\u00e4rifr\u00e5n ligger en g\u00e5gata d\u00e4r v\u00e4lkl\u00e4dda m\u00e4nniskor handlar exklusiva importerade m\u00e4rkesvaror. Det \u00e4r bara en illustration av de v\u00e4xande klyftorna i landet.<\/p>\n
Analytiker talar numera om risken f\u00f6r att landet ska bli ett nytt “Belindia” – en term som brukar anv\u00e4ndas f\u00f6r att beskriva olikheterna i grannlandet Brasilien – d\u00e4r en del av samh\u00e4llet har en levnadsstandard j\u00e4mf\u00f6rbar med i Belgien, medan en st\u00f6rre del lever p\u00e5 en liknande niv\u00e5 som i Indien.<\/p>\n
Argentinska experter menar att den utvecklingen nu kan sk\u00f6njas i Argentina – medelklassen minskar i antal, rikedomarna koncentreras alltmer hos en mindre grupp, och fattigdomen f\u00f6rdjupas. I stadsdelen Retiro i Buenos Aires ligger n\u00e4stan alla stadens femstj\u00e4rniga hotell, de mest exklusiva butikerna och de h\u00f6ga kontorshusen. Men p\u00e5 andra sidan j\u00e4rnv\u00e4gen, bakom en h\u00f6g mur, lever tusentals sluminv\u00e5nare i Villa 31. En av dem \u00e4r Norma Guti\u00e9rrez som arbetar vid ett lokalt soppk\u00f6k som varje dag delar ut mat \u00e5t 150 barn och gamla. Hon \u00e4r dessutom f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r ett daghem d\u00e4r man sk\u00f6ter om 30 barn. Centret lever p\u00e5 vad deras fattiga f\u00f6r\u00e4ldrar kan bidra med. – Vi har inte f\u00e5tt n\u00e5gra andra donationer sedan 2003, och d\u00e5 var det bara kl\u00e4der, s\u00e4ger hon. Enligt den officiella statistiken har inkomstf\u00f6rdelningen i landet blivit alltmer oj\u00e4mnt f\u00f6rdelad sedan en ekonomisk kris och politisk kollaps drabbade landet i slutet av 2001. \u00c5r 1974 tj\u00e4nade de rikaste tio procenten i landet tolv g\u00e5nger mer \u00e4n de fattigaste tio procenten. 2002 hade den siffran stigit till dryga 30 g\u00e5nger mer.<\/p>\n
Om man bara tittar p\u00e5 siffrorna \u00f6ver huvudstaden Buenos Aires \u00e4r dock skillnaderna \u00e4nnu st\u00f6rre. N\u00e4r krisen var som djupast tj\u00e4nade den rikaste tiondelen av stadens inv\u00e5nare 60 g\u00e5nger mer \u00e4n den fattigaste tiondelen. Och trots att landet p\u00e5 senare tid upplevt en tillv\u00e4xt i ekonomin s\u00e5 p\u00e5verkar detta de olika sociala sektorerna p\u00e5 olika s\u00e4tt. – Den senaste krisen ledde till en snabb vidgning av klyftorna. Men dessa b\u00f6rjade minska igen 2003 p\u00e5 grund av att priserna stabiliserades, jobb \u00e5terskapades och p\u00e5 grund av offentliga hj\u00e4lpprogram, s\u00e4ger ekonomen Emmanuel Abuelafia som arbetar vid Centret f\u00f6r en politik mot j\u00e4mlikhet och tillv\u00e4xt, CIPEC. Den ekonomiska tillv\u00e4xten l\u00e5g f\u00f6rra \u00e5ret p\u00e5 8,8 procent, samtidigt som andelen fattiga minskade n\u00e5got. – Men den \u00f6kade bruttonationalprodukten garanterar inte en j\u00e4mnare f\u00f6rdelning, s\u00e4ger Abuelafia, och p\u00e5pekar att landet genomlevde en snabb tillv\u00e4xt i slutet av 90-talet samtidigt som klyftorna mellan rika och fattiga \u00f6kade. Han anser att vad som kr\u00e4vs \u00e4r en h\u00e5rdare skattepolitik, som beskattar f\u00f6retagsvinster h\u00e5rdare \u00e4n konsumtionsvaror. Abuelafia menar dessutom att det beh\u00f6vs direkta \u00f6verf\u00f6ringar av offentliga medel till de fattigaste grupperna i samh\u00e4llet. I dagens Argentina kommer mer \u00e4n 60 procent av skatteint\u00e4kterna via konsumtionen – vilket sl\u00e5r h\u00e5rdare mot fattiga \u00e4n rika. \u00c5 andra sidan \u00e4r skatterna p\u00e5 f\u00f6retagens vinster ganska blygsamma, vilket ocks\u00e5 bekr\u00e4ftades av aff\u00e4rsmannen Eduardo Constantini i en intervju nyligen. Constantini ber\u00e4ttade f\u00f6r den lokala tidningen P\u00e1gina 12 att hans b\u00e4sta aff\u00e4r f\u00f6rra \u00e5ret var att han byggde ett hus med lyxl\u00e4genheter i huvudstaden. L\u00e4genheterna s\u00e5ldes till ett pris av motsvarande 20 000 kronor per kvadratmeter – vilket \u00e4r mycket dyrt i Argentina. Men trots detta gick l\u00e4genheterna \u00e5t fort, ber\u00e4ttade han. Constantini menar att det st\u00f6rsta problemet i landet inte \u00e4r de rika, utan de vidgande klyftorna mellan befolkningen.<\/p>\n
– L\u00f6sningen \u00e4r inte att sparka ut de rika. Det finns utvecklade l\u00e4nder d\u00e4r vissa betalar miljoner f\u00f6r en klocka, men d\u00e4r samtidigt staten tar hand om de mest utblottade.<\/p>\n
F\u00f6r att kunna g\u00f6ra det m\u00e5ste dock den argentinska staten h\u00f6ja skatterna, menar Constantini.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 041116 (IPS) – Sedan den ekonomiska krisen drabbade Argentina f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan har de ekonomiska och sociala klyftorna vuxit. Analytiker menar att det nu finns en risk att landet, som tidigare var ett av de mest j\u00e4mlika… Continue Reading