Belgrad, 041029 (IPS) – Krigen i f\u00f6re detta Jugoslavien skapade en str\u00f6m av flyktingar till Serbien. Merparten av de cirka en halv miljon m\u00e4nniskor som flydde undan krigen \u00e4r fortfarande inte medborgare i Serbien och vill eller kan inte \u00e5terv\u00e4nda till den region de kommer ifr\u00e5n. <\/p>\n
<\/p>\n
– Serbien \u00e4r det land i Europa som hyser flest flyktingar. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att hitta en permanent l\u00f6sning f\u00f6r dem, s\u00e4ger Dario Carminati, chef f\u00f6r FNs flyktingkommissariats kontor i Belgrad. Merparten av flyktingarna kom till Serbien under 90-talet men mycket lite har sedan dess gjorts f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra deras situation – varken av Slobodan Milosevics regim eller de regeringar som f\u00f6ljt efter att den regimen st\u00f6rtades \u00e5r 2000.<\/p>\n
Talmannen i det serbiska parlamentet, Zoran Sami, h\u00e5ller med om att det \u00e4r h\u00f6g tid att utarbeta en strategi f\u00f6r flyktingarna men han till\u00e4gger att det inte \u00e4r n\u00e5got som Serbien och Montenegro klarar av utan hj\u00e4lp fr\u00e5n omv\u00e4rlden. I princip samtliga flyktingar \u00e4r etniska serber, offer f\u00f6r krigen som ledde till Jugoslaviens splittring. Av de cirka 500 000 flyktingarna kommer 180 000 fr\u00e5n dagens Kroatien och 100 000 fr\u00e5n Bosnien. Krigen i dessa l\u00e4nder b\u00f6rjade 1991 och 1992 och avslutades 1995.<\/p>\n
Resterande cirka 220 000 har inte status som flyktingar utan som internflyktingar. De kommer fr\u00e5n den serbiska provinsen Kosovo som idag \u00e4r ett FN-protektorat. De serbiska flyktingarna l\u00e4mnade provinsen under eller efter att Nato gick in f\u00f6r att stoppa repressionen mot provinsens albanska majoritetsbefolkning av r\u00e4dsla f\u00f6r repressalier fr\u00e5n albanerna. Enligt FN har omkring 60 000 serber \u00e5terv\u00e4nt till Kroatien sedan mitten av 90-talet och omkring 100 000 har \u00e5terv\u00e4nt till Bosnien. Men i princip inga serber har \u00e5terv\u00e4nt till Kosovo. Statusen som flykting eller internflykting ger flyktingarna r\u00e4tt till gratis sjukv\u00e5rd och matransoner men de flesta f\u00e5r inga arbeten och vet inget om sin framtid.<\/p>\n
De flesta av flyktingarna jobbar svart, hyr n\u00e5gon bostad eller bor i flyktingl\u00e4ger och dr\u00f6mmer om den dag d\u00e5 de f\u00e5r klara papper, kan s\u00e4lja den eventuella egendom de hade hemma och slutligen stadga sig i Serbien. Vissa kom med bara kl\u00e4derna de hade p\u00e5 kroppen, andra hade kapital med sig. Men en stor del av det gick \u00e5t till ren \u00f6verlevnad under de h\u00e5rda \u00e5ren p\u00e5 90-talet. Men det var inte bara Serbien som drabbades av flyktingstr\u00f6mmar under kriget.<\/p>\n
– P\u00e5 90-talet skedde den st\u00f6rsta migrationen sedan andra v\u00e4rldskriget p\u00e5 Balkan. Hela familjer flyttade fr\u00e5n ett omr\u00e5de till ett annat, s\u00e4ger Belgradsprofessorn Milena Spasovski.<\/p>\n
Omkring en miljon m\u00e4nniskor som flydde fr\u00e5n Bosnien under kriget – serber, muslimer och kroater – har inte \u00e5terv\u00e4nt till sina hem efter kriget.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Belgrad, 041029 (IPS) – Krigen i f\u00f6re detta Jugoslavien skapade en str\u00f6m av flyktingar till Serbien. Merparten av de cirka en halv miljon m\u00e4nniskor som flydde undan krigen \u00e4r fortfarande inte medborgare i Serbien och vill eller kan inte \u00e5terv\u00e4nda… Continue Reading