{"id":2890,"date":"2004-10-20T13:40:01","date_gmt":"2004-10-20T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/10\/20\/trots-13-ars-vantan-ingen-losning-i-sikte-for-bhutanesiska-flyktingar-i-nepal\/"},"modified":"2004-10-20T13:40:01","modified_gmt":"2004-10-20T13:40:01","slug":"trots-13-ars-vantan-ingen-losning-i-sikte-for-bhutanesiska-flyktingar-i-nepal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/10\/20\/trots-13-ars-vantan-ingen-losning-i-sikte-for-bhutanesiska-flyktingar-i-nepal\/","title":{"rendered":"Trots 13 \u00e5rs v\u00e4ntan ingen l\u00f6sning i sikte f\u00f6r bhutanesiska flyktingar i Nepal"},"content":{"rendered":"<p>Gen\u00e8ve, 041020 (IPS) &#8211; Fler \u00e4n 100 000 flyktingar fr\u00e5n Bhutan lever fortfarande &#8211; efter 13 \u00e5r av v\u00e4ntan &#8211; i l\u00e4ger i grannlandet Nepal. Trots att s\u00e5 l\u00e5ng tid har g\u00e5tt sedan bhutaneserna tvingades i exil har \u00e4nnu inga f\u00f6rhandlingar lyckats l\u00f6sa fr\u00e5gan.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Den bhutaneiske professorn Ratan Gazmere, som sj\u00e4lv tvingades i exil 1992 och nu \u00e4r flyktingarnas f\u00f6retr\u00e4dare, s\u00e4ger att den l\u00e5nga v\u00e4ntan p\u00e5 att f\u00e5 \u00e5terv\u00e4nda hem gjort flyktingarna extremt frustrerade. Gazmere s\u00e4ger att sedan slutet av 1990 har tiotusentals etniska nepaleser fr\u00e5n s\u00f6dra Bhutan, fr\u00e4mst hinduer, avvisats fr\u00e5n sitt hemland och fr\u00e5ntagits sina medborgarskap.  Gazmere tillh\u00f6rde dem som protesterade mot politiken om &#8221;en nation &#8211; en kultur&#8221;, som kung Jigme Singye Wangchuk inf\u00f6rde 1990. I samband med det \u00e4ndrade man medborgarskapsreglerna och tvingade alla bhutaneser att kl\u00e4 sig och leva enligt den buddistiska kultur som omfattar ungef\u00e4r tre fj\u00e4rdedelar av landets befolkning.<\/p>\n<p> Etniska nepaleser som protesterade mot politiken f\u00f6ll enligt m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer offer f\u00f6r en kampanj av &#8221;etnisk rensning&#8221; fr\u00e5n myndigheterna, som b\u00f6rjade gripa personer som deltog i protesterna.  Landets polis och arm\u00e9 var mycket brutala och genomf\u00f6rde enligt m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer bland annat g\u00e4ngv\u00e5ldt\u00e4kter. Detta ledde till en massflykt fr\u00e5n s\u00f6dra Bhutan till Nepal.<\/p>\n<p> De etniska nepaleser som blev kvar i s\u00f6dra Bhutan, d\u00e4r de levt i \u00e5rhundraden, behandlas som andra klassens medborgare, enligt bland andra m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights Watch.  Enligt de senaste siffrorna fr\u00e5n syd\u00f6stra Nepal lever \u00f6ver 104 000 m\u00e4nniskor &#8211; n\u00e4rmare en sj\u00e4ttedel av Bhutans befolkning &#8211; numera i n\u00e5got av de sju flyktingl\u00e4ger som sk\u00f6ts av FN:s flyktingorgan UNHCR.  FNs flyktingkommission\u00e4r Ruud Lubbers sa vid ett UNHCR-m\u00f6te i Gen\u00e8ve nyligen att situationen f\u00f6r de bhutanesiska flyktingarna \u00e4r sv\u00e5r. Lubbers p\u00e5pekade \u00e4ven att den senaste utvecklingen i Nepal &#8211; d\u00e4r en maoistisk gerilla och regeringstrupper bek\u00e4mpar varandra &#8211; \u00f6kat behovet av en l\u00f6sning f\u00f6r flyktinggruppen.<\/p>\n<p> Den tidigare politiske f\u00e5ngen professor Gazmere ber\u00e4ttar f\u00f6r IPS att oron v\u00e4xer bland flyktingarna.<\/p>\n<p> &#8211; Vi \u00e4r mycket oroade och vill att det internationella samfundet genast agerar.<\/p>\n<p> Sedan 1993 har f\u00f6rhandlingarna om en l\u00f6sning av flyktingfr\u00e5gan enbart involverat Bhutans och Nepals regeringar. Fr\u00e5n bhutanesiskt h\u00e5ll har man v\u00e4grat till\u00e5ta att UNHCR deltar i f\u00f6rhandlingarna.<\/p>\n<p> Flyktingarna kr\u00e4ver att f\u00e5 \u00e5terv\u00e4nda till sina hem och egendomar, och samtidigt f\u00e5 sin s\u00e4kerhet garanterad samt \u00e5terf\u00e5 sina medborgarskap. Sedan 1998 har dock landets regim b\u00f6rjat f\u00f6rflytta buddister fr\u00e5n andra regioner till de omr\u00e5den d\u00e4r flyktingarna tidigare levde.<\/p>\n<p> De enda egentliga resultaten av f\u00f6rhandlingarna \u00e4r att Nepal och Bhutan kommit \u00f6verens om m\u00e4nniskorna i l\u00e4gren ska klassificeras i olika kategorier, d\u00e4r de bhutanesiska myndigheterna sagt sig villiga att ta ansvar f\u00f6r de personer som tvingats l\u00e4mna landet mot sin vilja.  Hittills har de 12 500 flyktingar som lever i l\u00e4gret Khudunabari blivit granskade.<\/p>\n<p> UNHCRs representant i Nepal, Abraham Abraham, s\u00e4ger dock att hans organisation \u00e4r oroad \u00f6ver resultatet av denna granskning, eftersom endast 293 personer klassificerades i den grupp som tvingats i exil. 70 procent av de \u00f6vriga flyktingarna ans\u00e5gs ha l\u00e4mnat landets frivilligt &#8211; och d\u00e4rigenom f\u00f6rlorat sitt medborgarskap i enlighet med bhutanesisk lag.<\/p>\n<p> &#8211; Dessutom kategoriserades 85 familjer som kriminella &#8211; varav en del sm\u00e5barn som f\u00f6tts i l\u00e4gret, s\u00e4ger Abraham.<\/p>\n<p> Human Rights Watch och andra ickestatliga organisationer har samtidigt varnat f\u00f6r att processen kan leda till att tiotusentals flyktingar blir statsl\u00f6sa.<\/p>\n<p> Samtidigt s\u00e4ger flyktingf\u00f6retr\u00e4dare att de saknar f\u00f6rtroende f\u00f6r f\u00f6rhandlingarna mellan Nepal och Bhutan. Ist\u00e4llet vill Gazmere att det internationella samfundet snarast organiserar en internationell konferens om deras situation.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gen\u00e8ve, 041020 (IPS) &#8211; Fler \u00e4n 100 000 flyktingar fr\u00e5n Bhutan lever fortfarande &#8211; efter 13 \u00e5r av v\u00e4ntan &#8211; i l\u00e4ger i grannlandet Nepal. Trots att s\u00e5 l\u00e5ng tid har g\u00e5tt sedan bhutaneserna tvingades i exil har \u00e4nnu inga&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/10\/20\/trots-13-ars-vantan-ingen-losning-i-sikte-for-bhutanesiska-flyktingar-i-nepal\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":89,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,3,7],"tags":[],"class_list":["post-2890","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-migration-och-minoriteter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2890","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/89"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2890"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2890\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2890"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2890"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}