Washington, 041005 (IPS) – N\u00e4r Bangladesh drabbades av en cyklon strax efter Gulfkriget 1991 skickade den d\u00e5varande presidenten George Bush en amerikansk r\u00e4ddningsstyrka p\u00e5 8 000 soldater, 30 gigantiska helikoptrar och fyra sv\u00e4vare som delade ut katastrofhj\u00e4lp till de beh\u00f6vande i flera veckor. <\/p>\n
<\/p>\n
Denna hj\u00e4lpinsats – och liknande som senare har genomf\u00f6rts av USA efter naturkatastrofer som exempelvis orkanen Mitch som drabbade Honduras och Nicaragua 1998 – inte bara r\u00e4ddade liv och bidrog till att \u00e5teruppbygga viktig infrastruktur. R\u00e4ddningsoperationerna gav ocks\u00e5 USA betydande goodwill. M\u00e5nga betraktare i USA och Karibien har f\u00f6rskr\u00e4ckts av den nuvarande Bush-administrationens reaktioner p\u00e5 katastroferna i sp\u00e5ren efter den senaste tidens orkaner och stormar i Karibien. De beskriver USA:s agerande som ett totalt misslyckande. \u00d6ver 90 procent av byggnaderna i Grenada har j\u00e4mnats med marken, \u00f6ver 2 000 m\u00e4nniskor har d\u00f6dats och 300 000 blivit heml\u00f6sa i Haiti och \u00e4ven Jamaica och Bahamas har drabbats h\u00e5rt av orkaner den senaste tiden. Flera analytiker och aktivister anser att USA:s svaga bidrag till katastrofoffren l\u00e4mnar intrycket att USA har blivit totalt likgiltigt till regionen och de tror att det kommer att bidra till \u00f6kad anti-amerikanism i Karibien och Latinamerika. Det mest anv\u00e4nda ordet i Latinamerika f\u00f6r att beskriva hur USA bidragit efter katastroferna \u00e4r att det \u00e4r “skamligt” – s\u00e4rskilt n\u00e4r man syftar p\u00e5 Haiti, d\u00e4r amerikanska trupper tidigare i \u00e5r intervenerade milit\u00e4rt. – Jag tycker det \u00e4r pinsamt att v\u00e5r regering s\u00e4ger sig st\u00f6dja interimsregeringen i Haiti och samtidigt har gjort s\u00e5 lite i en tid av s\u00e5 stora behov, s\u00e4ger Rachel Farley, specialist p\u00e5 Haiti vid organisationen WOLA – Washington Office on Latin America.<\/p>\n
Hennes organisation f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 den amerikanska kongressen att avdela en halv miljard dollar till katastrofhj\u00e4lp och \u00e5teruppbyggnad i Karibien. – Haiti befinner sig i en exrem kris och samtidigt som vi spenderar en miljard dollar i veckan i Irak s\u00e4ger administrationen att den bara kan skrapa ihop 50 miljoner dollar till hela Karibien. Det \u00e4r skamligt med tanke p\u00e5 graden av f\u00f6r\u00f6delse. – Det \u00e4r ganska skamligt, s\u00e4ger \u00e4ven Michael Shifter, bitr\u00e4dande ordf\u00f6rande f\u00f6r tankesmedjan Inter-American Dialogue.<\/p>\n
– Detta \u00e4r trots allt ett omr\u00e5de d\u00e4r USA har enormt mycket p\u00e5 spel, s\u00e4rskilt i Haiti, d\u00e4r USA har investerat s\u00e5 mycket genom historien. USA:s bist\u00e5ndsorganisation USAID har hittills givit Karibien n\u00e4stan fyra miljoner dollar i katastrofbist\u00e5nd efter orkanerna och den summan ska kompletteras med ytterligare \u00e5tta miljoner dollar. Merparten av dessa pengar kanaliseras genom privata hj\u00e4lporganisationer. I till\u00e4gg till det har regeringen bett kongressen avdela 50 miljoner dollar till de karibiska offren f\u00f6r katastroferna som en del i ett katastrofpaket p\u00e5 tio miljarder dollar som ska g\u00e5 till Florida och de andra amerikanska delstater som drabbats av fyra orkaner. De flesta analytiker anser att beloppen \u00e4r en droppe i havet n\u00e4r man ser till behoven. R\u00e4kningen f\u00f6r skadorna som Haiti och Grenada har dragit p\u00e5 sig \u00e4r \u00e4nnu inte klar men uppskattningar f\u00f6r Jamaica och Bahamas visar p\u00e5 ekonomiska f\u00f6rluster p\u00e5 350 respektive 250 miljoner dollar. – Att tala om ett totalt hj\u00e4lppaket p\u00e5 50 miljoner dollar \u00e4r helt enkelt inte verkligt, s\u00e4ger Lawrence Birns, chef f\u00f6r Council on Hemispheric Affairs, COHA . – Man m\u00e5ste tala om 500 miljoner dollar f\u00f6r att det ska bli n\u00e5gon meningsfull verkan. Dessa l\u00e4nder har f\u00f6rlorat infrastruktur, i vissa fall \u00e4ven sin f\u00f6rm\u00e5ga till export, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Grenada har till exempel f\u00f6rlorat i princip alla sina v\u00e4lk\u00e4nda muskottr\u00e4d. Det tar 15 \u00e5r f\u00f6r ett s\u00e5dant tr\u00e4d att v\u00e4xa till full storlek. Och majoriteten av \u00f6ns 100 000 inv\u00e5nare har f\u00f6rlorat sina hem. 1993 invaderade USA Grenada f\u00f6r att stoppa radikala element inom det styrande partiet fr\u00e5n att ta \u00f6ver makten. USA:s administration erbj\u00f6d f\u00f6rst bara 50 000 dollar i katastrofbist\u00e5nd vilket fick bed\u00f6mare att h\u00e4pna. Den summan kan st\u00e4llas mot att exempelvis Venezuela sk\u00e4nkt en miljon dollar och landets president Hugo Chavez skickade ocks\u00e5 katastrofbist\u00e5nd med milit\u00e4ra fartyg till Grenada och Jamaica. Vid sidan av rent humanit\u00e4ra sk\u00e4l borde USA \u00e4ven bidra mer av politiska sk\u00e4l, f\u00f6r att hindra att Karibien knyts t\u00e4tare till Venezuela och Kuba, anser chefen f\u00f6r tankesmedjan Inter-American Dialogue, IAD:s program i Karibien, Daniel Erikson.<\/p>\n
– Chavez skaffar sig goodwill f\u00f6r generationer genom detta och det kommer att leda till ett starkt st\u00f6d inom samarbetsorganisationen OAS och andra internationella forum d\u00e4r USA blir allt mer isolerat, s\u00e4ger Birns p\u00e5 COHA. Michael Shifter p\u00e5 IAD tror ocks\u00e5 att USA kommer att f\u00e5 betala politisk f\u00f6r att man inte bidra mer i Karibien i dag. – Jag tror att det st\u00e4rker inst\u00e4llningen att den h\u00e4r regionen inte \u00e4r viktig och att USA inte bryr sig, s\u00e4ger han. <\/p>\n
Washington, 041005 (IPS) – N\u00e4r Bangladesh drabbades av en cyklon strax efter Gulfkriget 1991 skickade den d\u00e5varande presidenten George Bush en amerikansk r\u00e4ddningsstyrka p\u00e5 8 000 soldater, 30 gigantiska helikoptrar och fyra sv\u00e4vare som delade ut katastrofhj\u00e4lp till de beh\u00f6vande… Continue Reading