Washington, 040930 (IPS) – Tre \u00e5r av Bush-administrationens ”krig mot terrorismen” tycks ha f\u00e5tt det amerikanska folket mindre v\u00e4lvilligt inst\u00e4llda till unilaterala amerikanska milit\u00e4ra engagemang, enligt en opinionsunders\u00f6kning gjord av Chicago Council on Foreign Relations, CCFR. <\/p>\n
<\/p>\n
Unders\u00f6kningen har genomf\u00f6rts vart fj\u00e4rde \u00e5r sedan 1974. Man har i studien st\u00e4llt samma fr\u00e5gor till tv\u00e5 grupper: 1 200 slumpm\u00e4ssigt utvalda medborgare och 450 medlemmar i ”eliten”. Den sista gruppen best\u00e5r av exempelvis parlamentariker, akademiker, h\u00f6gre tj\u00e4nstem\u00e4n, journalister, religi\u00f6sa ledare och f\u00f6retagsledare.<\/p>\n
Merparten av de tillfr\u00e5gade i b\u00e5da grupperna anser att USA b\u00f6r ha en aktiv roll i v\u00e4rlden, men \u00f6ver tre fj\u00e4rdedelar tycker inte att USA har ett s\u00e4rskilt ansvar som g\u00f6r att staten b\u00f6r spela rollen som v\u00e4rldspolis, och fyra av fem tillfr\u00e5gade ans\u00e5g att regeringen i dag tagit p\u00e5 sig den rollen ”mer \u00e4n den borde”.<\/p>\n
En \u00f6verv\u00e4ldigande majoritet ans\u00e5g ocks\u00e5 att den viktigaste l\u00e4rdomen av 11 september \u00e4r att landet ”b\u00f6r samarbeta mer med andra l\u00e4nder f\u00f6r att bek\u00e4mpa terrorism”.<\/p>\n
Och en majoritet b\u00e5de bland gruppen allm\u00e4nhet och i elit-gruppen motsatte sig Bush-doktrinen om f\u00f6rebyggande anfall. Bara 17 procent av allm\u00e4nheten och 10 procent av ledarna ans\u00e5g att ett anfall mot en annan stat var ber\u00e4ttigat om den staten hade massf\u00f6rst\u00f6relsevapen som kan komma att anv\u00e4ndas mot USA i framtiden.<\/p>\n
53 procent av allm\u00e4nheten och 61 procent av ledarna ans\u00e5g dock att krig skulle vara r\u00e4ttf\u00e4rdigat om det fanns ”starka bevis” f\u00f6r att USA befinner sig i ”\u00f6verh\u00e4ngande fara” f\u00f6r en attack. Cirka 25 procent av b\u00e5da urvalsgrupperna ans\u00e5g att ett krig bara \u00e4r ber\u00e4ttigat om man blir anfallen av ett annat land f\u00f6rst. F\u00f6rra CCIR-unders\u00f6kningen genomf\u00f6rdes 2002 och n\u00e4sta skulle egentligen inte ha gjorts f\u00f6rr\u00e4n 2006 men man beslutade sig f\u00f6r att genomf\u00f6ra en extra i \u00e5r, dels p\u00e5 grund av den stora roll som USA spelar i det internationella politiska livet, och dels beroende p\u00e5 \u00e5rets presidentval.<\/p>\n
Det visade sig att terrorism och andra hot mot medborgarnas s\u00e4kerhet fortfarande upptar stor plats i de tillfr\u00e5gades liv men hotbilden har minskat j\u00e4mf\u00f6rt med 2002. ''Att skydda amerikanska jobb”, var det m\u00e5l med utrikespolitiken som oftast citerades av allm\u00e4nheten i \u00e5rets unders\u00f6kning, f\u00f6ljt av att hindra spridningen av k\u00e4rnvapen och att bek\u00e4mpa internationell terrorism. I gruppen ledare toppade dock hindrandet av spridande av k\u00e4rnvapen och terroristbek\u00e4mpning och skydd av amerikanska jobb hamnade f\u00f6rst p\u00e5 14:e plats. Och p\u00e5 fr\u00e5gan om ”\u00f6verh\u00e4ngande hot” s\u00e5 svarade tv\u00e5 av tre av allm\u00e4nheten att internationell terrorism var ett s\u00e5dant. Det \u00e4r en minskning med tio procent i j\u00e4mf\u00f6relse med f\u00f6r tv\u00e5 \u00e5r sen. Tv\u00e5 tredjedelar ans\u00e5g ocks\u00e5 att massf\u00f6rst\u00f6relsevapen utg\u00f6r ett \u00f6verh\u00e4ngande hot, ocks\u00e5 det en minskning med 17 procent. \u00c5r 2002 sa hela 61 procent att ”islamistisk fundamentalism” var ett \u00f6verh\u00e4ngande hot. Det tyckte bara 38 procent i \u00e5r. Men om allm\u00e4nheten oroar sig mindre f\u00f6r internationella fr\u00e5gor i \u00e5r s\u00e5 g\u00e4ller det inte elit-gruppen. I den h\u00e4r gruppen gavs fr\u00e5gor som att bek\u00e4mpa v\u00e4rldshungern, att f\u00f6rb\u00e4ttra milj\u00f6n och att f\u00f6rb\u00e4ttra levnadsstandarden i fattiga l\u00e4nder st\u00f6rre vikt \u00e4n 2002. Dessutom ans\u00e5g 40 procent av elitgruppen att det ” \u00e4r ett ”mycket viktigt m\u00e5l” att st\u00e4rka FN”, j\u00e4mf\u00f6rt med bara 12 procent 2002. \u00d6ver tv\u00e5 tredjedelar av b\u00e5de allm\u00e4nhet och elit tyckte att USA b\u00f6r dra sig ur Irak om en majoritet av irakierna vill det. En majoritet av allm\u00e4nheten vill att USA ska avsluta sitt milit\u00e4ra engagemang i Mellan\u00f6stern – men bara 35 procent av elit-gruppen h\u00f6ll med.<\/p>\n
En majoritet b\u00e5de bland allm\u00e4nhet och i ledargruppen motsatte sig att enskilda stater tog till v\u00e5ld mot andra. B\u00e5da grupperna st\u00f6djer ist\u00e4llet aktioner som g\u00e5r genom FN.<\/p>\n
I unders\u00f6kningen visade det sig ocks\u00e5 att det finns ett starkt st\u00f6d bland befolkningen f\u00f6r att USA ska skriva under och engagera sig i internationella avtal och konventioner – \u00e4ven s\u00e5dana som deras regering \u00e4r kritiska till.<\/p>\n
80 procent av b\u00e5de allm\u00e4nhet och elit sa att de \u00e4r f\u00f6r avtalet mot landminor, 76 procent av allm\u00e4nheten och 70 procent av eliten sa att de ville att USA skulle vara med i den internationella brottsdomstolen och 71 procent i b\u00e5da grupperna st\u00f6dde att USA ska skriva under Kyoto-protokollet.