London, 020417 (IPS) – Hundratals sj\u00f6ar h\u00e5ller p\u00e5 att bildas i Himalayabergen p\u00e5 grund av sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer. Enligt en ny rapport kan de stigande vattenniv\u00e5erna f\u00e5 sj\u00f6arna att kollapsa, vilket skulle leda till enorma katastrofer. <\/p>\n
<\/p>\n
Glaci\u00e4rerna i Himalaya har b\u00f6rjat sm\u00e4lta p\u00e5 grund av att temperaturen stigit med en grad sedan 70-talet. Detta h\u00e4vdas i en rapport fr\u00e5n FN:s milj\u00f6program Unep. Enligt rapporten har det sm\u00e4ltande glaci\u00e4rvattnet skapat sj\u00f6ar som naturen i l\u00e4ngden inte kommer att klara att h\u00e5lla tillbaka.<\/p>\n
I studien, som bygger p\u00e5 situationen i enbart tv\u00e5 av regionens l\u00e4nder, har man identifierat 20 s\u00e5dana sj\u00f6ar i Nepal och 24 i Bhutan. Och man befarar att dessa sj\u00f6ar kommer att r\u00e4mna inom de kommande fem \u00e5ren. Om detta sker kommer miljontals liter vatten att forsa fram och hota tiotusentals m\u00e4nniskors liv.<\/p>\n
Samtidigt finns det inget som s\u00e4ger att de 44 farliga sj\u00f6ar man nu identifierat \u00e4r de enda i Himalaya.<\/p>\n
– Ingen vet hur m\u00e5nga andra sj\u00f6ar i samma kritiska l\u00e4ge det kan finnas i Himalaya, s\u00e4ger Surendra Shreshtha, som \u00e4r koordinator f\u00f6r Unep i Asien. Man misst\u00e4nker att det i hela Himalaya kan finnas hundratals farliga sj\u00f6bildningar.<\/p>\n
– Sj\u00f6arna kommer inte att klara att h\u00e5lla sitt vatten och n\u00e4r en sj\u00f6 bryter samman kommer vattnet att forsa fram som en enorm bulldozer som krossar allt i sin v\u00e4g, s\u00e4ger Shreshtha.<\/p>\n
Sedan 1935 har 12 stycken glaci\u00e4rsj\u00f6ar brustit i Himalaya. N\u00e4r en sj\u00f6 brast i Tibet 1954 forsade 300 miljoner kubikmeter vatten ned i en dalg\u00e5ng och skadade st\u00e4der som l\u00e5g \u00e4nda upp till 20 mil bort.<\/p>\n
Enligt rapporten kommer den typen av katastrofer att bli allt vanligare p\u00e5 grund av den globala uppv\u00e4rmningen.<\/p>\n
F\u00f6r att minska hoten f\u00f6resl\u00e5r Unep att man b\u00f6r samarbeta med l\u00e4nderna f\u00f6r att dels anordna tidiga varningssystem, men ocks\u00e5 f\u00f6r att t\u00f6mma vatten ur sj\u00f6arna. Men f\u00f6r att lyckas med det \u00e5terst\u00e5r mycket arbete.<\/p>\n
I Nepal har man p\u00e5b\u00f6rjat f\u00f6rs\u00f6k att t\u00f6mma en av de farliga sj\u00f6arna. D\u00e4r har man lyckats s\u00e4nka vattenniv\u00e5n med tre meter. Men det kr\u00e4vs att man s\u00e4nker vattenniv\u00e5n med ytterligare minst 20 meter innan sj\u00f6n kan anses s\u00e4ker.<\/p>\n
Om sj\u00f6n ifr\u00e5ga skulle brista hotas n\u00e4rmare 10 000 m\u00e4nniskors liv, enligt experten Pradeep Mool, som arbetar i regionen. Samtidigt h\u00e4vdar Pradeep Mool att det kommer varningar om stora sj\u00f6bildningar i hela regionen. – Lokalbefolkningen ber\u00e4ttar f\u00f6r oss att m\u00e5nga sj\u00f6ar har vuxit n\u00e5got oerh\u00f6rt, samtidigt som helt nya sj\u00f6ar tillkommit.<\/p>\n
Bed\u00f6mare menar att det omg\u00e5ende kr\u00e4vs stora resurser f\u00f6r att man ska kunna p\u00e5b\u00f6rja liknande arbeten vid de hundratals sj\u00f6ar som befaras kunna utl\u00f6sa katastrofer.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
London, 020417 (IPS) – Hundratals sj\u00f6ar h\u00e5ller p\u00e5 att bildas i Himalayabergen p\u00e5 grund av sm\u00e4ltande glaci\u00e4rer. Enligt en ny rapport kan de stigande vattenniv\u00e5erna f\u00e5 sj\u00f6arna att kollapsa, vilket skulle leda till enorma katastrofer.<\/p>\n","protected":false},"author":78,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12],"tags":[],"class_list":["post-283","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/283","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/78"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=283"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/283\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=283"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=283"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=283"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}