Nairobi, 040920 (IPS) – Ledarna f\u00f6r medlemsl\u00e4nderna inom Afrikanska unionen – AU – kom f\u00f6rra \u00e5ret \u00f6verens om ett f\u00f6rbud mot kvinnlig k\u00f6nsstympning. Men sedan dess har bara tre l\u00e4nder ratificerat protokollet. F\u00f6r att det ska tr\u00e4da i kraft m\u00e5ste 15 av samarbetsorganisationens 53 medlemsl\u00e4nder ratificera f\u00f6rbudet. <\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6rra veckan arrangerades en konferens i Nairobi d\u00e4r man debatterade vilka strategier som beh\u00f6vs f\u00f6r att se till att kvinnlig k\u00f6nsstympning f\u00f6rbjuds p\u00e5 hela kontinenten. De tre l\u00e4nder som har ratificerat f\u00f6ra \u00e5rets beslut \u00e4r Comorerna, Libyen och Rwanda. Sedan tidigare \u00e4r k\u00f6nsstympning f\u00f6rbjudet i m\u00e5nga av AU:s medlemsl\u00e4nder men f\u00f6rbuden efterlevs inte i alla l\u00e4nder. Enligt den New York-baserade organisationen No Peace Without Justice k\u00f6nsstympas fortfarande omkring tv\u00e5 miljoner flickor varje \u00e5r. K\u00f6nsstympning kallas ocks\u00e5 f\u00f6r kvinnlig omsk\u00e4relse. Seden har r\u00f6tter l\u00e5ngt tillbaka i tiden, enligt vissa experter hela 5 000 \u00e5r. Ingreppet utf\u00f6rs p\u00e5 flickebarn och de utsatta stympas f\u00f6r livet. Kvinnlig k\u00f6nsstympning utf\u00f6rs enligt FN i 28 afrikanska l\u00e4nder.<\/p>\n
Det finns olika former av k\u00f6nsstympning. I den l\u00e4ttaste formen sk\u00e4r man bort de inre blygdl\u00e4pparna, i en annan tradition b\u00e5de de inre blygdl\u00e4pparna och klitoris. Vid den tredje formen av stympning sk\u00e4r man \u00e4ven bort de yttre blygdl\u00e4pparna. Vid det st\u00f6rsta ingreppet sys kvinnan ihop s\u00e5 att bara ett litet h\u00e5l l\u00e4mnas \u00f6ppet. Stympningen leder ofta till kroniska infektioner, sterilitet eller sv\u00e5ra komplikationer vid f\u00f6rlossningar och kvinnornas sexliv blir pl\u00e5gsamt. Ingreppet utf\u00f6rs ofta utan bed\u00f6vning av personer som saknar medicinsk utbildning. I vissa av de l\u00e4nder d\u00e4r det finns lagar som f\u00f6rbjuder kvinnlig omsk\u00e4relsen har framsteg gjorts f\u00f6r att utrota seden. Ett positivt exempel som lyftes fram under konferensen i Nairobi \u00e4r Uganda. D\u00e4r \u00e4r ingreppet f\u00f6rbjudet enligt landets grundlag och regeringen har satt av en dag per \u00e5r d\u00e5 man debatterar k\u00f6nsstympning och de skador ingreppet leder till. I Kapchorwa, i nord\u00f6stra delen av Uganda, har man lyckats minska antalet nya k\u00f6nsstympningar fr\u00e5n 1 100 1998 till 647 \u00e5r 2004.<\/p>\n
\u00c4ven i Egypten har man gripit sig an den illegala seden p\u00e5 flera olika fronter: myndigheter och organisationer har engagerat religi\u00f6sa ledare, l\u00e4rare och sjukv\u00e5rdspersonal i informationskampanjer och samtidigt hotas l\u00e4kare och sjukhus som utf\u00f6r de f\u00f6rbjudna ingreppen med sanktioner. Den kenyanska ministern Lina Kilimo s\u00e4ger att hennes regering t\u00e4nker satsa mer p\u00e5 information till byar och landsbygd.<\/p>\n
– Vi beh\u00f6ver intensifiera utbildningskampanjerna i avl\u00e4gsna regioner. M\u00e4nniskorna d\u00e4r beh\u00f6ver f\u00e5 veta att seden \u00e4r skadlig och livshotande och regeringen t\u00e4nker g\u00f6ra sig h\u00f6rd i kampanjen. Hon s\u00e4ger att en stor del av arbetet mot k\u00f6nsstympning tidigare varit \u00f6verl\u00e5ten till ickestatliga organisationer men att regeringen nu t\u00e4nker ta en del av ansvaret.<\/p>\n
– Att vi menar allvar m\u00e4rks genom att vi \u00e4r med p\u00e5 den h\u00e4r konferensen. V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att vi ska f\u00e5 med kvinnlig k\u00f6nsstympning som ett \u00e4mne i skolan, s\u00e4ger Kilimo.<\/p>\n
Enligt statlig statistik \u00e4r 38 procent av alla kvinnor i Kenya omskurna men i avl\u00e4gsna byar kan antalet omskurna vara hela 90 procent. \u00d6ver 700 personer deltog p\u00e5 konferensen i Nairobi. Bland dem fanns b\u00e5de f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r regeringar och enskilda organisationer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Nairobi, 040920 (IPS) – Ledarna f\u00f6r medlemsl\u00e4nderna inom Afrikanska unionen – AU – kom f\u00f6rra \u00e5ret \u00f6verens om ett f\u00f6rbud mot kvinnlig k\u00f6nsstympning. Men sedan dess har bara tre l\u00e4nder ratificerat protokollet. F\u00f6r att det ska tr\u00e4da i kraft m\u00e5ste… Continue Reading