{"id":2776,"date":"2004-09-06T13:40:01","date_gmt":"2004-09-06T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/09\/06\/usa-farsk-mat-blir-sopor-samtidigt-som-manga-hungrar\/"},"modified":"2004-09-06T13:40:01","modified_gmt":"2004-09-06T13:40:01","slug":"usa-farsk-mat-blir-sopor-samtidigt-som-manga-hungrar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/09\/06\/usa-farsk-mat-blir-sopor-samtidigt-som-manga-hungrar\/","title":{"rendered":"USA: F\u00e4rsk mat blir sopor samtidigt som m\u00e5nga hungrar"},"content":{"rendered":"

New York, 040906 (IPS) – Enligt organisationen Food Not Bombs g\u00e5r flera miljoner amerikaner hungriga. Detta samtidigt som enorma m\u00e4ngder felfri mat kastas till ingen nytta. <\/p>\n

<\/p>\n

– Vill du ha dom h\u00e4r? Dom \u00e4r helt f\u00e4rska, s\u00e4ger Catherine och h\u00e5ller upp en klase vindruvor som hon just fiskat upp ur en av soph\u00f6garna p\u00e5 trottoaren.<\/p>\n

– Ta den h\u00e4r ocks\u00e5, den \u00e4r det heller inget fel p\u00e5, svarar hennes v\u00e4n Morlan och visar en limpa br\u00f6d. \u00c4ven om Catherine, 21, och Morlan, 19, \u00e4r glada \u00f6ver att hitta mat till middagen fr\u00e5gar de sig hur det kan komma sig att s\u00e5 mycket f\u00e4rsk mat kastas som sopor i New York City. – Den h\u00e4r butiken s\u00e4ljer bara till dom rika, s\u00e4ger Catherine och pekar mot den fina livsmedelsbutik som skickat ut varorna p\u00e5 gatan som sopor. Inne i butiken \u00e4r f\u00f6rest\u00e5ndaren uppr\u00f6rd \u00f6ver att unga m\u00e4nniskor fyller sina ryggs\u00e4ckar med frukt och gr\u00f6nsaker som butiken ratat.<\/p>\n

– Dom plockar p\u00e5 sig skr\u00e4p. Jag har ingen aning om varf\u00f6r dom g\u00f6r s\u00e5, s\u00e4ger butikschefen.<\/p>\n

F\u00f6r Morlans del \u00e4r anledningen given.<\/p>\n

– Jag har inte ett \u00f6re i kontanter just nu, och ingenstans att bo. Vad f\u00f6rv\u00e4ntar du dig att jag ska g\u00f6ra? Det \u00e4r en k\u00e4nsla som finns hos allt fler m\u00e4nniskor p\u00e5 gatorna i de amerikanska st\u00e4derna – trots de enorma m\u00e4ngder mat som varje \u00e5r tillverkas i landet. Enligt officiella ber\u00e4kningar produceras varje \u00e5r mer \u00e4n 160 miljarder kilo mat till USA:s befolkning. Men av detta f\u00f6rvandlas n\u00e4stan 45 miljarder kilo livsmedel – d\u00e4ribland f\u00e4rska gr\u00f6nsaker, frukter, mj\u00f6lk och spannm\u00e5lsprodukter – till sopor av handlare, restauranger och konsumenter.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6da landets hungriga kr\u00e4vs dock bara fyra miljarder kilo mat, enligt organisationen Food Not Bombs, som ber\u00e4knar att 30 miljoner amerikaner g\u00e5r hungriga varje \u00e5r. – Regeringen har miljarder dollar i \u00f6verskott som skulle kunna anv\u00e4ndas f\u00f6r att utrota fattigdomen i landet eller globalt, s\u00e4ger Samana Siddiqui fr\u00e5n Sound Vision Foundation, en Chicago-baserad organisation. Samtidigt som matproduktionen i s\u00e5v\u00e4l USA som v\u00e4rlden i stort \u00f6kat snabbare \u00e4n befolkningen, menar livsmedelsorganisationer att fler m\u00e4nniskor hotas att drabbas av hunger. Och man menar att orsaken till det \u00e4r att livsmedelsf\u00f6retagen fr\u00e4mst drivs av vinstintressen. Food Not Bombs anser att produktionen och distributionen av livsmedel \u00e4r odemokratisk. Enligt organisationen har de v\u00e4lb\u00e4rgade sektionerna av den amerikanska befolkningen gjort \u00f6verkonsumtionen till en livsstil.<\/p>\n

Det \u00e4r en \u00e5sikt som f\u00e5r st\u00f6d av den \u00e5rsrapport som kom fr\u00e5n World Watch Institute tidigare i \u00e5r. Enligt rapporten har livsstilen \u00e4ven spridit sig till andra industrialiserade l\u00e4nder, men ocks\u00e5 till utvecklingsl\u00e4nderna. I rapporten beskrivs hur miljontals medlemmar av den globala medelklassen tagit till sig det s\u00e4tt att \u00e4ta och f\u00f6rflytta sig, som f\u00f6rst fick genomslag i USA. Enligt World Watch Institutes ordf\u00f6rande Christopher Flavin har den \u00f6kande konsumtionen skapat problem.<\/p>\n

– Den o\u00f6vertr\u00e4ffade konsumtionen underminerar de naturresurser vi alla \u00e4r beroende av, och g\u00f6r det \u00e4nnu sv\u00e5rare f\u00f6r v\u00e4rldens fattiga att f\u00e5 sina basbehov tillfredsst\u00e4llda.<\/p>\n

Enligt rapporten st\u00e5r USA:s och V\u00e4steuropas konsumenter, som bara utg\u00f6r tolv procent av v\u00e4rldens befolkning, f\u00f6r n\u00e4rmare 60 procent av den globala privatkonsumtionen. Det kan j\u00e4mf\u00f6ras med befolkningen i Latinamerika och Karibien, som utg\u00f6r nio procent av v\u00e4rldens befolkning, men bara st\u00e5r f\u00f6r sju procent av f\u00f6rbrukningen av icke-oumb\u00e4rliga hush\u00e5llsvaror.<\/p>\n

(*Tierram\u00e9rica \u00e4r en specialiserad nyhetstj\u00e4nst (www.tierramerica.net) som produceras av IPS med st\u00f6d fr\u00e5n FN:s utvecklingsprogram UNDP och FN:s milj\u00f6organ UNEP.) <\/p>\n