Salta, 040809 (IPS) – De h\u00f6ga internationella priserna p\u00e5 sojab\u00f6nor g\u00f6r att odlingarna snabbt sprider sig i Argentina. Det g\u00e4ller \u00e4ven landets torra nordv\u00e4stra delar, d\u00e4r gr\u00f6dan tagit \u00f6ver sm\u00e5 jordbruk och till och med skyddad mark. <\/p>\n
<\/p>\n
Traditionellt odlas sojab\u00f6nor i centrala och \u00f6stra Argentina. Men mellan 1996 och 2004 \u00f6kade sk\u00f6rdarna fr\u00e5n 11 miljoner till drygt 36 miljoner ton, varav 95 procent exporterades. Sojab\u00f6nan har nu tagit \u00f6ver h\u00e4lften av den brukbara marken i landet.<\/p>\n
I centrala Argentina r\u00e4cker det med att odla 50 hektar mark f\u00f6r att f\u00e5 fram en ordentlig sk\u00f6rd. Men i samband med snabba tillv\u00e4xten har gr\u00f6dan \u00e4ven n\u00e5tt de fattiga nordv\u00e4stra provinserna i landet, och d\u00e4r kr\u00e4vs det upp till 2 000 hektar odlad mark f\u00f6r att g\u00f6ra en f\u00f6rtj\u00e4nst p\u00e5 sojab\u00f6norna. Men f\u00f6r att sk\u00f6ta en s\u00e5 stor odling r\u00e4cker det med mellan tv\u00e5 och fem arbetare.<\/p>\n
Uppgifterna kommer fr\u00e5n landsbygdssociologen Chris Van Damme som \u00e4r professor i \u00e4mnet h\u00e5llbar utveckling vid Nationella universitetet i Salta, i nordv\u00e4stra Argentina.<\/p>\n
De nordv\u00e4stra provinserna best\u00e5r av en stor sv\u00e5rbrukad zon l\u00e4ngs gr\u00e4nsen till Bolivia. Enligt uppgifter fr\u00e5n Nationella institutet f\u00f6r jordbruksteknik utg\u00f6r sojaodlingarna 80 procent av regionens brukade mark.<\/p>\n
Men i takt med att sojaproduktionen har \u00f6kat har \u00e4ven andelen fattiga skjutit i h\u00f6jden i regionen, d\u00e4r fyra av landets 37 miljoner inv\u00e5nare bor. Mellan 1998 och 2002 \u00f6kade andelen extremt fattiga fr\u00e5n 12 till 43 procent i Salta, och \u00e4ven i de andra regionerna har andelen djupt fattiga snabbt \u00f6kat.<\/p>\n
Enligt en statlig rapport \u00e4r \u00e4ven arbetsl\u00f6sheten h\u00f6g. I m\u00e5nga av de nordv\u00e4stra st\u00e4derna ligger den p\u00e5 \u00f6ver 20 procent, samtidigt som en ungef\u00e4r lika stor andel av befolkningen \u00e4r undersysselsatta.<\/p>\n
Inte heller f\u00f6r de som har arbeten \u00e4r situationen alltid s\u00e5 bra. Mellan 41 och 53 procent av de arbetande i de fem provinserna \u00e5terfinns inom den informella ekonomin – och mellan 46 och 56 procent av anst\u00e4llningarna bed\u00f6ms som os\u00e4kra eftersom de anst\u00e4llda saknar sociala skyddsn\u00e4t. Enligt Van Damme har det senaste decenniet, som sammanfaller med expansionen av sojaodlingar, inneburit att antalet jordbruksanst\u00e4llda halverats – fr\u00e5n en miljon till en halv miljon. Samtidigt har tusentals sm\u00e5b\u00f6nder tvingats s\u00e4lja sin mark och antingen blivit arbetsl\u00f6sa eller f\u00e5tt os\u00e4kra anst\u00e4llningar.<\/p>\n
– Behovet av arbetskraft f\u00f6ll fr\u00e5n 2,5 arbetsdagar per hektar och \u00e5r 1990 till 0,5 2003, s\u00e4ger Van Damme, som skrivit en studie om introduktionen av sojab\u00f6nor i Salta.<\/p>\n
I Lajitas, en stad mitt i provinsen Salta, har andelen sm\u00e5b\u00f6nder minskat fr\u00e5n 250 till 90, s\u00e4ger han. Samtidigt har ett skyddat skogsreservat i regionen Anta nyligen delats upp i tv\u00e5 tusen hektar stora avstyckningar f\u00f6r att ge plats \u00e5t sojaodlingar.<\/p>\n
Den lilla staden Pizarro ligger mitt i reservatet. Beatriz Ponce \u00e4ger en liten butik i staden.<\/p>\n
– F\u00f6r mig \u00e4r sojan inget bra. Den skapar inga arbetstillf\u00e4llen och kunderna f\u00f6rsvinner, s\u00e4ger hon till IPS, samtidigt som schaktmaskinerna st\u00e5r vid stadens utkant beredda att r\u00f6ja undan skogen f\u00f6r nya \u00e5krar.<\/p>\n
Ponce ber\u00e4ttar att hennes familj flyttade till Pizarro 1936 f\u00f6r att arbeta p\u00e5 s\u00e5gverken. N\u00e4r dessa st\u00e4ngdes hade skogen glesnat och arbetarna f\u00f6rlorat sina arbeten. Nu \u00e4r hon r\u00e4dd f\u00f6r att samma utveckling v\u00e4ntar n\u00e4r euforin \u00f6ver de h\u00f6ga sojapriserna v\u00e4l har lagt sig.<\/p>\n
Hon ber\u00e4ttar om provinsen Chaco \u00f6sterut l\u00e4ngs gr\u00e4nsen.<\/p>\n
– D\u00e4r har hela byar redan f\u00f6rsvunnit. De sa att utvecklingen skulle n\u00e5 dit genom sojab\u00f6norna, men allt som blev kvar var en \u00f6ken och alla flyttade f\u00f6r att s\u00f6ka nya jobb, s\u00e4ger Ponce.<\/p>\n
Van Damme bekr\u00e4ftar den bilden.<\/p>\n
– Sojan \u00e4r en jordbruksprodukt som inte beh\u00f6ver n\u00e5gra b\u00f6nder, s\u00e4ger han och till\u00e4gger att i landets nord\u00f6stra delar, d\u00e4r det \u00e4r l\u00e5ngt till hamnarna, kr\u00e4vs stora landarealer och sofistikerad utrustning. – F\u00f6r att lyckas med det koncentreras jord\u00e4gandet till allt f\u00e4rre h\u00e4nder, och de sm\u00e5skaliga producenterna f\u00f6rsvinner, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Landets myndigheter j\u00e4mst\u00e4ller sojan med utveckling. Men Van Damme menar att f\u00f6rdelarna p\u00e5 lokal niv\u00e5 \u00e4r f\u00e5 – det enda bek\u00e4mpningsmedel som beh\u00f6vs f\u00f6r genetiskt modifierad soja \u00e4r importerat och de maskiner som beh\u00f6vs kommer fr\u00e5n landets centrala delar.<\/p>\n
B\u00f6norna f\u00f6r\u00e4dlas inte heller lokalt, utan fraktas till andra delar av landet.<\/p>\n
Tullinkomsterna p\u00e5 sojaexporten g\u00e5r till den statliga skattekistan, medan de lokala myndigheterna bara f\u00e5r inkomster via jordskatterna som l\u00e4ggs p\u00e5 producenterna. Orsaken till att de lokala myndigheterna i Salta beslutade att upph\u00e4va skyddsstatusen f\u00f6r skogen i Pizarro var att man var i behov av pengar f\u00f6r att kunna bygga v\u00e4gar att transportera sojan p\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Salta, 040809 (IPS) – De h\u00f6ga internationella priserna p\u00e5 sojab\u00f6nor g\u00f6r att odlingarna snabbt sprider sig i Argentina. Det g\u00e4ller \u00e4ven landets torra nordv\u00e4stra delar, d\u00e4r gr\u00f6dan tagit \u00f6ver sm\u00e5 jordbruk och till och med skyddad mark.<\/p>\n","protected":false},"author":39,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,12],"tags":[],"class_list":["post-2699","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2699","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/39"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2699"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2699\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2699"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2699"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2699"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}