{"id":2683,"date":"2004-08-04T13:40:01","date_gmt":"2004-08-04T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/08\/04\/landdispyter-i-irakiska-kurdistan-kan-leda-till-valdsamma-konflikter\/"},"modified":"2004-08-04T13:40:01","modified_gmt":"2004-08-04T13:40:01","slug":"landdispyter-i-irakiska-kurdistan-kan-leda-till-valdsamma-konflikter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/08\/04\/landdispyter-i-irakiska-kurdistan-kan-leda-till-valdsamma-konflikter\/","title":{"rendered":"Landdispyter i irakiska Kurdistan kan leda till v\u00e5ldsamma konflikter"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 040804 (IPS) &#8211; Ol\u00f6sta markkonflikter mellan kurder, turkmener och araber i norra Irak kan utl\u00f6sa v\u00e5ldsamma konflikter om de inte tas itu med tillr\u00e4ckligt fort. Det varnar m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights Watch, HRW.    <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Varningen kom i en 78-sidig rapport som HRW offentliggjorde p\u00e5 tisdagen.<\/p>\n<p> Rapporten s\u00e4ger att varken den amerikanska ockupationsmyndigheten eller den nya irakiska regeringen ens har b\u00f6rjat ta itu med fr\u00e5gan.<\/p>\n<p> T\u00e5lamodet h\u00e5ller nu p\u00e5 att ta slut p\u00e5 samtliga sidor, enligt rapporten. Tiotusentals kurder, turkmener och assyrier bor fortfarande i flyktingl\u00e4ger, ofta under sv\u00e5ra omst\u00e4ndigheter, d\u00e4r de v\u00e4ntar p\u00e5 att f\u00e5 tillbaka de egendomar som togs ifr\u00e5n dem under den f\u00f6rra irakiska regimens kampanj f\u00f6r att &#8220;arabisera&#8221; norra Irak.<\/p>\n<p> Samtidigt bor \u00e4ven tusentals araber i l\u00e4ger. De tvingades l\u00e4mna sina hem d\u00e5 kurdiska milisgrupper &#8211; pesh merga &#8211; avancerade in i den s\u00f6dra delen av irakiska Kurdistan under de f\u00f6rsta m\u00e5naderna av den amerikanska ockupationen.<\/p>\n<p> &#8211; Om dessa dispyter om mark och egendom inte behandlas som en akut angel\u00e4genhet kan de \u00f6kade sp\u00e4nningarna mellan kurder och araber snart utl\u00f6sa v\u00e5ldsamheter, s\u00e4ger Sarah Leah Whitson, chef f\u00f6r HRW:s Mellan\u00f6stern- och Nordafrikaavdelning.<\/p>\n<p> Under mitten av 70-talet b\u00f6rjade den irakiska regimen sin &#8221;arabisering&#8221; i massiv skala i norra Irak. 250 000 kurder och andra icke-araber tvingades bort fr\u00e5n ett stort omr\u00e5de i norra Irak &#8211; fr\u00e5n Khanaqin vid den iranska gr\u00e4nsen till Sinjar vid gr\u00e4nsen mellan Syrien och Turkiet.<\/p>\n<p> Landr\u00e4ttigheter som innehades av icke-araber ogiltigf\u00f6rklarades, och jordl\u00f6sa araber fr\u00e5n al-Jasira-\u00f6knen f\u00f6rdes dit f\u00f6r att ta \u00f6ver det som i praktiken konfiskerades av regeringen.<\/p>\n<p> 1988 inledde den irakiska regimen den \u00f6k\u00e4nda Anfal-kampanjen mot kurderna. Omkring 100 000 m\u00e4nniskor d\u00f6dades, m\u00e5nga byar f\u00f6rst\u00f6rdes och hundratusentals kurder blev heml\u00f6sa. De flesta fick inte \u00e5terv\u00e4nda hem och deras \u00e4gander\u00e4tt ogiltigf\u00f6rklarades medan araber fr\u00e5n den s\u00f6dra delen av landet f\u00f6rdes norrut f\u00f6r att sl\u00e5 sig ned i de kurdiska omr\u00e5dena.<\/p>\n<p> Under hela nittiotalet och fram tills USA:s invasion 2003 utsattes kurder och andra icke-araber i staden Kirkuk f\u00f6r trakasserier och ibland tvingades de v\u00e4lja mellan att tvingas ut ur staden eller att g\u00e5 med i Baath-partiet, \u00e4ndra sin etniska identitet till arabisk och g\u00e5 med i regimtrogna milisstyrkor. Omkring 120 000 m\u00e4nniskor tvingades bort fr\u00e5n Kirkuk under den tiden, samtidigt som araber fick ekonomiska subventioner f\u00f6r att sl\u00e5 sig ned d\u00e4r i deras st\u00e4lle.<\/p>\n<p> N\u00e4r USA f\u00f6rra \u00e5ret invaderade Irak f\u00f6r\u00e4ndrades situationen pl\u00f6tsligt. Ett stort antal arabiska bos\u00e4ttare och deras familjer l\u00e4mnade sina hem innan USA:s och kurdernas styrkor kom dit. Hela byar, som varit &#8221;arabiserade&#8221; l\u00e4mnades d\u00e4rmed \u00f6de. M\u00e5nga av de kurder som tvingats p\u00e5 flykt hoppas kunna \u00e5terv\u00e4nda dit, men de har inte gjort det \u00e4n &#8211; till stor del p\u00e5 grund av att de helt enkelt \u00e4r f\u00f6r fattiga f\u00f6r att bygga upp sina hem igen, men \u00e4ven d\u00e4rf\u00f6r att det \u00e4nnu inte finns n\u00e5got fungerande system f\u00f6r att best\u00e4mma vem som har r\u00e4tten till vilken egendom.<\/p>\n<p> \u00c5 andra sidan har m\u00e5nga kurder f\u00f6rs\u00f6kt \u00e5terv\u00e4nda till de hem de \u00f6vergett i Kirkuk och i Mosul, men araberna d\u00e4r vill inte g\u00e4rna flytta, vilket har lett till st\u00e4ndigt \u00f6kade sp\u00e4nningar &#8211; b\u00e5de mellan araber och kurder och mellan kurder och turkmener. I en del fall har kurder och pesh merga f\u00f6rs\u00f6kt tvinga bort araber med hj\u00e4lp av hotelser, vilket har utl\u00f6st v\u00e5ldsamheter, i synnerhet i Kirkuk, mellan de olika grupperna.<\/p>\n<p> &#8211; Kurderna \u00e5terv\u00e4nder till Kirkuk, men staden har inte tillr\u00e4cklig kapacitet f\u00f6r att ta emot dem. De lever i \u00f6vergivna byggnader och t\u00e4ltl\u00e4ger utan rinnande vatten eller el, och deras s\u00e4kerhetssituation \u00e4r instabil, s\u00e4ger Whitson.<\/p>\n<p> Samtidigt har inte mycket kraft \u00e4gnats \u00e5t att hitta l\u00f6sningar \u00e5t de araber som deltog i arabiseringen. M\u00e5nga av dem har inte heller n\u00e5gon stans att ta v\u00e4gen, i synnerhet med tanke p\u00e5 landets sv\u00e5ra ekonomiska situation. M\u00e5nga araber som har l\u00e4mnat, eller tvingats l\u00e4mna, sina hem, har bott i omr\u00e5det i s\u00e5 mycket som tre \u00e5rtionden, men nu lever de i tillf\u00e4lliga l\u00e4ger medan de v\u00e4ntar p\u00e5 att det ska avg\u00f6ras om de kan f\u00e5 tillbaka sina hem, eller p\u00e5 n\u00e5gon form av program f\u00f6r att de ska kunna sl\u00e5 sig ned n\u00e5gon annanstans.<\/p>\n<p> Rapporten fr\u00e5n HRW noterar att den amerikanska ockupationsmyndigheten CPA i grunden inte tog itu med de h\u00e4r fr\u00e5gorna eller utarbetade n\u00e5gon strategi f\u00f6r att l\u00f6sa mark- och egendomstvister.<\/p>\n<p> I januari antogs visserligen lagstiftning om att inr\u00e4tta en kommission f\u00f6r att l\u00f6sa s\u00e5dana tvister, men ordern om att den ska f\u00f6rverkligas var inte f\u00e4rdig f\u00f6rr\u00e4n just innan USA l\u00e4mnade \u00f6ver makten till den irakiska \u00f6verg\u00e5ngsregeringen. Och lagstiftningen s\u00e4ger ingenting om hur de araber som riskerar att f\u00f6rlora sin egendom ska hj\u00e4lpas, vilket g\u00f6r situationen s\u00e4rskilt os\u00e4ker f\u00f6r dem.<\/p>\n<p> &#8211; Processen f\u00f6r att gottg\u00f6ra de kurder och andra som har flytt f\u00e5r inte leda till nya or\u00e4ttvisor mot de arabiska bos\u00e4ttarna, s\u00e4ger Whitson.<\/p>\n<p> Enligt HRW antydde m\u00e5nga av de arabiska bos\u00e4ttare som intervjuades i samband med rapporten att de erk\u00e4nde att kurderna hade r\u00e4tt att f\u00e5 tillbaka sina egendomar, och att de var villiga att l\u00e4mna sina hem om de fick hj\u00e4lp att hitta nya hem och jobb.  Men allt eftersom tiden g\u00e5r utan att n\u00e5gonting h\u00e4nder, verkar det som om alla sidor blir allt mer ot\u00e5liga, vilket bidrar till att sp\u00e4nningarna \u00f6kar stadigt i regionen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 040804 (IPS) &#8211; Ol\u00f6sta markkonflikter mellan kurder, turkmener och araber i norra Irak kan utl\u00f6sa v\u00e5ldsamma konflikter om de inte tas itu med tillr\u00e4ckligt fort. Det varnar m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationen Human Rights Watch, HRW.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,17,3,7],"tags":[],"class_list":["post-2683","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-mellanostern","category-migration-och-minoriteter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2683","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2683"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2683\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2683"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2683"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2683"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}