Belgrad, 040715 (IPS) – Demokrati och EU \u00e4r de tv\u00e5 m\u00e5l som det talas mest om i l\u00e4nderna p\u00e5 Balkan. Men v\u00e4gen dit har f\u00f6rsv\u00e5rats av att man inte har tagit itu med det f\u00f6rflutna. <\/p>\n
<\/p>\n
– Svaga insatser f\u00f6r att ta itu med det f\u00f6rflutna l\u00f6per parallellt med demokratiseringens problem. I vissa delar av Balkan ligger vi l\u00e5ngt efter, j\u00e4mf\u00f6rt med andra delar av Europa, s\u00e4ger universitetsprofessorn och m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivisten Zarko Puhovski fr\u00e5n Kroatien.<\/p>\n
Puhovski var en av 40 experter fr\u00e5n de sju l\u00e4nderna Albanien, Bosnien-Herzegovina, Bulgarien, Kroatien, Makedonien, Serbien och Montenegro samt Rum\u00e4nien som i f\u00f6rra veckan deltog i en konferens om det f\u00f6rflutnas inverkan p\u00e5 demokratiseringen. Konferensen anordnades av grekiska Centrum f\u00f6r demokrati och f\u00f6rsoning i Sydosteuropa, CDRSEE.<\/p>\n
De sju l\u00e4nderna st\u00e5r fortfarande utanf\u00f6r EU efter utvidgningen den f\u00f6rsta maj i \u00e5r, och ett villkor f\u00f6r att de ska kunna g\u00e5 med \u00e4r att de kan visa att sjukdomarna fr\u00e5n det f\u00f6rflutna \u00e4r botade.<\/p>\n
Bulgarien , Kroatien och Rum\u00e4nien kan komma att bli medlemmar 2007, men de \u00f6vriga fyra \u00e4r fortfarande l\u00e5ngt ifr\u00e5n ett EU-medlemskap.<\/p>\n
Alla l\u00e4nderna har ett kommunistiskt f\u00f6rflutet. Albanien var i det n\u00e4rmaste isolerat under 50 \u00e5r. Bosnien, Kroatien och Serbien var indragna i de krig som splittrade Jugoslavien och tog omkring 250 000 m\u00e4nniskors liv under nittiotalet. Makedonien var det enda landet som l\u00e4mnade Jugoslavien utan blodspillan, medan b\u00e5de Bulgarien och Rum\u00e4nien fortfarande b\u00e4r \u00e4rr efter f\u00f6rtryckande kommunistiska diktaturer. – Kanske skulle det b\u00e4sta receptet f\u00f6r Bosnien, Kroatien och Serbien vara Tysklands de-nazifiering efter andra v\u00e4rldskriget. Den visade sig vara h\u00f6gst framg\u00e5ngsrik, sa Puhovski vid konferensen.<\/p>\n
I Tyskland genomf\u00f6rde man strikta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r best\u00e4mma till vilken grad de som hade varit delaktiga i regimens brott skulle delta i det offentliga livet. \u00c5tg\u00e4rderna handlade inte bara om de som var direkt inblandade i f\u00f6rtryck eller \u00f6vergrepp utan \u00e4ven om de som ans\u00e5gs b\u00e4ra ansvar genom sin delaktighet i regimen och genom underl\u00e5telse att hindra det som f\u00f6rsiggick. Den “reningsprocessen” kallas ibland f\u00f6r lustration.<\/p>\n
Bland annat Tjeckien, och \u00e4ven Tyskland, gick igenom en liknande process efter kommunismens fall. I Tyskland var till exempel nedmonteringen av den kommunistiska s\u00e4kerhetspolisen Stasi och \u00f6ppnandet av dess arkiv en viktig del av demokratiseringen, p\u00e5pekade Puhovski.<\/p>\n
– Ingenting liknande har genomf\u00f6rts h\u00e4r, sa juristprofessorn Jovica Trkulja fr\u00e5n Belgrads universitet vid m\u00f6tet.<\/p>\n
– Rester av de regimer som ledde sina folk i krig under nittiotalet i Serbien, Kroatien och Bosnien finns kvar i alla strukturer, och man har inte \u00e5stadkommit n\u00e5got avg\u00f6rande n\u00e4r det g\u00e4ller att bryta med det f\u00f6rflutna.<\/p>\n
Detta trots att tv\u00e5 av krigstidens ledare, Bosniens Alija Izetbegovic och Kroatiens Franjo Tudjman, i dag \u00e4r d\u00f6da, och trots att den serbiske ledaren Slobodan Milosevic f\u00f6rlorade makten f\u00f6r fyra \u00e5r sedan och utl\u00e4mnades till krigsf\u00f6rbrytartribunalen i Haag.<\/p>\n
Trots dessa f\u00f6r\u00e4ndringar spelar politiker som stod de f\u00f6rra ledarna n\u00e4ra en viktig roll i samh\u00e4llet. Domstolsv\u00e4sendet, polisen och andra myndigheter har aldrig gjort sig av med dem som aktivt deltog i krigen.<\/p>\n
– De f\u00f6re detta kommunistl\u00e4nderna i \u00d6steuropa som nu \u00e4r EU-medlemmar avslutade sin lustration i slutet av nittiotalet, s\u00e4ger Vojin Dimitrijevic, professor vid Belgrads universitet. – Omr\u00e5det som var Jugoslavien beh\u00f6ver en tydlig startpunkt f\u00f6r att ta itu med sin specifika situation. Lustrationen m\u00e5ste anpassas till de olika erfarenheter som l\u00e4nderna har haft, och en modell f\u00f6r allihop kan inte fungera.<\/p>\n
Elsa Ballauri, som representerar en m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisation i Albaniens huvudstad Tirana, s\u00e4ger att l\u00e4nderna m\u00e5ste v\u00e4lja ut en s\u00e4rskild tidspunkt fr\u00e5n vilken processen ska b\u00f6rja.<\/p>\n
– Eftersom de kommunistiska partiledarna skrev delar av v\u00e5r historia under efterkrigstiden f\u00f6r att passa deras s\u00e4rskilda behov, s\u00e5 \u00e4r Albanien ett land som helt saknar en modern historia. Det \u00e4r sv\u00e5rt att s\u00e4ga vilken del av den som lustrationen d\u00e5 ska handla om, eller om det \u00f6ver huvud taget \u00e4r m\u00f6jligt i Albanien.<\/p>\n
Och Jakob Finci fr\u00e5n Bosniens f\u00f6rbund f\u00f6r sanning och f\u00f6rsoning s\u00e4ger att de juridiska, politiska och sociala villkoren f\u00f6r ett n\u00f6dv\u00e4ndigt brott med det f\u00f6rflutna inte har skapats p\u00e5 Balkan. – L\u00e4nderna h\u00e4r v\u00e4nder sina blickar mot EU, men de vill samtidigt sopa det som har h\u00e4nt under mattan, s\u00e4ger han.<\/p>\n
– Vi har den absurda situationen att kriget i Bosnien tog slut utan en tydlig vinnare, och alla tre etniska grupper l\u00e4gger skulden p\u00e5 varandra f\u00f6r krigets utbrott och dess f\u00f6ljder. En s\u00e5dan situation ger ingen katharsis. D\u00e4remot \u00e4r det en god jordm\u00e5n f\u00f6r ytterligare ett krig om 20 \u00e5r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Belgrad, 040715 (IPS) – Demokrati och EU \u00e4r de tv\u00e5 m\u00e5l som det talas mest om i l\u00e4nderna p\u00e5 Balkan. Men v\u00e4gen dit har f\u00f6rsv\u00e5rats av att man inte har tagit itu med det f\u00f6rflutna.<\/p>\n","protected":false},"author":15,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,10,7],"tags":[],"class_list":["post-2662","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2662","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/15"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2662"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2662\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2662"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2662"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2662"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}