{"id":2628,"date":"2004-06-18T13:40:01","date_gmt":"2004-06-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/06\/18\/flyktingdagen-hemlosa-for-tredje-gangen\/"},"modified":"2004-06-18T13:40:01","modified_gmt":"2004-06-18T13:40:01","slug":"flyktingdagen-hemlosa-for-tredje-gangen","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/06\/18\/flyktingdagen-hemlosa-for-tredje-gangen\/","title":{"rendered":"Flyktingdagen: Heml\u00f6sa f\u00f6r tredje g\u00e5ngen"},"content":{"rendered":"<p>Jerusalem, 040618 (IPS) &#8211; N\u00e4r de stod bland resterna av sina raserade hus efter f\u00f6rra m\u00e5nadens strider, sa de att det var tredje g\u00e5ngen som de hade blivit heml\u00f6sa.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Situationen f\u00f6r flyktingarna kunde knappast illustreras b\u00e4ttre \u00e4n av de bittra kommentarerna fr\u00e5n en grupp palestinier i Rafah, vid den s\u00f6dra spetsen av Gaza-remsan.<\/p>\n<p> F\u00f6rsta g\u00e5ngen de blev flyktingar var under kriget 1948, d\u00e5 Israel bildades. M\u00e5nga blev sedan flyktingar igen p\u00e5 sjuttiotalet, d\u00e5 Ariel Sharon f\u00f6rs\u00f6kte skapa fred med bulldozrar i Gaza. Och nu under de senaste \u00e5ren har Israel f\u00f6rs\u00f6kt skapa en buffertzon mot Egypten genom att riva tusentals palestinska hus.<\/p>\n<p> Rafah och resten av Gazaremsan \u00e4r inte ens n\u00e4r solen skiner ett s\u00e4rskilt trevligt st\u00e4lle att leva p\u00e5. Omr\u00e5det \u00e4r till st\u00f6rsta delen \u00f6verbefolkat, kalt och smutsigt. 20 procent av Gazaremsan kontrolleras av israeliska bos\u00e4ttare.<\/p>\n<p> I Gazaremsan \u00e4r flyktingarna i majoritet. Mer \u00e4n 900 000 av 1,3 miljoner inv\u00e5nare r\u00e4knas som flyktingar. Den st\u00f6rsta delen av flyktingbefolkningen har sina r\u00f6tter i 1948. Och ett stort antal av de som d\u00e5 flydde till V\u00e4stbanken tvingades fly igen n\u00e4r Israel ockuperade V\u00e4stbanken 1967.<\/p>\n<p> Det som b\u00f6rjade med 700 000 &#8211; 800 000 flyktingar i slutet av 1940-talet har nu sv\u00e4llt till en total registrerad palestinsk flyktingpopulation p\u00e5 mer \u00e4n fyra miljoner. Det inneb\u00e4r att n\u00e4stan 40 procent av alla palestinier \u00e4r flyktingar.<\/p>\n<p> Deras \u00f6de anses vara avg\u00f6rande f\u00f6r en eventuell l\u00f6sning p\u00e5 konflikten med Israel. Palestinierna h\u00e4vdar att flyktingarna och deras \u00e4ttlingar har r\u00e4tt att \u00e5terv\u00e4nda till det som var deras hem i Israel. Det bygger bland annat p\u00e5 resolution 193 i FN:s generalf\u00f6rsamling.<\/p>\n<p> Israel \u00e5 sin sida fruktar att landet kommer att \u00f6versv\u00e4mmas av palestinier om man g\u00e5r med p\u00e5 ett s\u00e5dant \u00e5terv\u00e4ndande. Israel h\u00e4vdar att i och med att PLO och den palestinska myndigheten har accepterat en tv\u00e5statsl\u00f6sning s\u00e5 \u00e4r ett \u00e5terv\u00e4ndande om\u00f6jligt, eftersom en stat ska vara palestinsk och den andra judisk. Israel h\u00e4vdar ocks\u00e5 att landet inte b\u00e4r ansvaret f\u00f6r att ha skapat flyktingproblemen.<\/p>\n<p> Den amerikanske presidenten George W. Bush sa nyligen att han inte tror att ett mass\u00e5terv\u00e4ndande skulle vara realistiskt. I f\u00f6rhandlingarna under Oslo-processen verkade de b\u00e5da sidorna vara p\u00e5 v\u00e4g att n\u00e4rma sig en \u00f6verenskommelse i flyktingfr\u00e5gan, enligt vilken de flesta av flyktingarna skulle bos\u00e4tta sig antingen i en palestinsk stat, i de l\u00e4nder d\u00e4r de nu befinner sig, eller i tredje land. Men sedan intifadans utbrott i september 2000 har positionerna h\u00e5rdnat p\u00e5 b\u00e5da sidor.<\/p>\n<p> Det \u00e4r inte alla flyktingar som bor i flyktingl\u00e4ger &#8211; &#8221;bara&#8221; en tredjedel. Men ordet flyktingl\u00e4ger kan vara missledande &#8211; alla flyktingl\u00e4ger best\u00e5r av fasta hus, inte t\u00e4lt, och n\u00e4stan alla l\u00e4ger har nu tillg\u00e5ng till vatten, el och avlopp. Men de flesta av l\u00e4gren liknar mest k\u00e5kst\u00e4der, \u00e4ven om en del omr\u00e5den \u00e4r relativt v\u00e4lbyggda och bekv\u00e4ma.<\/p>\n<p> Bland alla flyktinggrupper i v\u00e4rlden \u00e4r palestinierna den enda som har ett s\u00e4rskilt FN-organ som bara \u00e4gnar sig \u00e5t dem &#8211; UNRWA. UNRWA inledde sitt arbete med att ge grundl\u00e4ggande hj\u00e4lp med v\u00e5rd, utbildning och bist\u00e5nd 1950.<\/p>\n<p> Efter Oslo-processen under 90-talet tog den palestinska myndigheten \u00f6ver en del av ansvaret f\u00f6r de tj\u00e4nsterna fr\u00e5n UNRWA, men under intifadan har UNRWA tvingats g\u00e5 in igen f\u00f6r att hj\u00e4lpa den h\u00e5rt ansatta myndigheten och den fattiga befolkningen i de palestinska omr\u00e5dena.<\/p>\n<p> Situationen f\u00f6r de palestinska flyktingarna \u00e4r olika p\u00e5 olika platser. I Gazaremsan och p\u00e5 V\u00e4stbanken delar flyktingar och icke-flyktingar till stor del samma problem. I en del andra l\u00e4nder i Mellan\u00f6stern har de lokala myndigheterna inf\u00f6rt h\u00e5rda restriktioner mot de palestinska flyktingarnas politiska och sociala aktiviteter.  M\u00f6jligen \u00e4r Libanon det land d\u00e4r dessa restriktioner \u00e4r allra h\u00e5rdast. M\u00e5nga palestinier i Libanon \u00e4r utest\u00e4ngda fr\u00e5n vissa yrken, och f\u00e5r inte \u00e4ga mark.<\/p>\n<p> D\u00e4rf\u00f6r anses det viktigt att prioritera en l\u00f6sning f\u00f6r de omkring 200 000 flyktingarna i Libanon i en eventuell fredsuppg\u00f6relse.<\/p>\n<p> Syrien \u00e5 andra sidan har varit mer v\u00e4lkomnande f\u00f6r palestinierna, liksom p\u00e5 vissa s\u00e4tt Jordanien. Palestinierna uppskattas till mer \u00e4n h\u00e4lften av Jordaniens 5,5 miljoner inv\u00e5nare. Men palestinierna \u00e4r kraftigt underrepresenterade i det visserligen tandl\u00f6sa parlamentet.<\/p>\n<p> Men det \u00e4r v\u00e4ldigt f\u00e5 som ser det som troligt att palestinierna kommer att l\u00e4mna Jordanien, och m\u00e5nga bed\u00f6mare v\u00e4ntar sig n\u00e5gon slags l\u00f6sning f\u00f6r att de ska integreras mer i landet.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jerusalem, 040618 (IPS) &#8211; N\u00e4r de stod bland resterna av sina raserade hus efter f\u00f6rra m\u00e5nadens strider, sa de att det var tredje g\u00e5ngen som de hade blivit heml\u00f6sa.<\/p>\n","protected":false},"author":35,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,17,3,7,11],"tags":[],"class_list":["post-2628","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-mellanostern","category-migration-och-minoriteter","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2628","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/35"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2628"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2628\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2628"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2628"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2628"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}