Kabul, 040616 (IPS) – P\u00e5 flygplanet fr\u00e5n Dubai finns det en sak i stolsfickan som g\u00f6r det tydligt att resm\u00e5let inte \u00e4r vilket som helst. Bredvid de inplastade s\u00e4kerhetsinstruktionerna finns en broschyr om hur man ska skydda sig mot landminor. <\/p>\n
<\/p>\n
Flygplanet landar i Kabul, en stad som \u00e4r byggd – och raserad – i en dal som ligger 1 800 meter \u00f6ver havet, omgiven av 4 000 meter h\u00f6ga berg. L\u00e4ngs landningsbanan ligger utbrunna flygplanskroppar – sedan oktober 2001, d\u00e5 USA bombade flygplatsen f\u00f6r att den talibanledda regimen inte skulle kunna anv\u00e4nda den.<\/p>\n
– Vi har slutat f\u00f6rs\u00f6ka ber\u00e4kna antalet landminor, s\u00e4ger Dan Kelly, chef f\u00f6r Action Centre Against Mines i Afghanistan. Men en sak som \u00e4r s\u00e4ker \u00e4r att det finns minor i hela landet. Varje m\u00e5nad d\u00f6dar de mer \u00e4n 100 m\u00e4nniskor.<\/p>\n
Kelly leder 8 000 afghaner som ing\u00e5r i en omfattande kampanj f\u00f6r att oskadligg\u00f6ra minorna.<\/p>\n
Kabul \u00e4r en intensiv stad. Lastbilar, bussar, cyklar, gatuf\u00f6rs\u00e4ljare, \u00e5snor, vagnar och kameler tr\u00e4ngs p\u00e5 gatorna, tillsammans med soldater och vakter bev\u00e4pnade med kalashnikov-gev\u00e4r i en st\u00e4ndig trafikstockning.<\/p>\n
\u00c5teruppbyggnaden p\u00e5g\u00e5r \u00f6verallt, men Kabul \u00e4r fortfarande fullt av utbombade byggnader och missilskadade hus.<\/p>\n
Enligt f\u00f6rs\u00e4kringsbolagens definitioner befinner sig landet i krig, trots att det talas om fred, och trots att landet i september ska h\u00e5lla sitt f\u00f6rsta presidentval p\u00e5 25 \u00e5r.<\/p>\n
Valet ska \u00e4ga rum ett par m\u00e5nader innan h\u00f6stens presidentval i USA, och den sittande presidenten George W. Bush hoppas f\u00f6rmodligen att det afghanska valet ska ge honom m\u00f6jligheten att s\u00e4ga att han har gjort Afghanistan till ett fredligt och demokratiskt land.<\/p>\n
Men samtidigt \u00f6kar v\u00e5ldsamheterna. Ett tecken p\u00e5 det \u00e4r att de amerikanska tv-bolagen har \u00e5terv\u00e4nt. De l\u00e4mnade landet i stort sett omedelbart efter att de amerikanska bombplanen hade gjort sitt jobb, talibanregimen var st\u00f6rtad och Hamid Karzai svurits in som ny president.<\/p>\n
Ett annat tecken \u00e4r den amerikanska truppn\u00e4rvaron. F\u00f6r tv\u00e5 m\u00e5nader sedan var de 13 500. I dag \u00e4r de 20 000.<\/p>\n
Hamid Karzai anses allm\u00e4nt ha en svag politisk makt utanf\u00f6r Kabul, och nu vill han st\u00e4rka sin makt genom det planerade valet.<\/p>\n
– Om valet h\u00e5lls i september kommer Karzai att n\u00e5 sitt m\u00e5l, f\u00f6r det kommer inte att finnas n\u00e5gra verkliga alternativ som \u00e4r kapabla att f\u00f6rhandla med USA, s\u00e4ger Shahir Zahine, en f\u00f6re detta gerillasoldat, som slogs som ”mujahedin” mot den sovjetiska ockupationen. Han leder nu en organisation som publicerar tre veckotidningar.<\/p>\n
Zahine s\u00e4ger att valet kan skjutas upp om os\u00e4kerheten \u00f6kar och FN inte lyckas komplettera r\u00f6stl\u00e4ngderna.<\/p>\n
I maj m\u00f6rdades tre personer som genomf\u00f6rde en folkr\u00e4kning inf\u00f6r valet. I r\u00f6stl\u00e4ngderna finns inte ens h\u00e4lften av de potentiella v\u00e4ljarna – uppskattningsvis tio miljoner.<\/p>\n
\u00d6kningen av truppn\u00e4rvaron har till syfte att hindra ett inb\u00f6rdeskrig och att bek\u00e4mpa talibanerna i s\u00f6dra Afghanistan, d\u00e4r de fortfarande har en stark n\u00e4rvaro.<\/p>\n
Dessutom har den internationella Isaf-styrkan fortfarande bara full kontroll \u00f6ver Kabul. Resten av landet kontrolleras till stor del av lokala krigsherrar.<\/p>\n
Varf\u00f6r har d\u00e5 de amerikanska medierna \u00e5terv\u00e4nt till Afghanistan? – Jag vet inte varf\u00f6r, men de tror att man \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att ta Usama bin Ladin till f\u00e5nga, s\u00e4ger FN-talesmannen Manoel de Almeyda fr\u00e5n Brasilien.<\/p>\n
Det \u00e4r en annan sak som h\u00e5ller president Bush vaken om n\u00e4tterna – han vill kunna visa upp en f\u00e4ngslad Usama innan USA:s presidentval i november.<\/p>\n
En annan v\u00e4sterl\u00e4ndsk dr\u00f6m \u00e4r att befria afghanska kvinnor fr\u00e5n det traditionella helt\u00e4ckande kl\u00e4desplagget burkan. I dag ser man tusentals burkor p\u00e5 Kabuls gator, de flesta av dem ljusbl\u00e5.<\/p>\n
– Folk fr\u00e5n USA har s\u00e5 br\u00e5ttom. De vill att de afghanska kvinnorna ska sluta anv\u00e4nda burka omedelbart s\u00e5 att de kan s\u00e4ga att de har gett oss v\u00e5r v\u00e4rdighet och v\u00e5r frihet tillbaka. Men det kan ingen utifr\u00e5n best\u00e4mma. Det \u00e4r en l\u00e5ng v\u00e4g kvar innan kvinnor k\u00e4nner sig s\u00e4kra och inte \u00e4r r\u00e4dda l\u00e4ngre, s\u00e4ger Homa Sabri, som arbetar vid FN:s kvinnofond Unifem. Medan de v\u00e4ntar p\u00e5 nyheter om Usama bin Ladin t\u00e4vlar tv-bolagen om att vara f\u00f6rst med de senaste nyheterna om tortyr som CIA och amerikanska marinsoldater utsatt afghanska f\u00e5ngar f\u00f6r vid milit\u00e4rbasen Bagram.<\/p>\n
Rapporter om \u00f6vergrepp har cirkulerat sedan b\u00f6rjan av 2002, men ingenting har gjorts f\u00f6rr\u00e4n nyligen, d\u00e5 tortyrskandalen i Irak blev en internationell pinsamhet f\u00f6r USA.<\/p>\n
Den afghanska befolkningen tillh\u00f6r v\u00e4rldens fattigaste, och l\u00e4skunnigheten \u00e4r l\u00e4gre \u00e4n 20 procent – \u00e5tta procent bland kvinnor. Men det \u00e4r bara uppskattningar, f\u00f6r ingen vet exakt hur m\u00e5nga som bor i landet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kabul, 040616 (IPS) – P\u00e5 flygplanet fr\u00e5n Dubai finns det en sak i stolsfickan som g\u00f6r det tydligt att resm\u00e5let inte \u00e4r vilket som helst. Bredvid de inplastade s\u00e4kerhetsinstruktionerna finns en broschyr om hur man ska skydda sig mot landminor.<\/p>\n","protected":false},"author":259,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,7],"tags":[],"class_list":["post-2619","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2619","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/259"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2619"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2619\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2619"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2619"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2619"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}