Montevideo, 040503 (IPS) – F\u00f6rra m\u00e5ndagen m\u00f6rdades borgm\u00e4staren i staden Ilave av en mobb och i fredags tog inv\u00e5narna i en by samma region i de peruanska Anderna sina lokala politiker som gisslan och hotar att m\u00f6rda \u00e4ven dem. <\/p>\n
<\/p>\n
Lynchningen av borgm\u00e4staren utf\u00f6res av lokala inv\u00e5nare som domineras av aymara-indianer. Upproret kan tolkas som ett utbrott av frustration fr\u00e5n en fattig, marginaliserad grupp som \u00e4r utled p\u00e5 att styras av en korrupt elit och som kr\u00e4ver att f\u00e5 n\u00e5got att s\u00e4ga till om i det lokala beslutsfattanden, enligt ledare f\u00f6r ursprungsbefolkningen och analytiker.<\/p>\n
Staden Ilave har 90 000 inv\u00e5nare och ligger n\u00e4ra Titicaca-sj\u00f6n, cirka 900 kilometer syd\u00f6st om Lima. Borgm\u00e4staren Cirilo Robles drogs den 25 maj ut fr\u00e5n ett politisk m\u00f6te, sl\u00e4pades flera kvarter av den uppretade mobben innan han slogs ihj\u00e4l.<\/p>\n
Innan mordet hade under flera veckor protester och strejker organiserats med kraven p\u00e5 Robles avg\u00e5ng. Lokalinv\u00e5narna anklagar honom och hans administration f\u00f6r f\u00f6rskingring och korruption.<\/p>\n
V\u00e5ldet spred sig under torsdagen till byn Tilali, som ligger p\u00e5 norra sidan av Titicaca-sj\u00f6n vid gr\u00e4nsen till Bolivia. D\u00e4r tog uppretade lokalinv\u00e5nare fyra kommunalpolitiker som gisslan. Deras borgm\u00e4stare, Melesio Larisco Quispe, som ocks\u00e5 anklagas av folket f\u00f6r korruption, lyckades fly fr\u00e5n platsen.<\/p>\n
Under fredagen inledde en regeringskommission f\u00f6rhandlingar med aymara-ledare i Ilave f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 situationen under kontroll.<\/p>\n
N\u00e4stan h\u00e4lften av Perus 26 miljoner inv\u00e5nare \u00e4r antingen quechua eller aymara-indianer.<\/p>\n
“Barbari” lyder rubrikerna i de peruanska tidningarna. Uppr\u00f6rda parlamentariker har beg\u00e4rt att landets inrikesminister Fernando Rospigliosi ska utfr\u00e5gas om varf\u00f6r han inte har intervenerat tidigare i konflikten mellan ursprungsbefolkning och politiker i Ilave.<\/p>\n
Men samtidigt som m\u00e5nga h\u00f6gljutt f\u00f6rd\u00f6mer mordet och v\u00e5ldet r\u00e4ttf\u00e4rdigar vissa ledare f\u00f6r ursprungsbefolkningen mordet och s\u00e4ger att v\u00e5ldet kommer att trappas upp om den peruanska regeringen forts\u00e4tter att ignorera ursprungsbefolkningen.<\/p>\n
Den bolivianske aymara-ledaren och parlamentarikern Felipe Quispe \u00e4r inte f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver lynchningen.<\/p>\n
– Vi kan n\u00e4r som helst d\u00f6da tjuvar, lagbrytare och f\u00f6rr\u00e4dare. Lagarna i v\u00e5rt land \u00e4r inte bra, vi anv\u00e4nder dem inte s\u00e4ger Felipe Quispe till IPS.<\/p>\n
Han uppmanar “sina br\u00f6der och systrar i Peru” att forts\u00e4tta att bek\u00e4mpa qaras (de vita) f\u00f6r att slippa vara “fj\u00e4ttrade” och han varnar f\u00f6r att det snart kommer att ske lynchningar “\u00f6verallt”. Quispe \u00e4r grundare till den bolivianska Pachakuti-r\u00f6relsen.<\/p>\n
Aymara-folket best\u00e5r av n\u00e4stan tv\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor. 80 procent bor i Bolivia, n\u00e4stan 15 procent i Peru och resten i Chile. Majoriteten \u00e4r fattiga lantarbetare eller b\u00f6nder. De var ett av de folkslag som ingick i Inka-imperiet som uppstod under 1200-talet och som besegrades av spanjorerna p\u00e5 1500-talet. Sedan dess har ursprungsgrupperna i regionen diskriminerats, marginaliserats och behandlats illa.<\/p>\n
– Gisslandtagandet i Tilali tycks peka mot att krisen i Ilave sprider sig i s\u00f6dra Peru, d\u00e4r landets aymara-indianer lever, s\u00e4ger journalisten Feliciano Guti\u00e9rrez, som arbetar f\u00f6r den peruanska dagstidningen La Rep\u00fablica i den sydliga staden Puno.<\/p>\n
– I Ilave har situationen f\u00f6rb\u00e4ttras men inte i resten av regionen. Vissa motorv\u00e4gar som g\u00e5r till Bolivia \u00e4r fortfarande avsp\u00e4rrade och ursprungsinv\u00e5nare i Tilali har hotat med att genomf\u00f6ra fler lynchningar om regeringen inte skickar en kommission \u00e4ven dit.<\/p>\n
Guti\u00e9rrez f\u00f6rklara att aymara-folket har k\u00e4nt sig f\u00f6rbisedda och \u00e5sidosatta av regeringen i \u00e5ratal.<\/p>\n
Quispe s\u00e4ger att aymara-folket “har sina egna lagar, sin egen kultur och sitt eget s\u00e4tt att vara” vilket \u00e4r anledningen till att de inte accepterar ” de vitas regering”.<\/p>\n
Quispe var medlem i Tupac Katari-gerillan i Bolivia och satt i f\u00e4ngelse mellan 1992 och 1997. I oktober 2003 var han en av ledarna f\u00f6r det folkliga upproret mot den bolivianska regeringens plan p\u00e5 att exportera naturgas. I Bolivia har ursprungsbefolkningen skaffat sig politiskt inflytande de senaste \u00e5ren.<\/p>\n
Ayamara-folkets reaktioner i Ilave ''borde inte f\u00f6rv\u00e5na n\u00e5gon”, s\u00e4ger den bolivianske historikern, sociologen och aktivisten Waskar Ari Chachaki.<\/p>\n
– De \u00e4r v\u00e4ldigt fattiga och har reagerat med avsky mot den lokala regeringen som berikar sig genom korruption. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r dessa v\u00e5ldsd\u00e5d utbryter, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Men Chachaki, som skrivit flera b\u00f6cker om ursprungsbefolkningar i Anderna, s\u00e4ger att den etniska gruppens m\u00e5l i Peru och i Bolivia skiljer sig \u00e5t.<\/p>\n
I Peru d\u00e4r gruppen \u00e4r relativt liten \u00e4r m\u00e5let att bli en del av de lokala regeringarna, som de historiskt sett har uteslutits fr\u00e5n. Men i Bolivia har folket mer ambiti\u00f6sa m\u00e5l. Flera aymara-indianer har valts in i parlamentet och skaffat sig plattformar i lokala regeringar. Deras m\u00e5l \u00e4r att n\u00e5 regeringsmakten en dag.<\/p>\n
Men p\u00e5 b\u00e5da sidor av gr\u00e4nsen finns en dr\u00f6m om att skapa en Aymara-republik – med egna lagar, spr\u00e5k och kultur, enligt Chachaki.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Montevideo, 040503 (IPS) – F\u00f6rra m\u00e5ndagen m\u00f6rdades borgm\u00e4staren i staden Ilave av en mobb och i fredags tog inv\u00e5narna i en by samma region i de peruanska Anderna sina lokala politiker som gisslan och hotar att m\u00f6rda \u00e4ven dem.<\/p>\n","protected":false},"author":112,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15,3,7],"tags":[],"class_list":["post-2508","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika","category-migration-och-minoriteter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2508","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/112"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2508"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2508\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2508"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2508"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2508"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}