{"id":24497,"date":"2022-11-16T10:04:07","date_gmt":"2022-11-16T10:04:07","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24497"},"modified":"2022-11-16T10:04:07","modified_gmt":"2022-11-16T10:04:07","slug":"klimatet-en-fraga-om-existens-for-sma-stillahavsoar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/11\/16\/klimatet-en-fraga-om-existens-for-sma-stillahavsoar\/","title":{"rendered":"Klimatet \u2013 en fr\u00e5ga om existens f\u00f6r sm\u00e5 Stillahavs\u00f6ar"},"content":{"rendered":"

Sharm el-Sheik, 221115 (IPS)\u00a0\u2013 Flera sm\u00e5 \u00f6nationer i Stilla havet riskerar p\u00e5 sikt att dr\u00e4nkas av stigande havsniv\u00e5er \u2013 om inte klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna hejdas. Redan nu \u00e4r effekterna av den globala uppv\u00e4rmningen f\u00f6r\u00f6dande och vid klimatm\u00f6tet kr\u00e4ver regionens representanter ett betydligt st\u00f6rre internationellt st\u00f6d.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

De sm\u00e5 utvecklingsl\u00e4nderna i Stilla havet tillh\u00f6r enligt experter v\u00e4rldens mest s\u00e5rbara f\u00f6r extrema v\u00e4derfenomen \u2013 som kraftiga stormar. En majoritet av befolkningarna p\u00e5 \u00f6arna bor n\u00e4ra kusten, men med tiden har allt fler samh\u00e4llen tvingats flytta l\u00e4ngre in\u00e5t land p\u00e5 grund av en \u00f6kad risk att drabbas av \u00f6versv\u00e4mningar och erosion.<\/p>\n

Enligt FN tvingas redan nu n\u00e4rmare 50\u00a0000 m\u00e4nniskor p\u00e5 de sm\u00e5 \u00f6nationerna att flytta till andra platser, varje \u00e5r.<\/p>\n

Det p\u00e5g\u00e5ende klimatm\u00f6tet i Egypten inleddes med en v\u00e4djan fr\u00e5n \u00f6nationen Tuvalus premi\u00e4rminister Kausea Natano. Han uppmanade v\u00e4rldens ledare att st\u00e4lla sig bakom f\u00f6rslaget att inf\u00f6ra ett icke-spridningsavtal f\u00f6r fossila br\u00e4nslen.<\/p>\n

Det \u00e4r en kampanj som med tiden har f\u00e5tt allt fler anh\u00e4ngare och nyligen blev Vanuatu det f\u00f6rsta landet att i FN:s generalf\u00f6rsamling uppmana v\u00e4rldens l\u00e4nder att verka f\u00f6r ett s\u00e5dant avtal.<\/p>\n

Vanuatu drabbades av en mycket f\u00f6r\u00f6dande orkan 2015 \u2013 och fem \u00e5r senare f\u00f6ll den lilla \u00f6nationen offer f\u00f6r ytterligare en f\u00f6r\u00f6dande storm.<\/p>\n

Vanuatu \u00e4r en av 20 \u00f6nationer i Stilla havet, som har en sammanlagd befolkning p\u00e5 runt tv\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor vars inkomster i f\u00f6rsta hand \u00e4r havsrelaterade. Flera av de l\u00e5gl\u00e4nta \u00f6arna hotas p\u00e5 sikt att slukas av havet, men redan nu \u00e4r de h\u00e5rt drabbade av klimatkrisens effekter.<\/p>\n

\u2013 Anpassnings\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r en helt avg\u00f6rande fr\u00e5ga f\u00f6r Vanuatu, annars kommer vi att forts\u00e4tta att drabbas av cyklonernas f\u00f6r\u00f6delse. Och f\u00f6r det beh\u00f6ver vi resurser, s\u00e4ger Nelson Kalo, r\u00e5dgivare vid landets departement f\u00f6r klimatfr\u00e5gor.<\/p>\n

Ett annat v\u00e4xande problem \u00e4r att regionens befolkning i h\u00f6g grad \u00e4r beroende av jordbruk och fiske, sektorer som redan nu \u00e4r h\u00e5rt drabbade av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna. Det s\u00e4ger<\/p>\n

Dirk Snyman, som arbetar med klimatfinansiering inom den regionala utvecklingsorganisationen Pacific Community:<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r \u00f6nationerna i Stilla havet \u00e4r inte klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna ett framtida hot, utan n\u00e5got som upplevs i vardagen. Det blir allt sv\u00e5rare att odla och att f\u00e5 tag p\u00e5 dricksvatten, vilket inneb\u00e4r att m\u00e5nga har blivit beroende av mat och vatten som importeras. Det kostar mycket pengar, s\u00e4ger Dirk Snyman till IPS.<\/p>\n

Han menar att de ekonomiska kostnader som klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna orsakar m\u00e5ste kompenseras genom inf\u00f6randet av en fond som erbjuder utsatta l\u00e4nder ers\u00e4ttning f\u00f6r dessa skador och f\u00f6rluster. Detta \u00e4r ocks\u00e5 en fr\u00e5ga som drivs av utvecklingsl\u00e4nder vid klimatm\u00f6tet.<\/p>\n

Stillahavs\u00f6arna st\u00e5r f\u00f6r en mycket liten del av de globala utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser, men har samtidigt ambiti\u00f6sa m\u00e5ls\u00e4ttningar som syftar till en helt gr\u00f6n energiomst\u00e4llning till 2030.<\/p>\n

V\u00e4rldens rika l\u00e4nder har sedan l\u00e4nge utlovat att varje \u00e5r bidra med motsvarande 100 miljarder dollar till klimat\u00e5tg\u00e4rder i v\u00e4rldens utvecklingsl\u00e4nder. Men det \u00e4r ett l\u00f6fte som \u00e4nnu inte har infriats.<\/p>\n

\u00d6nationerna i Still havet ber\u00e4knas beh\u00f6va motsvarande en miljard dollar om \u00e5ret f\u00f6r sina klimatsatsningar. Men enligt Dirk Snyman mottar regionen bara en femtedel av den summan f\u00f6r n\u00e4rvarande. Han s\u00e4ger att det tar flera \u00e5r att f\u00e5 satsningar fr\u00e5n multilaterala institutioner finansierade \u2013 samtidigt som klimatkrisens effekter forts\u00e4tter att f\u00f6rv\u00e4rras.<\/p>\n

Espen Ronneberg, som arbetar med klimatfr\u00e5gor inom Pacific Community, p\u00e5pekar att skadorna bara kommer att forts\u00e4tta att f\u00f6rv\u00e4rras s\u00e5 l\u00e4nge v\u00e4rldens l\u00e4nder inte ser till att drastiskt minska sina utsl\u00e4pp. \u00c4ven han p\u00e5pekar att klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter \u00e4r tydliga redan nu.<\/p>\n

\u2013 Men de kommer att bli betydligt v\u00e4rre i framtiden om inte fler anpassnings\u00e5tg\u00e4rder genomf\u00f6rs \u2013 och om det inte tillkommer mer st\u00f6d i form av tekniska insatser och en \u00f6kad finansiering.<\/p>\n

Espen Ronneberg varnar samtidigt f\u00f6r en utveckling d\u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas mer l\u00e5ngsiktiga effekter, i form av stigande havsniv\u00e5er och f\u00f6r\u00e4ndringar i nederb\u00f6rden, f\u00f6rv\u00e4rras.\u2013 Det finns m\u00f6jligheter till anpassnings\u00e5tg\u00e4rder. Men vi kan ocks\u00e5 n\u00e5 en punkt d\u00e5 fler anpassningar inte \u00e4r m\u00f6jliga \u2013 och det inte l\u00e4ngre g\u00e5r att bo kvar p\u00e5 en \u00f6, s\u00e4ger han.<\/p>\n