{"id":244,"date":"2002-04-08T13:40:01","date_gmt":"2002-04-08T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/04\/08\/gamla-bildack-miljofara-som-gloms-bort\/"},"modified":"2002-04-08T13:40:01","modified_gmt":"2002-04-08T13:40:01","slug":"gamla-bildack-miljofara-som-gloms-bort","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/04\/08\/gamla-bildack-miljofara-som-gloms-bort\/","title":{"rendered":"Gamla bild\u00e4ck &#8211; milj\u00f6fara som gl\u00f6ms bort"},"content":{"rendered":"<p>Rio de Janeiro, 020408 (IPS) &#8211; De milj\u00f6problem som orsakas av bilavgaser \u00f6verskuggar andra farliga aspekter av fordonstrafiken exempelvis skrotade bild\u00e4ck. Det kan ta \u00e5rhundranden f\u00f6r bild\u00e4ck att brytas ned. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>  Tre till fyra miljarder bild\u00e4ck sl\u00e4ngdes bort p\u00e5 felaktigt s\u00e4tt 1998 och varje \u00e5r tillverkas omkring 800 miljoner nya d\u00e4ck, enligt Walter Tegani, chef f\u00f6r Brasiliens nationella bilringsindustri.  St\u00f6rre delen av produktionen \u00e4r koncentrerad till USA och EU. P\u00e5 m\u00e5nga platser saknas tillr\u00e4ckligt goda m\u00f6jligheter att ta hand om skrotade d\u00e4ck, I EU bland annat p\u00e5 grund av utrymmesbrist.  Det p\u00e5g\u00e5r f\u00f6rs\u00f6k med att \u00e5tervinna uttj\u00e4nta d\u00e4ck bland annat inom byggbranschen och till att producera energi. Men f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r det vanligaste s\u00e4ttet att g\u00f6ra sig av med gamla d\u00e4ck att kasta dem i underjordiska soptippar. 39 procent av de europeiska d\u00e4cken och 31 procent av de amerikanska hamnar i s\u00e5dana soptippar enligt organisationer som arbetar med \u00e5tervinning.<\/p>\n<p> Detta \u00e4r inte ett riskfritt s\u00e4tt att g\u00f6ra sig av med d\u00e4ck. Bland annat avger dessa soptippar giftiga gaser. Ett exempel kommer fr\u00e5n Wales d\u00e4r ett avfallslager som inneh\u00f6ll tio miljoner d\u00e4ck b\u00f6rjade brinna. Elden pyrde i \u00f6ver tio \u00e5r.<\/p>\n<p> En del av de europeiska och amerikanska skrotade d\u00e4cken exporteras, framf\u00f6rallt till u-l\u00e4nder.  Brasilien har f\u00f6rs\u00f6kt hindra detta genom att f\u00f6rbjuda import av begagnade eller skrotade bild\u00e4ck. Genom f\u00f6rbudet har landet lyckats minska importen men inte stoppa den helt eftersom Uruguay \u00f6verklagade den brasilianska lagstiftningen till den regionala handelsorganisationen Mercosur och vann. \u00c4ven EU ut\u00f6var p\u00e5tryckningar f\u00f6r att h\u00e4va f\u00f6rbundet.<\/p>\n<p> I m\u00e5nga u-l\u00e4nder hamnar sl\u00e4ngda bild\u00e4ck i h\u00f6gar som \u00e4r h\u00e4lsov\u00e5dliga bland annat d\u00e4rf\u00f6r att vatten samlas inne i d\u00e4cken som blir idealiska f\u00f6r\u00f6kningsplatser f\u00f6r myggor, d\u00e4ribland aedes aegypti-myggan som sprider det farliga dengue-viruset. Myggan l\u00e4gger sina \u00e4gg i vatten.<\/p>\n<p> Ett antal dengue-epedemier i Brasilien var en av orsakerna till att landets regering fr\u00e5n och med i \u00e5r har beslutat att d\u00e4ckindustrin och de som importerar gamla d\u00e4ck m\u00e5ste se till att deras produkter tas om hand p\u00e5 milj\u00f6v\u00e4nliga s\u00e4tt.<\/p>\n<p> Tegani, chefen f\u00f6r Brasiliens nationella bilringsindustri, s\u00e4ger att beslutet \u00e4r unikt eftersom det sl\u00e5r fast vem som \u00e4r ansvarig f\u00f6r avfallet och vilka villkor de m\u00e5ste uppfylla.  Brasilien l\u00e4gger inte kostnaden f\u00f6r hanteringen av skrotade d\u00e4ck p\u00e5 konsument utan p\u00e5 producenten. I USA och EU \u00e4r det k\u00f6parens ansvar att g\u00f6ra sig av med d\u00e4cken.<\/p>\n<p> Ett hundra miljoner d\u00e4ck i Brasilien har dumpats ute i det fria, enligt milj\u00f6departementet. Men milj\u00f6organisationen tror att den siffran \u00e4r i underkant. De po\u00e4ngterar att Brasilien har 165 miljoner inv\u00e5nare som konsumerar n\u00e4stan 40 miljoner d\u00e4ck per \u00e5r.<\/p>\n<p> Ett hundra miljoner d\u00e4ck har troligen dumpats bara de senaste \u00e5ren, anser Karen Suassuna, samordnare f\u00f6r organisationen Greenpeaces kampanj mot milj\u00f6farligt avfall i Brasilien.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rio de Janeiro, 020408 (IPS) &#8211; De milj\u00f6problem som orsakas av bilavgaser \u00f6verskuggar andra farliga aspekter av fordonstrafiken exempelvis skrotade bild\u00e4ck. Det kan ta \u00e5rhundranden f\u00f6r bild\u00e4ck att brytas ned.<\/p>\n","protected":false},"author":11,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,15,12],"tags":[],"class_list":["post-244","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/11"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=244"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/244\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=244"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=244"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}