{"id":24305,"date":"2022-09-27T08:39:38","date_gmt":"2022-09-27T08:39:38","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24305"},"modified":"2022-09-27T08:39:38","modified_gmt":"2022-09-27T08:39:38","slug":"pandemin-har-fordjupat-klyftorna-mellan-elever-i-peru","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/09\/27\/pandemin-har-fordjupat-klyftorna-mellan-elever-i-peru\/","title":{"rendered":"Pandemin har f\u00f6rdjupat klyftorna mellan elever i Peru"},"content":{"rendered":"

Lima, 220927 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 \u201dN\u00e4r pandemin b\u00f6rjade slutade jag i skolan, trots att det var mitt sista \u00e5r. Mina f\u00f6r\u00e4ldrar hade inte r\u00e5d att skaffa internet hemma\u201d, s\u00e4ger Rodrigo Reyes, som i dag \u00e4r 18 \u00e5r. Han \u00e4r en av de hundratusentals peruanska barn som tvingades hoppa av skolan under covidkrisen.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

I mars 2020 st\u00e4ngdes Perus skolor f\u00f6r att f\u00f6rhindra spridningen av covid-19. I st\u00e4llet inf\u00f6rdes den distansundervisning som kom att p\u00e5g\u00e5 \u00e4nda fram till i \u00e5r. Det innebar att de som ville forts\u00e4tta studera var tvungna att ha tillg\u00e5ng till teknisk utrustning och internet i sina hem.<\/p>\n

F\u00f6r elever och studenter som kommer fr\u00e5n fattiga f\u00f6rh\u00e5llanden, eller bor p\u00e5 landsbygden, blev effekten mycket sv\u00e5r. Under det f\u00f6rsta pandemi\u00e5ret ber\u00e4knas n\u00e4stan 250\u00a0000 peruanska barn och ungdomar ha hoppat av skolan. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 var antalet avhoppare 125\u00a0000.<\/p>\n

Ungef\u00e4r en fj\u00e4rdedel av Perus 33 miljoner inv\u00e5nare lever under fattigdomsgr\u00e4nsen, men klyftorna \u00e4r mycket stora mellan stad och land. M\u00e5nga som bor p\u00e5 landsbygden tillh\u00f6r landets ursprungsbefolkningar d\u00e4r fattigdomen \u00e4r s\u00e4rskilt utbredd.<\/p>\n

Det var de redan utsatta grupperna som drabbades v\u00e4rst av skolnedst\u00e4ngningarnas effekter, s\u00e4ger professor Rossana Mendoza, som \u00e4r expert p\u00e5 interkulturell pedagogik.<\/p>\n

\u2013 Inf\u00f6randet av distansundervisning var inte r\u00e4tt insats f\u00f6r dessa unga m\u00e4nniskor, som \u00e4ven st\u00e4lls inf\u00f6r en rad andra hinder och som talar andra spr\u00e5k \u00e4n spanska, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

Men \u00e4ven elever och studenter som kommer fr\u00e5n st\u00e4dernas fattiga omr\u00e5den drabbades h\u00e5rt. Rossana Mendoza p\u00e5pekar att m\u00e5nga barn vid sidan av den bristande tillg\u00e5ngen p\u00e5 datorer och internet ocks\u00e5 blev tvungna att hj\u00e4lpa sina familjer med f\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n

S\u00e5 var det ocks\u00e5 f\u00f6r Rodrigo Reyes, som fram till pandemin dr\u00f6mde om att kunna l\u00e4sa vidare och utbilda sig till maskintekniker.<\/p>\n

\u2013 Tanken var att jag skulle g\u00e5 ut grundskolan tillsammans med mina v\u00e4nner som 16-\u00e5ring och sedan plugga vidare. Men s\u00e5 blev det inte, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Sedan pandemin har han i st\u00e4llet arbetat heltid i sin mammas lilla butik p\u00e5 en marknad i utkanten av Lima. Liksom de flesta i hans hemkvarter kommer han fr\u00e5n en familj som har sitt ursprung i inlandet. Hans f\u00f6r\u00e4ldrar flyttade till huvudstaden eftersom de hoppades att barnen skulle f\u00e5 en b\u00e4ttre framtid.<\/p>\n

\u2013 Jag har alltid t\u00e4nkt att v\u00e4gen till kunskap och frihet g\u00e5r genom studier, och det var d\u00e4rf\u00f6r jag och min man flyttade till Lima med v\u00e5ra barn. Av det sk\u00e4let g\u00f6r det s\u00e5 ont att vi inte har r\u00e5d att st\u00f6tta Rodrigo och hans planer, s\u00e4ger hans mamma Elsa Garc\u00eda.<\/p>\n

Redan innan pandemin hade familjen problem att f\u00e5 ihop ekonomin, och n\u00e4r covidkrisen kom tvingades \u00e4ven Rodrigos tv\u00e5 yngre syskon att hoppa av skolan. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 hade familjen bara r\u00e5d att l\u00e5ta sm\u00e5syskonen \u00e5terv\u00e4nda till skolan.<\/p>\n

\u2013 Tack vare att jag jobbar i butiken har vi kunnat spara lite pengar s\u00e5 vi kunde k\u00f6pa en mobiltelefon. Genom den fick mina syskon gemensam tillg\u00e5ng till internet. Jag m\u00e5ste forts\u00e4tta hj\u00e4lpa dem s\u00e5 att de kan g\u00e5 klart skolan och f\u00e5 en utbildning. Senare kanske jag ocks\u00e5 kan l\u00e4sa vidare, s\u00e4ger 18-\u00e5ringen.<\/p>\n

En annan som inte fick g\u00e5 klart grundskolan \u00e4r 17-\u00e5riga Delia Paredes. Hon bor tillsammans med sina f\u00f6r\u00e4ldrar och yngre systrar utanf\u00f6r den lilla staden Neshulla i peruanska Amazonas. Hennes f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r b\u00f6nder som saknar egen mark och familjen tvingas \u00f6verleva p\u00e5 mycket sm\u00e5 inkomster.<\/p>\n

\u2013 Jag har inte haft r\u00e5d att k\u00f6pa de skor, kl\u00e4der och skolmaterial hon skulle beh\u00f6va f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta i skolan. Jag har inga pengar och fattigdomen \u00e4r utbredd h\u00e4r, ber\u00e4ttar Delias pappa \u00daber Paredes f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Hans tv\u00e5 yngsta d\u00f6ttrar Alexandra och Deliz har dock kunnat \u00e5teruppta sina studier efter pandemin. Alexandra ber\u00e4ttar att hon tycker synd om sin storasyster:<\/p>\n

\u2013 Hon pratar hela tiden om att hon skulle ha velat bli sjuksyster. Jag har sagt till henne att den dag jag b\u00f6rjat jobba som l\u00e4rare s\u00e5 kommer jag att hj\u00e4lpa henne, s\u00e4ger Alexandra.<\/p>\n