{"id":24293,"date":"2022-09-23T08:35:14","date_gmt":"2022-09-23T08:35:14","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24293"},"modified":"2022-09-23T08:37:46","modified_gmt":"2022-09-23T08:37:46","slug":"guatemala-kampen-mellan-gruvbolag-och-lokalbefolkningar-fortsatter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/09\/23\/guatemala-kampen-mellan-gruvbolag-och-lokalbefolkningar-fortsatter\/","title":{"rendered":"Guatemala: Kampen mellan gruvbolag och lokalbefolkningar forts\u00e4tter"},"content":{"rendered":"

Asunci\u00f3n Mita, 220923 (IPS)\u00a0\u2013 I Guatemala p\u00e5g\u00e5r flera konflikter om landets naturresurser. Lokalt organiserade folkomr\u00f6stningar visar att en majoritet av befolkningen av sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga sk\u00e4l v\u00e4nder sig mot de gruvsatsningar som leds av stora internationella bolag.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

I helgen genomf\u00f6rdes en folkomr\u00f6stning i staden Asunci\u00f3n Mita som kan ses som det senaste exemplet p\u00e5 det starka folkliga motst\u00e5nd som m\u00f6ter m\u00e5nga gruvprojekt i Guatemala. 88 procent av de drygt 8\u00a0500 personer som deltog i omr\u00f6stningen sade nej till driften av den planerade guldgruvan Cerro Blanco, som \u00e4gs av ett dotterbolag till kanadensiska Bluestone Resources.<\/p>\n

\u2013 Vi kan inte till\u00e5ta det. Vi som blir \u00e4ldre vill inte att de unga ska drabbas av de gruvans milj\u00f6effekter, s\u00e4ger Petronila Hern\u00e1ndez, 55, som lade sin r\u00f6st p\u00e5 nej-sidan.<\/p>\n

Fr\u00e4mst oroar hon sig \u00f6ver att gruvan ska f\u00f6rgifta vattenresurserna. Petronila Hern\u00e1ndez bor i stadens utkant, mycket n\u00e4ra gruvan.<\/p>\n

Den underjordiska Cerro Blanco-gruvan fick sitt tillst\u00e5nd redan 2007, men har sedan dess inte kunnat utvinna guld och silver som planerat eftersom gruvbolaget st\u00f6tt p\u00e5 olika problem inne i gruvans tunnlar.<\/p>\n

Men trots att helgens folkomr\u00f6stning innebar ett bakslag f\u00f6r gruvbolaget s\u00e5 uppger f\u00f6retaget att de fortfarande planerar att f\u00e5 ig\u00e5ng driften \u2013 genom att i st\u00e4llet utvinna guld och silver via ett dagbrott.<\/p>\n

I ett pressmedelande som kom p\u00e5 m\u00e5ndagen h\u00e4vdar gruvbolaget att folkomr\u00f6stningen genomf\u00f6rts \u201dillegalt\u201d och att hela processen p\u00e5verkats av grupper som \u00e4r gruvmotst\u00e5ndare.<\/p>\n

De som \u00e4r kritiska mot projektet varnar dock f\u00f6r att verksamheten ocks\u00e5 inneb\u00e4r ett hot mot grannl\u00e4nderna El Salvador och Honduras. Milj\u00f6organisationer i de tre l\u00e4nderna varnar f\u00f6r att utsl\u00e4pp av tungmetaller fr\u00e5n gruvan riskerar att f\u00f6rorena en flod som ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6rjer El Salvador och Honduras med vatten.<\/p>\n

I El Salvador inf\u00f6rdes ett f\u00f6rbud mot all gruvdrift 2017, men eftersom Cerro Blanco-gruvan ligger s\u00e5 n\u00e4ra riskerar landet \u00e4nd\u00e5 att drabbas av de skadliga milj\u00f6effekterna.<\/p>\n

\u2013 Vi \u00e4r oroade eftersom v\u00e5r viktigaste vattenk\u00e4lla hotas, s\u00e4ger den Dalia Gonz\u00e1lez som tillh\u00f6r milj\u00f6organisationen Reverdes i El Salvador, till IPS.<\/p>\n

Hon betonar att regeringarna i b\u00e5de Guatemala och El Salvador har ett ansvar f\u00f6r att skydda milj\u00f6n \u2013 och befolkningarnas h\u00e4lsa.<\/p>\n

\u2013 Gruvornas effekter \u00e4r gr\u00e4ns\u00f6verskridande, s\u00e4ger hon, som tillsammans med andra salvadoranska aktivister och journalister reste \u00f6ver gr\u00e4nsen i samband med folkomr\u00f6stningen.<\/p>\n

Dalia Gonz\u00e1lez uppmanar El Salvadors president Nayib Bukele att inleda diskussioner med Guatemalas motsvarighet Alejandro Giammattei f\u00f6r att komma fram till en l\u00f6sning.<\/p>\n

\u2013 Situationen \u00e4r allvarlig och det kr\u00e4vs snabba \u00e5tg\u00e4rder, s\u00e4ger hon<\/p>\n

P\u00e5 senare \u00e5r har m\u00e5nga konflikter blossat upp i Guatemala efter att lokalbefolkningar tagit strid mot planerade gruvor och andra projekt som syftar till att exploatera lokala naturresurser.<\/p>\n

M\u00e5nga av dessa konflikter p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 mark som d\u00e4r de ursprungsbefolkningar som utg\u00f6r 60 procent av landets 17 miljoner inv\u00e5nare bor. Lokalbefolkningarna har i flera fall organiserat sig mot projekten och d\u00e5 m\u00f6tts av tillslag fr\u00e5n polis och milit\u00e4r. I vissa fall har det resulterat i att aktivister ocks\u00e5 blivit \u00e5talade.<\/p>\n

En av dessa platser \u00e4r kommunen El Estor i \u00f6stra Guatemala, d\u00e4r den enda gruva som \u00e4r verksam i landet finns.<\/p>\n

Andra gruvprojekt har blockerats av lokalbefolkningar, som h\u00e4nvisat till att processerna inte f\u00f6reg\u00e5tts av tillr\u00e4ckliga konsultationer med lokalbefolkningarna \u2013 vilket \u00e4r ett krav.<\/p>\n

Jos\u00e9 Cruz vid milj\u00f6gruppen Madreselva s\u00e4ger att befolkningarna i n\u00e4rmare ett hundra kommuner i landet i samband med s\u00e5dana konsultationer har sagt nej till i f\u00f6rsta hand gruvor och satsningar p\u00e5 vattenkraftverk. Han s\u00e4ger att det visar hur stort intresset \u00e4r fr\u00e5n stora f\u00f6retag att utvinnna naturresurser i landet \u2013 men ocks\u00e5 hur starkt det folkliga motst\u00e5ndet \u00e4r.<\/p>\n