{"id":24223,"date":"2022-09-05T09:38:49","date_gmt":"2022-09-05T09:38:49","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24223"},"modified":"2022-09-05T09:38:49","modified_gmt":"2022-09-05T09:38:49","slug":"diskriminering-och-rasism-driver-pa-fattigdomen-i-peru","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/09\/05\/diskriminering-och-rasism-driver-pa-fattigdomen-i-peru\/","title":{"rendered":"Diskriminering och rasism driver p\u00e5 fattigdomen i Peru"},"content":{"rendered":"

Lima, 220905 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 En fj\u00e4rdedel av befolkningen i Peru identifierar sig som tillh\u00f6rande ett ursprungsfolk. Det \u00e4r en grupp som ofta uts\u00e4tts f\u00f6r diskriminering och rasism och som i betydligt h\u00f6gre grad \u00e4n den \u00f6vriga befolkningen lever i fattigdom. <\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Diskrimineringen av personer som har sina r\u00f6tter bland ursprungsfolken eller \u00e4r svarta har en l\u00e5ng historia i Peru. Men trots de statliga insatser som har gjorts f\u00f6r att \u00e5tg\u00e4rda or\u00e4ttvisorna \u00e5terst\u00e5r fortfarande mycket arbete. Och grupperna drabbas fortfarande ofta av f\u00f6rdomar och rasism.<\/p>\n

Teresa Mestanza, 56, har i hela sitt liv f\u00f6rs\u00f6rjt sig som hush\u00e5llsarbetare i Lima. Hon har sina r\u00f6tter bland ursprungsfolket quechua och s\u00e4ger att m\u00e5nga arbetsgivare ser ner p\u00e5 henne p\u00e5 grund av hennes ursprung.<\/p>\n

\u2013 I alla hus d\u00e4r jag arbetar blir jag tilldelad en s\u00e4rskild personaltoalett. Det \u00e4r som om de \u00e4cklas av bara tanken p\u00e5 att jag skulle anv\u00e4nda deras badrum, ber\u00e4ttar hon.<\/p>\n

Hennes f\u00f6r\u00e4ldrar kommer fr\u00e5n den fattiga regionen Cajamarca, varifr\u00e5n Perus nuvarande president Pedro Castillo ocks\u00e5 kommer.<\/p>\n

En majoritet av Perus 33 miljoner inv\u00e5nare uppger att de har b\u00e5de europeiska och sydamerikanska r\u00f6tter, visar den senaste folkr\u00e4kningen, som gjordes 2017. Syftet med unders\u00f6kningen var att f\u00e5 fram uppgifter om vilka satsningar som beh\u00f6vs f\u00f6r att bem\u00f6ta de or\u00e4ttvisor som drabbar afroperuaner och ursprungsbefolkningar.<\/p>\n

Enligt FN:s ekonomiska kommission f\u00f6r Latinamerika och Karibien, Eclac, \u00e4r Peru det land i regionen, efter Bolivia och Guatemala, d\u00e4r andelen av befolkningen som tillh\u00f6r ursprungsfolken \u00e4r st\u00f6rst.<\/p>\n

Officiellt finns det 55 olika folkgrupper i landet som har sina egna spr\u00e5k och kulturer, varav quechua \u00e4r \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rst. Enligt folkr\u00e4kningen identifierar sig fyra procent av befolkningen som afroperuaner.<\/p>\n

B\u00e5da dessa grupper \u00e4r fortfarande eftersatta p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den, trots inf\u00f6randet av lagar och regler mot diskriminering.<\/p>\n

Sofia Carrillo \u00e4r en k\u00e4nd peruansk journalist och programledare som \u00e4r stolt \u00f6ver sina afrikanska r\u00f6tter. Men hon s\u00e4ger att hon under hela livet har m\u00f6tt olika hinder p\u00e5 grund av sin hudf\u00e4rg.<\/p>\n

\u2013 Det ans\u00e5gs exempelvis inte vara m\u00f6jligt f\u00f6r mig att vara duktig i skolan, eftersom svarta m\u00e4nniskor inte antogs kunna vara intelligenta. \u00c4ven p\u00e5 tv framst\u00e4lldes det s\u00e5, och det gjorde mig upprorisk, s\u00e4ger Sofia Carrillo till IPS.<\/p>\n

Hon menar att det peruanska samh\u00e4llet b\u00e5de \u00e4r \u201drasistiskt och sexistiskt\u201d \u2013 och att de som \u00e4r utsattas f\u00f6r f\u00f6rdomarna tvingas arbeta mycket h\u00e5rdare \u00e4n andra f\u00f6r att kunna lyckas. Samtidigt \u00e4r rasismen ett \u00e4mne som m\u00e5nga svarta helst undviker att tala om, enligt Sofia Carrillo.<\/p>\n

\u2013 Det beror p\u00e5 att det g\u00f6r mindre ont om man undviker att prata om situationen, det blir ett s\u00e4tt att skydda sig, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Sofia Carrillo s\u00e4ger att hon hela sitt liv har drabbats av f\u00f6rol\u00e4mpningar och sexuella trakasserier p\u00e5 grund av sin bakgrund.<\/p>\n

\u2013 Det har p\u00e5verkat min psykiska h\u00e4lsa, men jag har ocks\u00e5 insett att ett s\u00e4tt att hantera det \u00e4r genom att tala om mina upplevelser, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

\u00c4ven Enrique Anpay Laupa, 24, k\u00e4nner allt f\u00f6r v\u00e4l till hur det \u00e4r att bli utsatt f\u00f6r rasism. Han tillh\u00f6r quechuafolket och kommer fr\u00e5n en fattig by i Anderna, men fick m\u00f6jlighet att studera psykologprogrammet i Lima, tack vare ett statligt program som \u00e4r inriktat p\u00e5 att st\u00f6tta fattiga men beg\u00e5vade studenter. F\u00f6rra \u00e5ret blev Enrique Anpay Laupa klar med studierna och i dag bor han i sin hemregion igen, d\u00e4r han arbetar som psykolog.<\/p>\n

Han s\u00e4ger att det \u00e4r jobbigt att prata om den rasism han utsattes f\u00f6r p\u00e5 universitetet.<\/p>\n

\u2013 \u00c5r 2017 var vi 200 studenter som kunde b\u00f6rja p\u00e5 universitetet tack vare stipendieprogrammet, vilket var fler \u00e4n tidigare. Och vi k\u00e4nde snabbt av det obehag studenterna fr\u00e5n Lima k\u00e4nde inf\u00f6r oss. De p\u00e5stod att toaletterna hade blivit skitigare efter att vi anl\u00e4nt och att saker hade b\u00f6rjat f\u00f6rsvinna. Det var chockerande och handlade bara om v\u00e5r hudf\u00e4rg, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

P\u00e5 grund av de jobbiga erfarenheterna har Enrique Anpay Laupa valt att inte st\u00f6tta sin lillebror att s\u00f6ka till stipendieprogrammet \u2013 utan uppmanar i st\u00e4llet honom att l\u00e4sa vidare p\u00e5 en lokal h\u00f6gskola.<\/p>\n

Sofia Carrillo betonar hur h\u00e5rt diskrimineringen och rasismen sl\u00e5r mot de drabbade grupperna. Hon p\u00e5pekar att fattigdomstalen \u00e4r dubbelt s\u00e5 h\u00f6ga bland landets svarta befolkning, och att siffran \u00e4r \u00e4nnu h\u00f6gre bland ursprungsbefolkningarna \u2013 j\u00e4mf\u00f6rt med den del av befolkningen som identifierar sig som vita.<\/p>\n

Sofia Carrillo menar att myndigheterna m\u00e5ste bek\u00e4mpa diskrimineringen p\u00e5 fler plan \u00e4n endast genom riktade insatser. Hon s\u00e4ger att det som beh\u00f6vs \u00e4r en omfattande utbildningskampanj i syfte att motverka att rasismen forts\u00e4tter att g\u00e5 i arv mellan generationerna.<\/p>\n