{"id":24192,"date":"2022-08-26T07:32:59","date_gmt":"2022-08-26T07:32:59","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24192"},"modified":"2022-08-26T07:32:59","modified_gmt":"2022-08-26T07:32:59","slug":"sanktionspolitiken-ifragasatts-av-kritiker","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/08\/26\/sanktionspolitiken-ifragasatts-av-kritiker\/","title":{"rendered":"Sanktionspolitiken ifr\u00e5gas\u00e4tts av kritiker"},"content":{"rendered":"

Caracas, 220826 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 De ekonomiska sanktioner som v\u00e4stv\u00e4rlden riktar mot olika l\u00e4nder fungerar som bestraffning \u2013 medan de politiska m\u00e5ls\u00e4ttningarna s\u00e4llan uppn\u00e5s. Det menar kritiker som lyfter fram Venezuela och Kuba som exempel.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Venezuela har i flera \u00e5r varit utsatt f\u00f6r h\u00e5rda sanktioner fr\u00e5n USA med syftet att f\u00e5 landets ledning p\u00e5 fall. Men president Nicol\u00e1s Maduro sitter fortfarande s\u00e4kert.<\/p>\n

\u2013 Erfarenheter visar att sanktioner inte uppn\u00e5r det t\u00e4nkta m\u00e5let \u2013 politiska f\u00f6r\u00e4ndringar. Det har visat sig n\u00e4r det g\u00e4ller Kuba, men nu ocks\u00e5 i Venezuela, s\u00e4ger ekonomiprofessor Luis Oliveros, vid Metropolitana y Central-universitetet i Venezuela, till IPS.<\/p>\n

Han p\u00e5pekar att m\u00e5nga l\u00e4nder som \u00e4r utsatta f\u00f6r sanktioner dessutom samarbetar och byter information med varandra om olika metoder f\u00f6r att kunna undg\u00e5 sanktionerna.<\/p>\n

De vanligaste sanktionerna \u00e4r inriktade mot export och import, finansiella transaktioner, teknikutbyten, reservdelar och vapen, men det kan \u00e4ven handla om reserestriktioner, indragna visum och frysta bankkonton.<\/p>\n

Efter att det ryska anfallskriget mot Ukraina inleddes har landet drabbats av m\u00e4ngder av internationella sanktioner. Andra l\u00e4nder som \u00e4r utsatta f\u00f6r h\u00e5rda sanktioner \u00e4r Iran, Syrien, Nordkorea, Myanmar och Kuba.<\/p>\n

Men sanktionerna kan \u00e4ven sl\u00e5 h\u00e5rt mot de l\u00e4nder som st\u00e5r bakom dem, vilket har blivit tydligt n\u00e4r det g\u00e4ller Ryssland, d\u00e4r effekterna blivit stora f\u00f6r hela omv\u00e4rlden.<\/p>\n

\u2013 Ekonomiska sanktioner orsakar st\u00f6rre globala effekter \u00e4n n\u00e5gonsin tidigare, men \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4ttare att kringg\u00e5, s\u00e4ger historikern Nicholas Mulder, som nyligen utkom med boken \u201cThe Economic Weapon: The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War\u201d.<\/p>\n

Nicholas Mulder, som \u00e4r verksam vid Cornell-universitetet i USA, h\u00e4vdar att de sanktioner som nu riktas mot Ryssland \u00e4r de h\u00e5rdaste sedan 1930-talet, d\u00e5 Italien och Japan bestraffades f\u00f6r invasionerna av Etiopien respektive Kina. Skillnaden nu \u00e4r att Ryssland \u00e4r en s\u00e5 viktig export\u00f6r av en l\u00e5ng rad produkter \u2013 vilket ocks\u00e5 g\u00f6r att de globala ekonomiska effekterna blir s\u00e5 stora, konstaterar Nicholas Mulder.<\/p>\n

I m\u00e5nga utvecklingsl\u00e4nder har matbristen f\u00f6rv\u00e4rrats efter att tillg\u00e5ngen p\u00e5 spannm\u00e5l, matolja och konstg\u00f6dsel har f\u00f6rs\u00e4mrats p\u00e5 grund av den minskade exporten fr\u00e5n Ryssland och Ukraina, och p\u00e5 grund av att kostnaderna f\u00f6r dessa varor har stigit kraftigt.<\/p>\n

Samh\u00e4llsvetaren Nazanin Armanian, som kommer fr\u00e5n Iran men lever i exil i Spanien, betonar samtidigt att det finns tv\u00e5 stora problem med att s\u00e4nda chockv\u00e5gor mot sina fienders ekonomier. Dels att man riskerar att radikalisera befolkningarna, som k\u00e4nner sig f\u00f6r\u00f6dmjukade, dels att man inte tar h\u00e4nsyn till alla de kontakter de flesta l\u00e4nder har i en globaliserad v\u00e4rld. Hon lyfter fram hur Iran trots sanktionerna har hittat olika metoder f\u00f6r att kunna forts\u00e4tta exporten av olja, medan Kuba har lyckats \u00f6verleva trots att USA riktat sanktioner mot landet i \u00f6ver 60 \u00e5rs tid.<\/p>\n

Vad g\u00e4ller Kuba s\u00e5 konstaterade USA:s d\u00e5varande president Barack Obama i slutet av 2014 att de amerikanska sanktionerna inte hade lyckats uppn\u00e5 sina m\u00e5ls\u00e4ttningar \u2013 att tvinga fram en demokratisering av landet. Men bara n\u00e5gra m\u00e5nader senare slog samma president fast att regimen i Venezuela utgjorde ett stort hot mot USA:s nationella s\u00e4kerhet. Under 2015 inf\u00f6rdes d\u00e4rf\u00f6r sanktioner mot venezuelanska myndigheter, f\u00f6retag och offentliga institutioner. Sedan dess har en l\u00e5ng rad nya amerikanska sanktioner riktats mot ledande politiker, milit\u00e4rer och f\u00f6retagsledare samt n\u00e4rmare ett hundra f\u00f6retag i Venezuela. \u00c4ven EU och Kanada har riktat sanktioner mot landet.<\/p>\n

Samtidigt finns det numera m\u00e4ngder av butiker i det krisande Venezuela som s\u00e4ljer importerade produkter. Dessa butiker \u00e4r dock bara inriktade p\u00e5 den minoritet av befolkningen som kan handla d\u00e4r, tack vare att de har inkomster fr\u00e5n staten \u2013 eller f\u00e5r pengar hemskickade fr\u00e5n sl\u00e4ktingar som arbetar utomlands. Flera miljontals m\u00e4nniskor har l\u00e4mnat Venezuela f\u00f6r att undkomma den kris som landet varit drabbad av de senaste \u00e5tta \u00e5ren.<\/p>\n

Samtidigt har fyra femtedelar av de 28 miljoner inv\u00e5narna nu fallit ned i fattigdom. Detta medan Nicol\u00e1s Maduros regering upprepar att krisen beror p\u00e5 de utl\u00e4ndska \u00e5tg\u00e4rderna.<\/p>\n

Luis Oliveros menar att regimen har kunnat dra nytta av sanktionerna.<\/p>\n

\u2013 De fungerar som en m\u00e5ltavla som regeringens anh\u00e4ngare kan samlas mot, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n

Dessutom s\u00e4ger Luis Oliveros att regeringen under r\u00e5dande krisl\u00e4ge har fortsatt att bedriva export, men p\u00e5 den svarta marknaden. Hans slutsats \u00e4r att sanktionerna snarare \u00e4n att bidra till politiska f\u00f6r\u00e4ndringar har bef\u00e4st Nicol\u00e1s Maduros st\u00e4llning.<\/p>\n