{"id":24169,"date":"2022-08-22T08:10:25","date_gmt":"2022-08-22T08:10:25","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24169"},"modified":"2022-08-22T08:10:25","modified_gmt":"2022-08-22T08:10:25","slug":"mexiko-experter-vill-se-nya-skyddsinsatser-for-mangroveskogar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/08\/22\/mexiko-experter-vill-se-nya-skyddsinsatser-for-mangroveskogar\/","title":{"rendered":"Mexiko: Experter vill se nya skyddsinsatser f\u00f6r mangroveskogar"},"content":{"rendered":"

Sinanch\u00e9, 220822 \u00a0(IPS)\u00a0\u2013 F\u00e5 l\u00e4nder i v\u00e4rlden har lika stora mangroveskogar som Mexiko. Samtidigt som det genomf\u00f6rs insatser f\u00f6r att skydda de v\u00e4rdefulla tr\u00e4den forts\u00e4tter sk\u00f6vlingen i stora delar av landet.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

I n\u00e4rheten av byn San Crisanto p\u00e5 Yucatanhalv\u00f6n i sydv\u00e4stra Mexiko p\u00e5g\u00e5r en parallell utveckling. P\u00e5 ena sidan av viken bor en befolkning som i m\u00e5nga \u00e5r har skyddat de mangrovetr\u00e4d som motverkar jorderosion, bidrar till att uppr\u00e4tth\u00e5lla fisket och ger befolkningen m\u00f6jligheter att arbeta med ekoturism. Befolkningen i San Crisanto f\u00e5r dessutom en viss statlig ers\u00e4ttning f\u00f6r att de skyddar sina skogar.<\/p>\n

P\u00e5 andra sidan viken p\u00e5g\u00e5r samtidigt tv\u00e5 stora kustn\u00e4ra byggprojekt av precis den typ som inneb\u00e4r ett stort hot mot mangroveskogarna inte bara i Mexiko, utan i hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u2013 Hos oss \u00e4r mangroven lyckligtvis i gott skick. Och tack vare det har vi b\u00e4ttre utsikter att f\u00e5 ta del av de milj\u00f6tj\u00e4nster tr\u00e4den utf\u00f6r, ber\u00e4ttar Jos\u00e9 Loria som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r den folkliga organisation i San Crisanto som arbetar med skogsskyddet.<\/p>\n

I andra delar av landet hotas i st\u00e4llet m\u00e5nga mangroveskogar. Och det r\u00e5der en os\u00e4kerhet kring de statliga insatser som genomf\u00f6rs f\u00f6r att skydda och \u00e5terskapa f\u00f6rlorade skogsomr\u00e5den.<\/p>\n

Mexiko har v\u00e4rldens fj\u00e4rde st\u00f6rsta best\u00e5nd av dessa tr\u00e4d, som har en stor f\u00f6rm\u00e5ga att binda koldioxid men ocks\u00e5 utg\u00f6r en viktig barri\u00e4r f\u00f6r stormar och stigande havsniv\u00e5er.<\/p>\n

Mangroven hotas fr\u00e4mst av nya byggprojekt, och de regleringar som har inf\u00f6rts f\u00f6r att skydda tr\u00e4den och v\u00e5tmarker har inte lyckats stoppa den utvecklingen.<\/p>\n

\u00c4ven om f\u00f6rst\u00f6relsen av mangroveskogar minskade mellan 2015 och 2020 sk\u00f6vlas fortfarande stora skogsomr\u00e5den varje \u00e5r.<\/p>\n

Samtidigt genomf\u00f6rs ocks\u00e5 insatser f\u00f6r att \u00e5terplantera mangrovetr\u00e4d. Men forskaren Claudia Teutli, som arbetar vid ett statligt institut, menar att det \u00e4r oklart hur framg\u00e5ngsrika dessa insatser \u00e4r.<\/p>\n

Hon s\u00e4ger att myndigheternas kontrollsystem \u00e4r f\u00f6r\u00e5ldrade och att det skulle beh\u00f6vas tydligare strategier d\u00e4r utvecklingen g\u00e5r att \u00f6vervaka.<\/p>\n

\u2013 Vi vet inte vad som g\u00f6rs och hur det g\u00f6rs. Ett framg\u00e5ngsrikt arbete handlar om mycket mer \u00e4n antalet tr\u00e4d som planteras, s\u00e4ger Claudia Teutli.<\/p>\n

Den uppfattningen delas av biologiprofessor Joanna Acosta, som arbetar vid Carmen-universitetet i delstaten Campeche.<\/p>\n

\u2013 Det g\u00e5r inte att s\u00e4ga var insatserna har varit framg\u00e5ngsrika eller var de har misslyckats, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Joanna Acosta menar att det d\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs en ny och mer transparant strategi. Enligt henne finns det fortfarande enorma omr\u00e5den av mangroveskogar i landet som inte t\u00e4cks av n\u00e5gra skyddsinsatser \u2013 trots att det handlar om en typ av skogar som har en stor betydelse i arbetet mot klimatkrisen.<\/p>\n