{"id":24080,"date":"2022-07-05T07:29:48","date_gmt":"2022-07-05T07:29:48","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24080"},"modified":"2022-07-05T07:29:48","modified_gmt":"2022-07-05T07:29:48","slug":"chile-lokalbefolkning-firar-utfasning-av-miljofarligt-smaltverk","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/07\/05\/chile-lokalbefolkning-firar-utfasning-av-miljofarligt-smaltverk\/","title":{"rendered":"Chile: Lokalbefolkning firar utfasning av milj\u00f6farligt sm\u00e4ltverk"},"content":{"rendered":"

Quintero, 220705 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Utsl\u00e4ppen fr\u00e5n det f\u00f6r\u00e5ldrade sm\u00e4ltverket Ventanas har under flera decennier orsakat sv\u00e5ra h\u00e4lsoproblem f\u00f6r befolkningarna i de chilenska st\u00e4derna Quintero och Puchuncav\u00ed. M\u00e5nga valde d\u00e4rf\u00f6r att fira n\u00e4r den statliga koppargruvj\u00e4tten Codelco meddelade att Ventanas nu ska avvecklas.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

\u00c5tg\u00e4rden ses som en del i arbetet f\u00f6r att f\u00e5 bort de allra mest f\u00f6rorenande industriomr\u00e5den som finns i landet. Beslutet att st\u00e4nga sm\u00e4ltverket st\u00f6ds av Chiles nya president Gabriel Boric, som anser att det ligger i linje med hans ambitioner om att driva en gr\u00f6nare politik.<\/p>\n

Codelcos besked kom efter att sm\u00e4ltverket hade drabbats av ett driftstopp, och de enda som opponerade sig var koppararbetarnas fackf\u00f6rbund, som utlyste en strejk. Den avbl\u00e5stes dock snabbt efter att Codelco och fackf\u00f6reningen hade kommit \u00f6verens om en gradvis nedst\u00e4ngning av anl\u00e4ggningen, som ska var helt genomf\u00f6rd inom fem \u00e5r. Ventanas ska nu i ers\u00e4ttas av en modern anl\u00e4ggning p\u00e5 en annan plats.<\/p>\n

De f\u00f6roreningar som det gamla sm\u00e4ltverket orsakar har l\u00e4nge haft sv\u00e5ra h\u00e4lsoeffekter f\u00f6r befolkningarna i de n\u00e4rliggande st\u00e4derna Quintero och Puchuncav\u00ed, som sammanlagt har 45\u00a0000 inv\u00e5nare.<\/p>\n

P\u00e5 senare \u00e5r har Codelco, som \u00e4r v\u00e4rldens st\u00f6rsta koppargruvbolag, satsat stora summor f\u00f6r att modernisera sm\u00e4ltverket. Men det arbetet har inte gett tillr\u00e4ckliga resultat, medger det statliga bolagets ordf\u00f6rande M\u00e1ximo Pacheco.<\/p>\n

Sara Larra\u00edn, ordf\u00f6rande f\u00f6r milj\u00f6organisationen Chile Sustentable, \u00e4r en av m\u00e5nga som v\u00e4lkomnar beslutet:<\/p>\n

\u2013 Detta \u00e4r det f\u00f6rsta steget f\u00f6r att Quintero och Puchuncav\u00ed ska kunna l\u00e4mna den grupp av orter d\u00e4r utsl\u00e4ppsniv\u00e5erna har varit alldeles f\u00f6r h\u00f6ga i flera decennier, s\u00e4ger hon till IPS.<\/p>\n

De omr\u00e5den i landet som \u00e4r h\u00e5rt drabbade av utsl\u00e4pp fr\u00e5n industrier brukar i Chile beskrivas som \u201dofferzoner\u201d. I dessa omr\u00e5den \u00e4r det de fattiga som drabbas h\u00e5rdast av utsl\u00e4pp och gifter fr\u00e5n den tunga industrin.<\/p>\n

Quintero och Puchuncav\u00ed, som ligger 15 mil v\u00e4ster om Santiago, \u00e4r ett av flera omr\u00e5den i landet som klassas som offerzoner. Sm\u00e4ltverket har l\u00e4nge varit en av de st\u00f6rsta orsakerna till f\u00f6roreningarna.<\/p>\n

Fiskaren och fackf\u00f6reningsledaren Carlos Vega kommer fr\u00e5n en familj som l\u00e4nge levde p\u00e5 fiske i Quintero.<\/p>\n

\u2013 Jag l\u00e4rde mig att tillverka fisken\u00e4t av min farfar, som var fiskare och drev en restaurang l\u00e4ngs kusten. D\u00e5 var fisket l\u00f6nsamt h\u00e4r, ber\u00e4ttar han.<\/p>\n

Det var fram till slutet av 1980-talet. Sedan uppt\u00e4ckte h\u00e4lsov\u00e5rdsmyndigheterna att den lokala fisken hade f\u00f6r h\u00f6ga halter av koppar, kadmium och arsenik \u2013 och f\u00f6rbj\u00f6d f\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/p>\n

\u2013 Restaurangen tvingades st\u00e4nga p\u00e5 grund av f\u00f6roreningarna. Den sociala sammanh\u00e5llningen h\u00e4r f\u00f6ll samman, och det var det allra sv\u00e5raste, ber\u00e4ttar Carlos Vega.<\/p>\n

M\u00e5nga lokala fiskare f\u00f6ll ner i fattigdom och Carlos Vega tvingades flytta, ner till s\u00f6dra Chile d\u00e4r han i 15 \u00e5r arbetade inom laxindustrin.<\/p>\n

I dag \u00e4r han tillbaka i Quintero, d\u00e4r han tillsammans med en mindre grupp fiskare har till\u00e5telse att bedriva ett h\u00f6gst begr\u00e4nsat fiske en bit norr om den f\u00f6rorenade zonen.<\/p>\n

Under f\u00f6rra \u00e5ret producerade Codelco 1,7 miljoner ton koppar och bolagets ordf\u00f6rande M\u00e1ximo Pacheco understryker att den globala efterfr\u00e5gan p\u00e5 materialet kommer att stiga i takt med elektrifieringen. Och f\u00f6r detta kommer landet att ha fortsatta behov av moderna sm\u00e4ltverk.<\/p>\n

Ventanas har f\u00f6r n\u00e4rvarande 348 anst\u00e4llda, medan ytterligare 400 personer \u00e4r beroende av sm\u00e4ltverket som underleverant\u00f6rer. En stor andel av personalen bor dock inte i n\u00e4rheten av anl\u00e4ggningen utan l\u00e4ngre bort, i omr\u00e5den som inte \u00e4r lika h\u00e5rt drabbade av f\u00f6roreningarna.<\/p>\n

Sm\u00e4ltverket ligger i ett industriomr\u00e5de d\u00e4r sammanlagt 16 f\u00f6retag \u00e4r verksamma.<\/p>\n

H\u00e4r finns ocks\u00e5 flera koleldade kraftverk som orsakar f\u00f6roreningar. Ett av dessa st\u00e4ngdes dock i slutet av 2020 och ett annat skulle ha st\u00e4ngts nu i maj, men den nedst\u00e4ngningen flyttades fram.<\/p>\n

Sara Larra\u00edn menar att n\u00e4r v\u00e4l sm\u00e4ltverket lagts ner, liksom kolkraftverken, s\u00e5 kommer f\u00f6roreningarna att drastiskt minska i Quintero och Puchuncav\u00ed.<\/p>\n

Samtidigt finns det ocks\u00e5 oljebolag i omr\u00e5det som f\u00f6rorenar. Kata Alonso, spr\u00e5kr\u00f6r f\u00f6r organisationen Mujeres en Zona de Sacrificio en Resistencia<\/a>, s\u00e4ger till IPS att alla f\u00f6retag som finns inom omr\u00e5det borde granskas noga \u2013 och de som inte f\u00f6ljer g\u00e4llande milj\u00f6regler tvingas flytta.<\/p>\n

\u2013 Jag har tv\u00e5 grannar som har d\u00f6tt av cancer, och vem du \u00e4n fr\u00e5gar i Puchuncav\u00ed har sl\u00e4ktingar som d\u00f6tt i sjukdomen. I dag d\u00f6r allt fler i yngre \u00e5ldrar, och det \u00e4r s\u00e5 vanligt med missfall, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

Dessutom f\u00f6ds det enligt Kata Alonso m\u00e4ngder med barn med olika former av funktionsneds\u00e4ttningar i Puchuncav\u00ed.<\/p>\n

Katolska universitetet har genomf\u00f6rt en studie som visar hur befolkningarnas h\u00e4lsa p\u00e5verkats i landets offerzoner. Sara Larra\u00edn understryker att det bland annat finns tydliga bevis f\u00f6r att risken att drabbas av hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdomar \u00e4r mycket h\u00f6gre f\u00f6r befolkningarna i dessa omr\u00e5den.<\/p>\n

\u2013 Att kalla dessa platser f\u00f6r offerzoner \u00e4r korrekt – det handlar om effekter som intr\u00e4ffar i dag, s\u00e4ger hon.<\/p>\n