{"id":24043,"date":"2022-06-14T07:55:12","date_gmt":"2022-06-14T07:55:12","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=24043"},"modified":"2022-06-14T07:55:12","modified_gmt":"2022-06-14T07:55:12","slug":"klimatsmarta-jordbruk-gynnar-smabonder-i-senegal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/06\/14\/klimatsmarta-jordbruk-gynnar-smabonder-i-senegal\/","title":{"rendered":"Klimatsmarta jordbruk gynnar sm\u00e5b\u00f6nder i Senegal"},"content":{"rendered":"<p><strong>Bulawayo, 220614 (IPS)\u00a0<\/strong><strong>\u2013 L\u00f6k och ris ing\u00e5r i n\u00e4stan all traditionell senegalesisk mat. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har dock gjort det allt sv\u00e5rare f\u00f6r landets sm\u00e5b\u00f6nder att producera tillr\u00e4ckligt av dessa stapelvaror. Ett regionalt projekt visar samtidigt att det g\u00e5r att v\u00e4nda utvecklingen \u2013 med h\u00e5llbara metoder.<\/strong><\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>V\u00e4rldsbanken konstaterar att Senegal \u00e4r ett av de l\u00e4nder som l\u00f6per stor risk att i \u00e4nnu h\u00f6gre grad drabbas av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter. Vid sidan av stigande temperaturer handlar det ocks\u00e5 om en \u00f6kande risk f\u00f6r torka, \u00f6versv\u00e4mningar, erosion vid kusterna och fler br\u00e4nder.<\/p>\n<p>Effekterna av den oroande utvecklingen \u00e4r redan tydliga f\u00f6r de familjejordbrukare som \u00e4r beroende av sina odlingar.<\/p>\n<p>\u2013 Vi har upplevt hur det blir allt vanligare med uteblivna regn och fler v\u00e4rmeb\u00f6ljor. Det leder i sin tur till en minskad produktivitet och en \u00f6kande matbrist, s\u00e4ger sm\u00e5bonden Coumba Diallo, fr\u00e5n en by i regionen Tambacounda.<\/p>\n<p>Hon \u00e4r medlem av en kvinnlig jordbruksgrupp i regionen som nu har f\u00e5tt l\u00e4ra sig nya jordbruksmetoder som \u00e4r mer h\u00e5llbara och klimatanpassade \u2013 och samtidigt leder till st\u00f6rre sk\u00f6rdar, vilket i sin tur st\u00e4rker b\u00f6ndernas ekonomi.<\/p>\n<p>Projektet <a href=\"https:\/\/ccafs.cgiar.org\/resources\/publications\/adaptation-and-valorization-entrepreneurship-irrigated-agriculture\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Avenir<\/a> drivs i samarbete mellan den internationella ekonomiska utvecklingsorganisationen Meda och Internationella centret f\u00f6r tropiskt jordbruk, CIAT.<\/p>\n<p>M\u00e5let \u00e4r att st\u00e4rka sm\u00e5b\u00f6ndernas f\u00f6rm\u00e5ga att st\u00e5 emot klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna och att f\u00f6rb\u00e4ttra deras socioekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Projektet p\u00e5g\u00e5r i Sedhiou och Tambacounda, tv\u00e5 regioner som har drabbats av torka, \u00f6versv\u00e4mningar, erosion och f\u00f6rsaltade jordar.<\/p>\n<p>Coumba Diallo s\u00e4ger att hon f\u00e5tt nya kunskaper om hur f\u00f6rb\u00e4ttrat uts\u00e4de och nya jordbrukstekniker ger st\u00f6rre sk\u00f6rdar \u2013 eftersom odlingarna klarar de sv\u00e5ra v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llandena b\u00e4ttre.<\/p>\n<p>\u2013 Genom praktiska \u00f6vningar har vi f\u00e5tt b\u00e4ttre kunskaper, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>En annan av de lokala b\u00f6nderna, Cl\u00e9ment Sambou, s\u00e4ger att de v\u00e4xande problemen med f\u00f6rsaltning och uttj\u00e4nta \u00e5kermarker kan bem\u00f6tas med hj\u00e4lp av andra jordbrukstekniker.<\/p>\n<p>Inom Avenir \u00e4r m\u00e5ls\u00e4ttningen att de kvinnliga och unga b\u00f6nder som ing\u00e5r i projektet ska se p\u00e5 sina jordbruk mer aff\u00e4rsm\u00e4ssigt \u2013 och ta till sig nya tekniker f\u00f6r att bevattna och sk\u00f6ta sina jordar. Enligt projektledarna har det lett till att sk\u00f6rdarna av gr\u00f6nsaker och ris med tiden har f\u00f6rb\u00e4ttrats.<\/p>\n<p>Satsningen \u00e4r inriktad mot 10\u00a0000 kvinnor och ungdomar \u2013 men m\u00e5nga fler i deras familjer gynnas ocks\u00e5 av de goda resultaten. Det s\u00e4ger forskaren Caroline Mwongera vid CIAT, som \u00e4r baserat i Nairobi.<\/p>\n<p>\u2013 Vi vill s\u00e4kerst\u00e4lla att b\u00f6ndernas f\u00f6rm\u00e5ga att bem\u00f6ta klimatriskerna f\u00f6rb\u00e4ttras i de regioner d\u00e4r de producerar mat, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Bonden Mbene Diagne, fr\u00e5n en by i Tambacounda, s\u00e4ger att den praktiskt inriktade utbildningen bland annat har f\u00f6rb\u00e4ttrat hans kunskaper om hur man kan f\u00f6rb\u00e4ttra b\u00f6rdigheten i \u00e5kermarken. Detta med hj\u00e4lp av en metod som \u00f6kar markens fuktighet, i marken i en region d\u00e4r temperaturen ofta \u00e4r mycket h\u00f6g.<\/p>\n<p>Mbene Diagne \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r en grupp unga b\u00f6nder i regionen och s\u00e4ger att de kunskaper som f\u00f6rmedlas inom projektet skiljer sig mycket fr\u00e5n vad som l\u00e4rs ut inom de traditionella jordbruksutbildningarna.<\/p>\n<p>\u2013 Den h\u00e4r tekniken inneb\u00e4r ocks\u00e5 en minskad arbetsinsats och att man f\u00e5r en st\u00f6rre kontroll \u00f6ver bevattningsarbetet, s\u00e4ger Mbene Diagne.<\/p>\n<p>Caroline Mwongera betonar att fokus ligger p\u00e5 produkter som \u00e4r efterfr\u00e5gade p\u00e5 de lokala marknaderna, vilket g\u00f6r det l\u00e4ttare f\u00f6r b\u00f6nderna att tj\u00e4na pengar p\u00e5 sitt \u00f6verskott.<\/p>\n<p>\u2013 L\u00f6k \u00e4r viktigt i den senegalesiska maten, liksom tomater, paprika och okra, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>I satsningen ing\u00e5r ocks\u00e5 odlingar av rissorter som \u00e4r b\u00e4ttre anpassade f\u00f6r att klara torra perioder. Dessutom har man satsat p\u00e5 bland annat en typ av mangofrukter som mognar snabbt.<\/p>\n<p>\u2013 Om du har tillg\u00e5ng till mat och en inkomst s\u00e5 kan du hantera klimatriskerna b\u00e4ttre. Vi efterstr\u00e4var ett diversifierat jordbruk, eftersom det \u00f6kar m\u00f6jligheterna att st\u00e5 emot riskerna, sl\u00e5r Caroline Mwongera fast.<\/p>\n<p>Inom projektet f\u00e5r b\u00f6nderna tillg\u00e5ng till fr\u00f6sorter som \u00e4r h\u00f6gproducerande och t\u00e5liga. De f\u00e5r \u00e4ven l\u00e4ra sig effektiva och billiga bevattningsmetoder som g\u00f6r det m\u00f6jligt att spara p\u00e5 de begr\u00e4nsade vattenresurserna.<\/p>\n<p>Ett problem som h\u00e4mmar m\u00e5nga b\u00f6nder \u00e4r deras bristande m\u00f6jligheter att n\u00e5 ut med sina varor p\u00e5 marknaderna. Caroline Mwongera s\u00e4ger att det beh\u00f6vs v\u00e4rdekedjor d\u00e4r producenternas roll blir starkare.<\/p>\n<p>\u2013 F\u00f6r att st\u00e4rka b\u00f6ndernas anpassningsf\u00f6rm\u00e5ga och inkomster kr\u00e4vs det en marknadsledd utveckling, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p>Inom projektet ing\u00e5r ocks\u00e5 en r\u00f6st- och sms-baserad tj\u00e4nst f\u00f6r v\u00e4derprognoser, som kan v\u00e4gleda b\u00f6nderna om tidpunkter n\u00e4r olika gr\u00f6dor b\u00f6r planteras.<\/p>\n<p>Hotet fr\u00e5n klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna inneb\u00e4r ocks\u00e5 ett stort hot mot Senegals ekonomi och en majoritet av landets befolkning. N\u00e4rmare 70 procent av den arbetande befolkningen ber\u00e4knas finnas inom det jordbruk som st\u00e5r bakom runt 17 procent av landets bruttonationalprodukt.<\/p>\n<ul>\n<li><a href=\"https:\/\/live.staticflickr.com\/65535\/52135817461_1971fbf5ec_o.jpg\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Genom ett projekt i Senegal f\u00e5r de b\u00f6nder som \u00e4r s\u00e5 h\u00e5rt drabbade av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarnas effekter l\u00e4ra sig nya h\u00e5llbara metoder f\u00f6r att bem\u00f6ta utmaningarna. Foto: Busani Bafana\/IPS<\/a><\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bulawayo, 220614 (IPS)\u00a0\u2013 L\u00f6k och ris ing\u00e5r i n\u00e4stan all traditionell senegalesisk mat. Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har dock gjort det allt sv\u00e5rare f\u00f6r landets sm\u00e5b\u00f6nder att producera tillr\u00e4ckligt av dessa stapelvaror. Ett regionalt projekt visar samtidigt att det g\u00e5r att v\u00e4nda utvecklingen&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/06\/14\/klimatsmarta-jordbruk-gynnar-smabonder-i-senegal\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1224,"featured_media":24044,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,20,6,27,12,11],"tags":[],"class_list":["post-24043","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-afrika","category-arbete","category-ekonomi","category-jamstalldhet","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24043","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1224"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=24043"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24043\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":24045,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/24043\/revisions\/24045"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media\/24044"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=24043"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=24043"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=24043"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}