{"id":23960,"date":"2022-05-19T09:09:55","date_gmt":"2022-05-19T09:09:55","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=23960"},"modified":"2022-05-19T09:09:55","modified_gmt":"2022-05-19T09:09:55","slug":"rattegang-belyser-historisk-massaker-pa-argentinas-urfolk","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/05\/19\/rattegang-belyser-historisk-massaker-pa-argentinas-urfolk\/","title":{"rendered":"R\u00e4tteg\u00e5ng belyser historisk massaker p\u00e5 Argentinas urfolk"},"content":{"rendered":"

Buenos Aires, 220519 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 En ovanlig juridisk process p\u00e5g\u00e5r just nu i Argentina. M\u00e5let \u00e4r inte att d\u00f6ma n\u00e5gon \u2013 utan att s\u00e4tta ljuset p\u00e5 en massaker som intr\u00e4ffade f\u00f6r n\u00e4stan hundra \u00e5r sedan och som staten l\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6kte d\u00f6lja.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

R\u00e4tteg\u00e5ngen g\u00e4ller den s\u00e5 kallade Napalpi-massakern i Chaco i norra Argentina 1924. Hundratals medlemmar av ursprungsbefolkningen sk\u00f6ts d\u00e5 till d\u00f6ds av s\u00e4kerhetsstyrkor efter att de hade protesterat mot diskriminering och usla arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n

\u2013 Vi vill arbeta f\u00f6r att s\u00e5ren ska kunna l\u00e4ka, sade den federala domaren Zunilda Niremperger, i samband med att f\u00f6rhandlingarna i Buenos Aires inleddes under f\u00f6rra veckan.<\/p>\n

Processen b\u00f6rjade redan i april i provinsen Chaco, men en del av f\u00f6rhandlingarna genomf\u00f6rs \u00e4ven i den argentinska huvudstaden i syfte att \u00f6ka uppm\u00e4rksamheten kring den.<\/p>\n

Platsen som valts f\u00f6r att h\u00e5lla f\u00f6rhandlingarna i Buenos Aires \u00e4r mycket symbolisk. R\u00e4tteg\u00e5ngen h\u00e5lls i samma lokaler som anv\u00e4ndes som en tortyrcentral under milit\u00e4rdiktaturen mellan 1976 och 1983, d\u00e5 upp emot 30\u00a0000 regimkritiker kidnappades och m\u00f6rdades.<\/p>\n

Sedan ska f\u00f6rhandlingarna forts\u00e4tta i Chaco igen, innan ett domslut senare kommer att meddelas.<\/p>\n

\u2013 M\u00e5let \u00e4r att f\u00e5 fram sanningen, vilket jag har kommit hit f\u00f6r att st\u00f6tta. Detta p\u00e5 samma plats dit de f\u00f6rde min dotter efter att hon blivit kidnappad, s\u00e4ger Vera Vigevani de Jarach, 94, till IPS.<\/p>\n

Hon hade placerat sig l\u00e4ngst fram p\u00e5 \u00e5sk\u00e5darb\u00e4nkarna kl\u00e4dd i den vita scarf som k\u00e4nnetecknar medlemmar i m\u00e4nniskor\u00e4ttsgruppen M\u00f6drarna p\u00e5 Plaza de Mayo. Hennes enda dotter, d\u00e5 18 \u00e5r, f\u00f6rsvann efter att milit\u00e4rjuntan hade gripit henne 1976.<\/p>\n

R\u00e4tteg\u00e5ngen bygger p\u00e5 forskning om massakern, men ocks\u00e5 p\u00e5 officiella dokument och medierapporter i samband med h\u00e4ndelsen, samt p\u00e5 bandade vittnesm\u00e5l fr\u00e5n \u00f6verlevande.<\/p>\n

\u2013 Min mormor \u00f6verlevde massakern och n\u00e4r jag v\u00e4xte upp fick jag h\u00f6ra om den exploatering som p\u00e5gick i Napalp\u00ed och vad som skedde den d\u00e4r dagen. F\u00f6r oss inneb\u00e4r denna r\u00e4tteg\u00e5ng m\u00f6jligheten till uppr\u00e4ttelse, s\u00e4ger Miguel Iya G\u00f3mez, som \u00e4ven \u00e4r chef f\u00f6r en myndighet i Chaco som arbetar f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra situationen f\u00f6r urfolken i provinsen.<\/p>\n

Chaco f\u00f6rblev l\u00e4nge relativt or\u00f6rt efter koloniseringen av Latinamerika. F\u00f6rst i slutet av 1800-talet genomf\u00f6rde den moderna argentinska staten milit\u00e4ra insatser f\u00f6r att ta kontroll \u00f6ver provinsen och de urfolk som levde d\u00e4r. Sedan sattes delar av lokalbefolkningen i l\u00e4ger, s\u00e5 kallade \u201creducciones\u201d, med uppgift att utf\u00f6ra jordbruksarbete.<\/p>\n

\u2013 I Chaco var dessa reducciones i drift mellan 1911 och 1956. De var en slags koncentrationsl\u00e4ger f\u00f6r urfolk, d\u00e4r de skulle disciplineras genom arbete, s\u00e4ger sociologen Marcelo Musante, som \u00e4r specialiserad p\u00e5 den politik som bedrivits mot landets urinv\u00e5nare.<\/p>\n

Enligt antropologen Lena D\u00e1vila Da Rosa deltog mellan 800 och 1\u00a0000 m\u00e4nniskor i den protest som urfolken genomf\u00f6rde i Napalpi i juli 1924. De m\u00f6ttes av 130 poliser som valde att \u00f6ppna eld mot demonstranterna.<\/p>\n

Exakt hur m\u00e5nga som d\u00f6dades i samband med massakern g\u00e5r inte att fastst\u00e4lla. Offren ber\u00e4knas dock ha varit flera hundra, enligt Alejandro Jasinski, utredare vid justitiedepartementets program f\u00f6r sanning och r\u00e4ttvisa.<\/p>\n

\u2013 Men enligt den officiella dokumentationen dog bara fyra personer, som ska ha d\u00f6dats i interna konfrontationer. Sedan avslutades den r\u00e4ttsliga utredningen snabbt och det enda som \u00e5terstod var de minnen som levde kvar bland lokalbefolkningen, s\u00e4ger han.<\/p>\n

P\u00e5 senare \u00e5r har dock dessa minnen f\u00e5tt nytt liv, mycket tack vare f\u00f6rfattaren och forskaren Juan Chico, som sj\u00e4lv tillh\u00f6rde urfolket. Han avled i covid-19 f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n

\u2013 Juan b\u00f6rjade f\u00f6r 20 \u00e5r sedan samla in muntliga vittnesm\u00e5l, ber\u00e4ttar David Garc\u00eda f\u00f6r IPS.<\/p>\n

Han \u00e4r tolk och \u00f6vers\u00e4ttare av ett av de vanligaste spr\u00e5ken bland ursprungsbefolkningarna i Chaco \u2013 och jobbade tillsammans med Juan Chico.<\/p>\n

\u2013 \u00c5r 2006 bildade vi den organisation som i dag heter Napalp\u00ed-stiftelsen. Det har varit en l\u00e5ng kamp att n\u00e5 fram till denna r\u00e4tteg\u00e5ng, s\u00e4ger David Garc\u00eda.<\/p>\n

I dag tillh\u00f6r knappa fyra procent av inv\u00e5narna i provinsen Chaco urfolken, vilket \u00e4r h\u00f6gre \u00e4n det nationella genomsnittet. Statistik visar att urfolken i provinsen lever under betydligt s\u00e4mre f\u00f6rh\u00e5llanden \u00e4n den \u00f6vriga befolkningen.<\/p>\n

\u00c5r 2019 uppt\u00e4cktes massgravar vid den plats d\u00e4r massakern \u00e4gde rum n\u00e4stan hundra \u00e5r tidigare.<\/p>\n

\u2013 V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att processen ska lyfta fram sanningen om en h\u00e4ndelse som m\u00e5ste bli begriplig, f\u00f6r att vi ska kunna se till att rasism och fr\u00e4mlingsfientlighet inte f\u00e5r f\u00e4ste i Argentina, s\u00e4ger juristen Duilio Ram\u00edrez, som arbetar med m\u00e4nniskor\u00e4ttsfr\u00e5gor f\u00f6r Chacos provinsregering.<\/p>\n

Han menar att det \u00e4r viktigt att allm\u00e4nheten f\u00e5r k\u00e4nnedom om allt v\u00e5ld som f\u00f6raktet f\u00f6r landets urfolk har orsakat.<\/p>\n

Enligt Duilio Ram\u00edrez kan r\u00e4tteg\u00e5ngen f\u00f6rhoppningsvis leda till att den argentinska staten tar ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r de historiska \u00f6vergrepp som har beg\u00e5tts mot landets urinv\u00e5nare \u2013 och de skadest\u00e5ndsansvar detta medf\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Buenos Aires, 220519 (IPS)\u00a0\u2013 En ovanlig juridisk process p\u00e5g\u00e5r just nu i Argentina. M\u00e5let \u00e4r inte att d\u00f6ma n\u00e5gon \u2013 utan att s\u00e4tta ljuset p\u00e5 en massaker som intr\u00e4ffade f\u00f6r n\u00e4stan hundra \u00e5r sedan och som staten l\u00e4nge f\u00f6rs\u00f6kte d\u00f6lja.<\/p>\n","protected":false},"author":1725,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[15,10,3],"tags":[],"class_list":["post-23960","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-migration-och-minoriteter"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23960","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1725"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23960"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23960\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23961,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23960\/revisions\/23961"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23960"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23960"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23960"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}