{"id":23859,"date":"2022-04-22T08:24:50","date_gmt":"2022-04-22T08:24:50","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=23859"},"modified":"2022-04-22T08:24:50","modified_gmt":"2022-04-22T08:24:50","slug":"brasilien-svarta-kvinnor-diskrimineras-pa-flera-nivaer","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/04\/22\/brasilien-svarta-kvinnor-diskrimineras-pa-flera-nivaer\/","title":{"rendered":"Brasilien: Svarta kvinnor diskrimineras p\u00e5 flera niv\u00e5er"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 220422 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 <\/strong>Genom teatern fick Maria Izabel Monteiro upp \u00f6gonen f\u00f6r de m\u00e5nga olika former av diskriminering som drabbar svarta brasilianska kvinnor \u2013 och hur f\u00f6rtrycket kan bek\u00e4mpas. I dag \u00e4r hon ordf\u00f6rande f\u00f6r ett fackf\u00f6rbund f\u00f6r hush\u00e5llsarbetare i Rio de Janeiro.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Maria Izabel Monteiro, 55, l\u00e4mnade redan som ton\u00e5ring sin hemstad f\u00f6r att s\u00f6ka arbete i Rio de Janeiro. I m\u00e5ngmiljonstaden fick hon jobb hemma hos en familj i den v\u00e4lbest\u00e4llda stadsdelen Ipanema. D\u00e4r ersatte hon en hush\u00e5llsarbetare som var vit och som brukade sitta tillsammans med familjen vid frukostbordet. D\u00e4r erbj\u00f6ds dock inte Maria Izabel Monteiro n\u00e5gon plats, eftersom hon \u00e4r svart.<\/p>\n

Hon menar att alla f\u00f6rdomar som florerar inom det brasilianska samh\u00e4llet blir s\u00e4rskilt tydliga f\u00f6r kvinnliga svarta hush\u00e5llsarbetare. De diskrimineras p\u00e5 grund av sin hudf\u00e4rg, men ocks\u00e5 f\u00f6r att de \u00e4r kvinnor och kommer fr\u00e5n fattiga f\u00f6rh\u00e5llanden, menar hon.<\/p>\n

Det \u00e4r en verklighet som gestaltas av teatergruppen Marias do Brasil, vars medlemmar alla arbetar som hembitr\u00e4den. Gruppen har inspirerats av tekniken \u201dde f\u00f6rtrycktas teater\u201d, som skapades av den brasilianska regiss\u00f6ren Augusto Boal, och som syftar till att s\u00e4tta ljuset p\u00e5 olika samh\u00e4llsproblem.<\/p>\n

\u2013 Det handlar om pedagogisk teater, inte om terapeutisk teater, s\u00e4ger Maria Izabel Monteiro, som vid sidan av arbetet inom teatergruppen och fackf\u00f6reningen \u00e4ven har fortsatt att jobba som hush\u00e5llsarbetare.<\/p>\n

Fackf\u00f6rbundet har tv\u00e5 tusen kvinnliga medlemmar, varav m\u00e5nga kan vittna om den rasism och de f\u00f6rdomar de uts\u00e4tts f\u00f6r. Roseli Gomes do Nascimento, 60, ber\u00e4ttar om hur en taxichauff\u00f6r v\u00e4grade att skjutsa henne till ett medelklasskvarter \u2013 och tydligt visade att han inte ans\u00e5g att en fattig kvinna hade r\u00e5d med en s\u00e5dan k\u00f6rning. Hon s\u00e4ger till IPS att det bara \u00e4r ett exempel p\u00e5 den aporofobi \u2013 avsky mot fattiga \u2013 som s\u00e5 m\u00e5nga dagligen tvingas m\u00f6ta i det brasilianska samh\u00e4llet.<\/p>\n

Roseli Gomes do Nascimento arbetar f\u00f6r n\u00e4rvarande med att ta hand om ett barn i en familj och ber\u00e4ttar att hon dagligen r\u00e5kar ut f\u00f6r hur s\u00e4kerhetsvakter f\u00f6ljer efter och \u00f6vervakar henne n\u00e4r hon bes\u00f6ker butiker. Och i samband med att hon g\u00e5r till huset d\u00e4r hennes arbetsgivare bor blir hon ofta ifr\u00e5gasatt av v\u00e4ktare. Hon bor sj\u00e4lv i stadsdelen Rocinha och s\u00e4ger att m\u00e5nga av inv\u00e5narna dessutom faller offer f\u00f6r rasistiskt v\u00e5ld.<\/p>\n

\u2013 F\u00e5 v\u00e4nder sig dock till polisen, s\u00e4ger Roseli Gomes do Nascimento till IPS.<\/p>\n

Flera mord med rasistiska f\u00f6rtecken har skakat om Brasilien \u2013 samtidigt som kritiker menar att det tycks r\u00e5da en viss straffrihet f\u00f6r rasistiska brott.<\/p>\n

\u00d6ver 90 procent av de som arbetar som hush\u00e5llsarbetare \u00e4r kvinnor \u2013 och en majoritet \u00e4r svarta. Det \u00e4r en mycket stor bransch. Drygt sex miljoner m\u00e4nniskor arbetade i andra m\u00e4nniskors hem i Brasilien under 2019, \u00e5ret innan pandemin b\u00f6rjade, enligt landets statistikmyndighet.<\/p>\n

\u00d6ver tv\u00e5 tredjedelar av hush\u00e5llarbetarna saknar g\u00e4llande anst\u00e4llningsavtal, vilket ledde till att m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor pl\u00f6tsligt blev av med sina jobb i samband med de nedst\u00e4ngningar som genomf\u00f6rdes i b\u00f6rjan av pandemin.<\/p>\n

Detta har lett till en \u00f6kande arbetsl\u00f6shet bland svarta kvinnor \u2013 en grupp som under slutet av f\u00f6rra \u00e5ret i n\u00e4stan dubbelt s\u00e5 h\u00f6g grad var drabbad av arbetsl\u00f6shet som det nationella genomsnittet.<\/p>\n

\u00c5r 2013 tillkom ny lagstiftning som slog fast att landets hush\u00e5llsarbetare hade r\u00e4tt till minimil\u00f6ner, reglerad arbetstid, betald ledighet och f\u00f6r\u00e4ldraledighet. Fyra \u00e5r senare beslutade dock landets kongress att g\u00f6ra dessa regler mer flexibla.<\/p>\n

Enligt Maria Izabel Monteiro resulterade det i att hush\u00e5llsarbetarnas st\u00e4llning f\u00f6rsvagades \u2013 och att deras l\u00f6ner sj\u00f6nk. Fackf\u00f6rbundet hanterar m\u00e5nga anm\u00e4lningar fr\u00e5n medlemmar som drabbats av olika former av \u00f6vergrepp.<\/p>\n

\u2013 Det handlar \u00e4ven om k\u00e4nslom\u00e4ssiga upplevelser, d\u00e4r vi kan erbjuda psykologiskt st\u00f6d. Inom det arbetet har jag haft nytta av mina erfarenheter fr\u00e5n teatern, s\u00e4ger Maria Izabel Monteiro.<\/p>\n

M\u00e5nga fall handlar om trakasserier. N\u00e4r en arbetsgivare vill bli av med ett hembitr\u00e4de kan de agera p\u00e5 ett s\u00e4tt som syftar till att f\u00e5 kvinnan att s\u00e4ga upp sig sj\u00e4lvmant, f\u00f6r att d\u00e4rigenom minska sina egna utgifter.<\/p>\n

\u2013 Det kan handla om att saker f\u00f6rsvinner i hemmet och att hush\u00e5llsarbetaren blir misst\u00e4nkliggjord, s\u00e4ger Maria Izabel Monteiro.<\/p>\n

Studier visar ocks\u00e5 att svarta kvinnor \u00e4r den grupp i samh\u00e4llet som har l\u00e4gst l\u00f6ner. Mest tj\u00e4nar vita m\u00e4n, f\u00f6ljt av vita kvinnor. P\u00e5 tredje plats kommer svarta m\u00e4n \u2013 som tj\u00e4nar mer trots att de som grupp \u00e4r s\u00e4mre utbildade \u00e4n svarta kvinnor, konstaterar forskaren Hildete Pereira de Melo, expert p\u00e5 ekonomi och j\u00e4mst\u00e4lldhet.<\/p>\n

Svarta kvinnor \u00e4r dessutom kraftigt \u00f6verrepresenterade som offer f\u00f6r grova v\u00e5ldsbrott, enligt organisationen Institute Patricia Galvao. N\u00e4stan 70 procent av de kvinnor som blir m\u00f6rdade av m\u00e4n \u00e4r svarta. Detta medan 56 procent av landets 214 miljoner inv\u00e5nare r\u00e4knas som svarta.<\/p>\n