Washington, 040316 (IPS) – Snabbk\u00f6pskedjor fr\u00e5n rika l\u00e4nder st\u00e5r f\u00f6r en allt st\u00f6rre del av matf\u00f6rs\u00e4ljningen i Latinamerika, Asien och Afrika. Kedjorna konkurrerar ut de traditionella marknader och aff\u00e4rer som mindre producenter brukar s\u00e4lja sina varor till. Situationen hotar att g\u00f6ra miljontals redan fattiga sm\u00e5b\u00f6nder arbetsl\u00f6sa, h\u00e4vdar tankesmedjan International Food Policy Research Institute, IFPRI. <\/p>\n
<\/p>\n
Mindre producenter har redan drabbats h\u00e5rt i m\u00e5nga l\u00e4nder i Syd som har \u00f6ppnat sina marknader f\u00f6r utl\u00e4ndsk konkurrens, s\u00e4rskilt i Latinamerika, enligt IFPRI. I st\u00f6rre delen av Latinamerika tycks de snabbt v\u00e4xande snabbk\u00f6pen ha f\u00f6rbisett de mindre b\u00f6nderna som leverant\u00f6rer, s\u00e4ger IFPRI :s chef Joachim von Braun. En anledning \u00e4r att det \u00e4r sv\u00e5rare och os\u00e4krare f\u00f6r kedjorna att teckna kontrakt med sm\u00e5 producenter, en annan att sm\u00e5b\u00f6nderna har sv\u00e5rt att leva upp till kedjornas kvalitetskrav.<\/p>\n
P\u00e5 1990-talet uppt\u00e4ckte m\u00e5nga snabbk\u00f6pskedjor att marknaden i USA och Europa var m\u00e4ttad och de inledde en kappl\u00f6pning om marknadsandelar i Syd. M\u00e5nga av de fattiga l\u00e4nderna tvingades samtidigt att \u00f6ppna upp sina marknader f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e5n och st\u00f6d fr\u00e5n internationella finansinstitutioner som V\u00e4rldsbanken och Internationella valutafonden. De snabbast v\u00e4xande kedjorna i v\u00e4rlden \u00e4r franska Carrefour, Wal-Mart fr\u00e5n USA, nederl\u00e4ndska Ahold, brittiska Tesco och sydafrikanska Shoprite.<\/p>\n
N\u00e4r de stora kedjorna \u00f6ppnar nya aff\u00e4rer i ett land startar de ofta samtidigt tillverkningscenter som producerar varor till dussintals aff\u00e4rer p\u00e5 samma g\u00e5ng. Det sl\u00e5r ut m\u00e5nga sm\u00e5b\u00f6nder som tidigare producerade gr\u00f6nsaker, k\u00f6tt och mj\u00f6lk som de sj\u00e4lva levererade till aff\u00e4rer och marknader.<\/p>\n
Om dessa mindre producenter vill s\u00e4lja varor till snabbk\u00f6pen m\u00e5ste de ofta anpassa sig efter vad aff\u00e4ren har behov av och kvalitetskraven fr\u00e5n snabbk\u00f6pen \u00e4r h\u00f6ga. En bonde kan \u00f6verg\u00e5 till att bara odla en gr\u00f6da som kedjorna efterfr\u00e5gar, men han riskerar d\u00e5 att hela sk\u00f6rden underk\u00e4nns. Dessutom betalas varorna ofta i en klumpsumma i efterskott, vilket m\u00e5nga sm\u00e5b\u00f6nder inte har marginal att klara av, enligt IFPRI. De multinationella kedjorna har ofta satt upp en standard f\u00f6r sina produkter som \u00e4r likadan i hela v\u00e4rlden. Enligt IFPRI finns det exempelvis tiotusentals mindre mj\u00f6lkb\u00f6nder som inte har r\u00e5d att g\u00f6ra de investeringar som kr\u00e4vs f\u00f6r att kunna leverera till de stora kedjorna eftersom m\u00e5nga kr\u00e4ver mekaniska mj\u00f6lkningsmaskiner, kyltankar och past\u00f6risering av mj\u00f6lken. I Latinamerika har antalet snabbk\u00f6p v\u00e4xt snabbare \u00e4n n\u00e5gon annanstans i v\u00e4rlden. Den utveckling som tog fem \u00e5rtionden i USA har bara tagit ett i Latinamerika, enligt IFPRI. I Brasilien har stormarknadernas andel av matf\u00f6rs\u00e4ljningen v\u00e4xt fr\u00e5n 30 procent 1990 till 75 procent \u00e5r 2000. Utvecklingen i Asien ligger omkring fem \u00e5r efter Latinamerika men snabbk\u00f6pens andel av matf\u00f6rs\u00e4ljningen v\u00e4xer \u00e4nnu snabbare d\u00e4r. Mellan 1999 och 2001 \u00f6kade exempelvis matkedjornas andel av f\u00f6rs\u00e4ljningen fr\u00e5n 35 till 43 procent i Thailand och fr\u00e5n 30 till 48 procent i de kinesiska st\u00e4derna. De st\u00f6rsta kedjornas del av marknaden i Afrika \u00e4r fortfarande liten, men v\u00e4xande. D\u00e4r \u00e4r den st\u00f6rsta akt\u00f6ren det sydafrikanska f\u00f6retaget Shoprite, som driver snabbk\u00f6p i \u00f6ver ett dussin l\u00e4nder – bland andra Egypten, Angola, Ghana och Indien. IFPRI, som f\u00e5r ekonomiskt st\u00f6d av V\u00e4rldsbanken och Interamerikanska utvecklingsbanken, menar att problemet inte \u00e4r frihandel i sig utan i bristen p\u00e5 fungerade institutioner i de fattiga l\u00e4nderna som kan hj\u00e4lpa de sm\u00e5 b\u00f6nderna att f\u00e5 ut sina produkter p\u00e5 marknaden. Enligt IFPRI skulle de mindre producenterna beh\u00f6va information, utbildning och hj\u00e4lp med transporter f\u00f6r att kunna dra f\u00f6rdel av snabbk\u00f6pens int\u00e5g p\u00e5 deras marknader.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 040316 (IPS) – Snabbk\u00f6pskedjor fr\u00e5n rika l\u00e4nder st\u00e5r f\u00f6r en allt st\u00f6rre del av matf\u00f6rs\u00e4ljningen i Latinamerika, Asien och Afrika. Kedjorna konkurrerar ut de traditionella marknader och aff\u00e4rer som mindre producenter brukar s\u00e4lja sina varor till. Situationen hotar att… Continue Reading