{"id":2372,"date":"2004-03-15T13:40:01","date_gmt":"2004-03-15T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/03\/15\/irak-sociala-brister-storsta-hotet-mot-stabilitet\/"},"modified":"2004-03-15T13:40:01","modified_gmt":"2004-03-15T13:40:01","slug":"irak-sociala-brister-storsta-hotet-mot-stabilitet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/03\/15\/irak-sociala-brister-storsta-hotet-mot-stabilitet\/","title":{"rendered":"Irak: Sociala brister st\u00f6rsta hotet mot stabilitet"},"content":{"rendered":"<p>Dubai, 040315 (IPS) &#8211; N\u00e4r man talar om Irak handlar det f\u00f6r det mesta om attacker mot amerikanska soldater, terrord\u00e5d, eller m\u00f6jligen problemen med att l\u00e4mna \u00f6ver makten till irakier. Men allt fler irakiska och utl\u00e4ndska ledare varnar f\u00f6r att det verkliga hotet i Irak \u00e4r ett annat.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; Behovet av att f\u00f6rb\u00e4ttra den sociala v\u00e4lf\u00e4rden \u00e4r enormt, och ingenting kan m\u00e4ta sig med det. Det \u00e4r v\u00e5r h\u00f6gsta prioritet och s\u00e5 kommer det att f\u00f6rbli, sa Iraks planeringsminister Mehdi Hafez vid en givarkonferens i F\u00f6renade arabemiraten i f\u00f6rra m\u00e5naden.<\/p>\n<p> Hafez och andra ledare, fr\u00e5n FN, USA och Irak, har varnat f\u00f6r att framtida irakiska regeringar kan f\u00e5 betala ett h\u00f6gt pris om landet inte kan \u00e5teruppbygga sin sociala infrastruktur inom kort.<\/p>\n<p> Irakiska f\u00f6retr\u00e4dare h\u00e4vdar att de beh\u00f6ver flera miljarder dollar under de kommande tolv m\u00e5naderna f\u00f6r att bygga nya skolor, lindra arbetsl\u00f6sheten, ge elektricitet och sjukv\u00e5rd \u00e5t alla, och tillhandah\u00e5lla s\u00e4kert dricksvatten till folk i hela landet.<\/p>\n<p> Hafez kom till givarkonferensen i F\u00f6renade arabemiraten med en \u00f6nskelista p\u00e5 700 projekt till en kostnad av fyra miljarder dollar. Han \u00e5kte inte tillbaka tomh\u00e4nt, men han fick bara l\u00f6ften om en fj\u00e4rdedel av vad han ville ha.<\/p>\n<p> Vid en givarkonferens i Madrid f\u00f6rra \u00e5ret utlovades 16 miljarder dollar till Iraks \u00e5teruppbyggnad under de n\u00e4rmaste tre till fem \u00e5ren. Men den st\u00f6rsta delen av den summan kommer inte f\u00f6rr\u00e4n ockupationsmakten har l\u00e4mnat \u00f6ver makten till irakierna.<\/p>\n<p> Enligt irakiska uppgifter ligger arbetsl\u00f6sheten och deltidsarbetsl\u00f6sheten i landet p\u00e5 omkring 50 procent, men FN och amerikanska k\u00e4llor tror att siffran i verkligheten ligger n\u00e4rmre 70 procent.<\/p>\n<p> Irakiska och amerikanska f\u00f6retr\u00e4dare har vid flera tillf\u00e4llen sagt att en anledning till att man m\u00e5ste l\u00f6sa problemet med arbetsl\u00f6sheten \u00e4r att m\u00e5nga av de arbetsl\u00f6sa &#8211; inklusive f\u00f6re detta milit\u00e4rer &#8211; kan t\u00e4nka sig att ta emot pengar f\u00f6r att utf\u00f6ra attacker mot USA-styrkor.<\/p>\n<p> Dricksvatten \u00e4r ett annat stort problem. Iraks tv\u00e5 st\u00f6rsta floder Tigris och Eufrat ger dricksvatten till tv\u00e5 tredjedelar av landets 25 miljoner inv\u00e5nare, men 60 procent av vattnet g\u00e5r till spillo p\u00e5 grund av l\u00e4ckor eller illegal vattenanv\u00e4ndning, enligt amerikanska f\u00f6retr\u00e4dare i Bagdad.<\/p>\n<p> Dessutom dumpas v\u00e4ldigt mycket avfall i floden, samtidigt som m\u00e5nga reningsverk i landet antingen \u00e4r ur funktion eller har l\u00e4gre kapacitet \u00e4n normalt.<\/p>\n<p> H\u00e4lso- och sjukv\u00e5rden \u00e4r ett omr\u00e5de som under 1960- och 70-talen var Iraks stolthet, men inte nu l\u00e4ngre.  Den irakiska h\u00e4lsoministern Khudair Abbas s\u00e4ger att Saddam Husseins regim bara anv\u00e4nde motsvarande cirka 120 miljoner kronor p\u00e5 h\u00e4lsov\u00e5rden 2002. Det motsvarar lite mer \u00e4n fem kronor per irakier.<\/p>\n<p> Och f\u00f6rutom de skador som Saddam och kriget som st\u00f6rtade honom orsakade, drabbades sjukhusen i Bagdad och andra irakiska st\u00e4der ocks\u00e5 av plundrare efter regimens fall. De stal allt fr\u00e5n mediciner till syrgasbeh\u00e5llare och kirurgiutrustning.<\/p>\n<p> Skolorna \u00e4r ett annat omr\u00e5de som b\u00e5de irakier och ockupationsmaktens f\u00f6retr\u00e4dare har uttryckt sin oro \u00f6ver.<\/p>\n<p> 80 procent av skolorna beh\u00f6ver omfattande \u00e5teruppbyggnad, s\u00e4ger David Nash, som \u00e4r chef f\u00f6r det kontor som administrerar pengarna f\u00f6r USA:s \u00e5teruppbyggnadsarbete i Irak.<\/p>\n<p> Ytterligare en anledning till att de styrande irakierna s\u00e4ger att de beh\u00f6ver mer pengar om de ska hindra risken f\u00f6r sociala och politiska oroligheter \u00e4r behovet av en p\u00e5litlig eltillg\u00e5ng.<\/p>\n<p> Redan under Saddams dagar producerade Irak bara 80 procent av sitt energibehov. I Bagdad hade befolkningen str\u00f6m 22 timmar om dagen, men det var till kostnaden av m\u00e5nga timmar av m\u00f6rker p\u00e5 landsbygden och i mindre st\u00e4der.  Efter kriget var m\u00e5nga irakier irriterade \u00f6ver att ockupationsstyrkorna inte lagade skadade elledningar tillr\u00e4ckligt snabbt, och det dr\u00f6jde flera m\u00e5nader innan inv\u00e5narna kunde f\u00e5 en n\u00e5gorlunda p\u00e5litlig elf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n<p> De irakiska f\u00f6retr\u00e4darna s\u00e4ger att landet nu producerar omkring 4 000 megawatt per m\u00e5nad. Amerikanska f\u00f6retr\u00e4dare s\u00e4ger att efterfr\u00e5gan uppg\u00e5r till maximalt 6 000 megawatt, medan irakierna h\u00e4vdar att den ligger n\u00e4rmare 10 000.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dubai, 040315 (IPS) &#8211; N\u00e4r man talar om Irak handlar det f\u00f6r det mesta om attacker mot amerikanska soldater, terrord\u00e5d, eller m\u00f6jligen problemen med att l\u00e4mna \u00f6ver makten till irakier. Men allt fler irakiska och utl\u00e4ndska ledare varnar f\u00f6r att&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2004\/03\/15\/irak-sociala-brister-storsta-hotet-mot-stabilitet\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":266,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,17,7,11],"tags":[],"class_list":["post-2372","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-mellanostern","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2372","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/266"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2372"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2372\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2372"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2372"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2372"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}