{"id":23624,"date":"2022-02-15T09:51:30","date_gmt":"2022-02-15T09:51:30","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=23624"},"modified":"2022-02-15T09:51:30","modified_gmt":"2022-02-15T09:51:30","slug":"jordbruksexporten-allt-viktigare-for-brasiliens-ekonomi","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2022\/02\/15\/jordbruksexporten-allt-viktigare-for-brasiliens-ekonomi\/","title":{"rendered":"Jordbruksexporten allt viktigare f\u00f6r Brasiliens ekonomi"},"content":{"rendered":"

Rio de Janeiro, 220215 (IPS)\u00a0\u2013 De storskaliga jordbruken har blivit allt viktigare f\u00f6r Brasiliens ekonomi. Men f\u00f6r att f\u00e5 bukt med fattigdom och oj\u00e4mlikhet kr\u00e4vs det ocks\u00e5 att andra sektorer utvecklas, menar experter.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Medan det exportinriktade jordbruket vuxit sig allt starkare i Brasilien har andra sektorer, som industrin, halkat efter.<\/p>\n

Carlos Guanziroli, ekonomiprofessor vid Fluminenses universitet, p\u00e5pekar samtidigt att de exportint\u00e4kter som jordbruket bidrar med kan \u00f6ka v\u00e4lst\u00e5ndet f\u00f6r alla medborgare \u2013 om resurserna anv\u00e4nds till sociala satsningar<\/p>\n

Han p\u00e5pekar att Brasilien tidigare tvingades importera mat och bara producerade runt 50 miljoner ton spannm\u00e5l 1980 \u2013 en siffra som 2020 hade \u00f6kat till runt 250 miljoner ton. Den snabba tillv\u00e4xten h\u00e4nger i f\u00f6rsta hand samman med en \u00f6kande produktivitet. Men under perioden ut\u00f6kades ocks\u00e5 \u00e5kermarkerna fr\u00e5n 40 till 64 miljoner hektar, enligt siffror fr\u00e5n landets jordbruksdepartement. Det \u00e4r ocks\u00e5 en utveckling som har bidragit till sk\u00f6vlingen av regnskog.<\/p>\n

Brasilien har med tiden blivit v\u00e4rldens st\u00f6rsta producent av sojab\u00f6nor, k\u00f6tt, socker, apelsinjuice och sedan tidigare \u00e4ven av kaffe.<\/p>\n

Detta samtidigt som klyftorna har f\u00f6rblivit stora i landet. P\u00e5 landsbygden och i st\u00e4dernas slumomr\u00e5den lever m\u00e5nga fortfarande i fattigdom.<\/p>\n

Fram till 1980-talet var det fr\u00e4mst industrin som v\u00e4xte snabbast, men de senaste decennierna har jordbrukssektorn blivit allt viktigare f\u00f6r ekonomin.<\/p>\n

Samtidigt har urbaniseringen fortsatt. I mitten av 1900-talet bodde bara en dryg tredjedel av landets befolkning i st\u00e4derna. I samband med den senaste folkr\u00e4kningen ber\u00e4knades i st\u00e4llet hela 84 procent av de 214 miljoner inv\u00e5narna bo i st\u00e4der.<\/p>\n

Att s\u00e5 m\u00e5nga \u00f6vergett landsbygden anses h\u00e4nga samman med att jordbruket blivit alltmer mekaniserat och att \u00e4garkoncentrationen av mark \u00e4r s\u00e5 stor \u2013 samt att satsningarna p\u00e5 s\u00e5 kallade monokulturer har brett ut sig.<\/p>\n

Carlos Guanziroli betonar att de stora jordbruken \u00e4ven skapar m\u00e4ngder av indirekta jobb inom tillverkningsindustri och transporter. Enligt honom st\u00e5r denna v\u00e4rdekedja f\u00f6r 28 procent av alla arbetstillf\u00e4llen i landet.<\/p>\n

Samtidigt finns det fler \u00e4n tio miljoner m\u00e4nniskor som \u00e4r verksamma inom landets familjejordbruk \u2013 som \u00e4r viktiga f\u00f6r att st\u00e4rka tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat och f\u00f6r de lokala ekonomierna. De fungerar \u00e4ven som barri\u00e4rer f\u00f6r utbredningen av fler monokulturer.<\/p>\n

\u2013 Dessa jordbruk kr\u00e4ver st\u00f6rre arbetsinsatser, men \u00e4r ocks\u00e5 b\u00e4ttre p\u00e5 att bem\u00f6ta de lokala matbehoven och efterfr\u00e5gan p\u00e5 ekologiska varor, s\u00e4ger ekonomen Rafael Cagnin vid Institutet f\u00f6r studier av industriutveckling, IEDI.<\/p>\n

Studier har visat att familjejordbruken stod f\u00f6r 28 procent av den totala jordbruksproduktionen i landet under 2017. Men det var en l\u00e4gre siffra \u00e4n tidigare, vilket anses h\u00e4nga samman med en l\u00e5ngvarig torka i landets nord\u00f6stra delar, d\u00e4r en stor del av dessa jordbruk finns.<\/p>\n

Landets sm\u00e5jordbrukare har sedan l\u00e4nge kunnat f\u00e5 olika former av st\u00f6d, bland annat genom det nationella programmet Pronaf \u2013 som erbjuder l\u00e5n till f\u00f6rdelaktiga r\u00e4ntor och villkor. Inte ens landets nuvarande h\u00f6gernationalistiska regering under Jair Bolsonaro, som inte anses hysa n\u00e5gon sympati f\u00f6r sm\u00e5b\u00f6nderna, har v\u00e5gat dra tillbaka det programmet.<\/p>\n

Carlos Guanziroli s\u00e4ger att landets familjejordbrukare fortfarande har stora behov av att f\u00e5 tillg\u00e5ng till mer tekniskt st\u00f6d.<\/p>\n

Rafael Cagnin menar dock att \u00e4ven landets industri skulle beh\u00f6va utvecklas f\u00f6r att f\u00e5 fart p\u00e5 den ekonomiska och sociala utvecklingen. Han menar att det ocks\u00e5 \u00e4r viktigt eftersom jordbruksexporten st\u00e5r inf\u00f6r flera framtida hot i form av bland annat klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6r\u00e4ndrade konsumtionsm\u00f6nster. Och en ekonomi som \u00e4r beroende av ett f\u00e5tal exportprodukter l\u00f6per enligt honom stora risker.<\/p>\n