Washington, 040309 (IPS) – Trots storsegern f\u00f6r kraftigt antiamerikanska konservativa i Irans parlamentsval f\u00f6rra m\u00e5naden, verkar det som om den f\u00f6rsiktiga avsp\u00e4nningen mellan USA och Iran kommer att forts\u00e4tta. <\/p>\n
<\/p>\n
En rad h\u00e4ndelser sedan januari tyder p\u00e5 att inget av de b\u00e5da l\u00e4nderna \u00e4r intresserade av en konfrontation. Till stor del beror det p\u00e5 att de b\u00e5da \u00e4r upptagna av andra, mer angel\u00e4gna fr\u00e5gor.<\/p>\n
\u00c4ven om USA var mycket kritiskt mot f\u00f6rra m\u00e5nadens val, och mot att det konservativa v\u00e4ktarr\u00e5det diskvalificerade hundratals reforminriktade kandidater, s\u00e5 avstod man fr\u00e5n n\u00e5gon omfattande kampanj f\u00f6r att misskreditera r\u00e5det.<\/p>\n
Och n\u00e4r Japan och Iran i mitten av februari skrev under ett avtal om en stor oljeaff\u00e4r s\u00e5 uttryckte USA visserligen sin besvikelse, men att aff\u00e4ren, som dragit ut p\u00e5 tiden p\u00e5 grund av amerikanskt motst\u00e5nd, trots allt gick igenom tolkades som ett tecken p\u00e5 att den amerikanska administrationen till sist hade valt att ge sitt godk\u00e4nnande till aff\u00e4ren, m\u00f6jligen delvis p\u00e5 grund av att Japan har bidragit med styrkor i Irak.<\/p>\n
Det senaste tecknet p\u00e5 avsp\u00e4nningen kom i f\u00f6rra veckan, d\u00e5 USA:s ockupationsmyndighet i Irak godk\u00e4nde planerna p\u00e5 att bygga en oljeledning \u00f6ver vattendraget Shatt al-Arab till den iranska hamnstaden Abadan.\t Washington gick med p\u00e5 det irakiska oljedepartementets argument om att oljeledningen blir ett s\u00e4tt f\u00f6r Irak att \u00f6ka sin oljeexport, som har drabbats h\u00e5rt av flaskhalsar vid Basra och av sabotage i landets norra delar.<\/p>\n
De amerikanska myndigheterna kommenterade inte beslutet, men Iraks oljeminister Ibrahim Bahr al-Uloum sa till Financial Times att USA:s administrat\u00f6r Paul Bremer ”s\u00e4ger att han inser att irakierna m\u00e5ste ha bra relationer med alla sina grannar.” N\u00e5gra dagar senare sa amerikanska f\u00f6retr\u00e4dare i Washington att den amerikanska administrationen inte har n\u00e5gra planer p\u00e5 att ut\u00f6va p\u00e5tryckningar mot atomenergiorganet IAEA f\u00f6r att det ska l\u00e4mna \u00f6ver fr\u00e5gan om Irans k\u00e4rnvapenprogram till FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d f\u00f6r ett beslut om eventuella sanktioner.<\/p>\n
B\u00e5da dessa beslut innebar bakslag f\u00f6r de h\u00f6kar inom administrationen som i maj f\u00f6rra \u00e5ret lyckades bryta av en f\u00f6rsiktig dialog mellan det amerikanska utrikesdepartementet och Iran, sedan underr\u00e4ttelsetj\u00e4nster kunde koppla samman bombd\u00e5d mot v\u00e4sterl\u00e4ndska bostadsomr\u00e5den i Riyadh till telefonsamtal fr\u00e5n al-Qaida-anh\u00e4ngare p\u00e5 iranskt territorium.<\/p>\n
H\u00f6karna, som leds av neokonservativa politiker och byr\u00e5krater i kretsen kring f\u00f6rsvarsministern Donald Rumsfeld och vicepresidenten Dick Cheney, har h\u00e4vdat att Iran har gett en fristad \u00e5t h\u00f6gt uppsatta al-Qaida-medlemmar sedan talibanregimen i Afghanistan st\u00f6rtades i slutet av 2001.<\/p>\n
Iran, som har sagt att man har gripit ett antal al-Qaida-anh\u00e4ngare i landet, har tydligt f\u00f6rnekat att man st\u00f6djer al-Qaida p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt.<\/p>\n
Den iranska regeringen har ocks\u00e5 antytt att man kan t\u00e4nka sig att l\u00e4mna ut de gripna al-Qaida-medlemmarna om den amerikanska regeringen l\u00e5ter tusentals medlemmar i den iranska rebellgruppen Mojahadin-e-Khalq, MeK, \u00e5terv\u00e4nda till Iran. MeK-medlemmarna sitter f\u00f6r n\u00e4rvarande i amerikanskt f\u00f6rvar i Irak.<\/p>\n
H\u00f6karna h\u00e4vdar ocks\u00e5 att Iran ser mellan fingrarna med militanta islamister som tar sig in i Irak f\u00f6r att delta i motst\u00e5ndsr\u00f6relsen och genomf\u00f6ra terroristattacker. Regeringen i Teheran har medgett att den inte helt och h\u00e5llet har kontroll \u00f6ver gr\u00e4nsen mot Irak, men har samtidigt f\u00f6rnekat att den skulle ha n\u00e5gonting att g\u00f6ra med f\u00f6rs\u00f6ken att destabilisera Irak – ett f\u00f6rnekande som de flesta oberoende bed\u00f6mare anser vara trov\u00e4rdigt.<\/p>\n
– M\u00e5nga av de mest h\u00e5rdf\u00f6ra konservativa skulle g\u00e4rna se att vi misslyckas i Irak, men ett misslyckande skulle inneb\u00e4ra inb\u00f6rdeskrig, och det vill de inte ha, s\u00e4ger Daniel Brumberg, Iran-specialist vid Georgetown University. Han s\u00e4ger att iranier i den konservativa mittf\u00e5ran inte vill att USA misslyckas.<\/p>\n
Hadi Semati, g\u00e4stforskare vid institutet Carnegie Endowment for International Peace, som ocks\u00e5 f\u00f6rel\u00e4ser vid Teherans universitet, h\u00e5ller med om det och s\u00e4ger att det finns en bred konsensus mellan konservativa och reforminriktade om att st\u00f6dja en demokratisering av Irak.<\/p>\n
– Allt utom kaos eller delning i Irak \u00e4r att f\u00f6redra f\u00f6r Iran, s\u00e4ger Semati, som anses st\u00e5 n\u00e4ra reformr\u00f6relsen i Iran.<\/p>\n
Ironiskt nog, menar Semati, har de konservativa i Iran tr\u00e4tt fram som de stora vinnarna som ett resultat av Bush-administrationens ”krig mot terrorismen”. Tv\u00e5 av deras farligaste fiender – talibanregimen och Saddam Hussein – har eliminerats, och Bushs retorik om Iran som en av ”ondskans axelmakter” f\u00f6rsvagade demokratiska och reformsinnade krafter i landet.<\/p>\n
– Demokratibyggandet kommer att vara d\u00f6tt s\u00e5 l\u00e4nge det ses som ett resultat av inflytande utifr\u00e5n, s\u00e4ger Semati.<\/p>\n
Dessutom har den iranska regimens medvetenhet om att man skulle kunna s\u00e4tta k\u00e4ppar i hjulen f\u00f6r USA b\u00e5de i Irak och i Afghanistan gett de konservativa makthavarna ett st\u00f6rre sj\u00e4lvf\u00f6rtroende gentemot USA, enligt m\u00e5nga bed\u00f6mare.<\/p>\n
Det sj\u00e4lvf\u00f6rtroendet uppenbarades i f\u00f6rra m\u00e5naden d\u00e5 den f\u00f6rre iranske presidenten Ali Akbar Hashemi Rafsanjani sa till en Teheran-tidning att USA har k\u00f6rt fast i Iran och att ”de vet att om Iran vill, skulle landet kunna g\u00f6ra deras problem \u00e4nnu v\u00e4rre.” Rafsanjani antydde att en dialog mellan l\u00e4nderna skulle kunna vara m\u00f6jlig. ”F\u00f6r mig \u00e4r det inget problem att prata”, sa han.<\/p>\n
– De konservativa i Iran var fr\u00e5n b\u00f6rjan r\u00e4dda f\u00f6r att USA skulle v\u00e4nda sig mot dem efter Irak, men de ser vilken oreda vi st\u00e4llt till med d\u00e4r, och de \u00e4r ganska sj\u00e4lvs\u00e4kra, s\u00e4ger Gary Sick, Iran-expert vid Columbia University som var s\u00e4kerhetsr\u00e5dgivare under Jimmy Carters tid som USA:s president (1977-81).<\/p>\n
Sick s\u00e4ger att det inte \u00e4r troligt att det blir n\u00e5gra dramatiska f\u00f6r\u00e4ndringar av den iranska utrikespolitiken f\u00f6rr\u00e4n den politiska situationen har klarnat d\u00e4r.<\/p>\n
Men Sick och flera andra bed\u00f6mare menar ocks\u00e5 att det \u00e4r allt f\u00f6r tidigt att se den senaste tidens f\u00f6rsonande \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n Bush-administrationens sida som en del av en st\u00f6rre strategi.<\/p>\n
– S\u00e5 vitt jag kan se har USA egentligen fortfarande ingen tydlig h\u00e5llning eller bred strategi gentemot Iran. Realiteten \u00e4r att USA just nu inte vill br\u00e5ka med Iran. Vi \u00e4r misst\u00e4nksamma mot vad de h\u00e5ller p\u00e5 med, men \u00e5 andra sidan har vi ingen anledning att reta upp dem. Men om det \u00e4r mer \u00e4n n\u00e5got tillf\u00e4lligt \u00e4r tveksamt, s\u00e4ger Sick.<\/p>\n
Han p\u00e5pekar att splittringen mellan h\u00f6karna inom den amerikanska administrationen och utrikesdepartementets realpolitiker fortfarande \u00e4r mycket djup.<\/p>\n
Och det illustrerades i en uppm\u00e4rksammad artikel i f\u00f6rra veckans utg\u00e5va av den neokonservativa tidningen Weekly Standard. Iran-specialisten Reuel Marc Gerecht vid tankesmedjan American Enterprise Institute varnade d\u00e4r f\u00f6r att en realpolitisk strategi \u00e4r d\u00f6md att misslyckas, och skrev att ”i slut\u00e4nden \u00e4r det bara demokrati i Iran som kan l\u00f6sa problemen med k\u00e4rnvapen och terrorism”.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 040309 (IPS) – Trots storsegern f\u00f6r kraftigt antiamerikanska konservativa i Irans parlamentsval f\u00f6rra m\u00e5naden, verkar det som om den f\u00f6rsiktiga avsp\u00e4nningen mellan USA och Iran kommer att forts\u00e4tta.<\/p>\n","protected":false},"author":190,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,17,14,7],"tags":[],"class_list":["post-2353","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-mellanostern","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2353","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/190"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2353"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2353\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2353"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2353"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2353"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}