{"id":23460,"date":"2021-12-17T08:21:25","date_gmt":"2021-12-17T08:21:25","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=23460"},"modified":"2021-12-17T08:21:25","modified_gmt":"2021-12-17T08:21:25","slug":"kommentar-stigande-missnoje-bakom-vaxande-protestrorelser","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/12\/17\/kommentar-stigande-missnoje-bakom-vaxande-protestrorelser\/","title":{"rendered":"Kommentar: Stigande missn\u00f6je bakom v\u00e4xande protestr\u00f6relser"},"content":{"rendered":"

New York, 211217 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Ny forskning visar att de stora folkliga protesterna har \u00f6kat snabbt i v\u00e4rlden p\u00e5 senare \u00e5r. Och i en alltmer polariserad v\u00e4rld kan covid-19-pandemin skapa en \u00e4nnu st\u00f6rre frustration och ilska. Det skriver <\/strong>Walden Bello<\/strong>\u00a0och\u00a0<\/strong>Isabel Ortiz<\/strong> i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Ny forskning<\/a> visar att protestaktionerna \u00f6kar i v\u00e4rlden. I studien har n\u00e4stan tre tusen demonstrationer som genomf\u00f6rts sedan b\u00f6rjan av 00-talet analyserats. De \u00e4gde rum i \u00f6ver ett hundra av de l\u00e4nder i v\u00e4rlden d\u00e4r \u00f6ver 93 procent av alla m\u00e4nniskor bor.<\/p>\n

Studien visar att antalet protestaktioner fr\u00e5n och med 2006 \u00f6kade under varje \u00e5r fram till 2020. \u00d6kningen inleddes i samband med finanskrisen 2007\u20132008 och intensifierades ytterligare i samband med de \u00e5tstramningspaket som genomf\u00f6rdes v\u00e4rlden \u00f6ver efter 2010.<\/p>\n

I takt med detta \u00f6kade frustrationen \u00f6ver bristen p\u00e5 hyggliga arbeten, f\u00f6rsvagade sociala skyddsn\u00e4t och en minskande tillg\u00e5ng p\u00e5 offentlig service, mot or\u00e4ttvisa skatter och en upplevd avsaknad av verklig demokrati samt bristen p\u00e5 ansvarsskyldighet hos beslutsfattare.<\/p>\n

Detta ledde till en ny v\u00e5g av mer politiska protester under 2016 \u2013 inriktade mot den r\u00e5dande politiska och ekonomiska ordningen. Globala opinionsunders\u00f6kningar visar samtidigt p\u00e5 ett \u00f6kande missn\u00f6je och bristande f\u00f6rtroende f\u00f6r v\u00e4rldens regeringar.<\/p>\n

I allt h\u00f6gre grad \u00e4r det inte bara aktivister och fackligt engagerade som demonstrerar \u2013 utan \u00e4ven m\u00e5nga andra grupper och medborgare som upplever att de har blivit utest\u00e4ngda fr\u00e5n de politiska processerna och f\u00f6rbisedda av de etablerade partierna.<\/p>\n

Den nyliberala politik som har dominerat i flera decennier har skapat en enorm oj\u00e4mlikhet och underminerat inkomster och v\u00e4lm\u00e5ende inom flera samh\u00e4llsklasser. Det har i sin tur lett till att fler k\u00e4nner sig utsatta f\u00f6r or\u00e4ttvisor och upplever att demokratierna inte fungerar \u2013 och drivit p\u00e5 frustationen \u00f6ver utebliven ekonomisk och social utveckling.<\/p>\n

Och medan medierna ofta beskriver protesterna som sporadiska och icke-organiserade upplopp s\u00e5 visar det sig att de flesta protester b\u00e5de \u00e4r v\u00e4lplanerade och har tydliga m\u00e5l.<\/p>\n

Den fr\u00e4msta orsaken till \u00f6ver 1\u00a0500 protester var olika politiska och demokratiska brister, medan n\u00e5got fler, drygt 1\u00a0800 protester, handlade om ekonomiska r\u00e4ttvisefr\u00e5gor. Drygt 1\u00a0300 av protesterna handlade om krav p\u00e5 ut\u00f6kade medborgerliga r\u00e4ttigheter av olika slag. Detta medan knappa 900 protester var inriktade p\u00e5 bland annat milj\u00f6- och klimatfr\u00e5gor.<\/p>\n

Det \u00e4r inte bara antalet protester som har \u00f6kat, utan \u00e4ven antalet deltagare. Minst 52 av de analyserade protesterna uppges ha samlat minst en miljon deltagare. Det inneb\u00e4r att flera av de st\u00f6rsta protesterna i historien intr\u00e4ffade mellan 2006 och 2020. Allra st\u00f6rst var de protester som genomf\u00f6rdes i Indien under 2020 mot planerade liberaliseringar av jordbrukspolitiken.<\/p>\n

Under 2010-talet har ocks\u00e5 de h\u00f6gerextrema demonstrationerna som genomf\u00f6rs i v\u00e4rlden blivit fler. Dessa har samlat deltagare som i m\u00e5nga fall attackerar den liberala demokratins grunder eller som v\u00e4nder sig mot muslimer och flyktingar. \u00c4ven om dessa demonstranter har en retorik som \u00e4r kritisk mot eliten s\u00e5 \u00e4r de h\u00f6gerextrema grupperna inte fr\u00e4mst intresserade av att \u00e4ndra maktbalansen i samh\u00e4llet, utan mer inriktade p\u00e5 att v\u00e4nda sin frustration mot olika minoriteter.<\/p>\n

Den \u00f6verv\u00e4ldigande majoriteten av demonstrationerna har i st\u00e4llet varit samlade kring progressiva krav p\u00e5 verklig demokrati, medborgerliga r\u00e4ttigheter och st\u00f6rre global ekonomisk r\u00e4ttvisa.<\/p>\n

Samtidigt som ny forskning visar att det r\u00e5der en minskad politisk stabilitet p\u00e5 global niv\u00e5, s\u00e5 finns det ocks\u00e5 l\u00f6sningar. V\u00e4rldens regeringar m\u00e5ste lyssna p\u00e5 protestr\u00f6relserna och agera d\u00e4refter.<\/p>\n

De krav som m\u00e4nniskor v\u00e4rlden \u00f6ver st\u00e4ller har mycket gemensamt. Det handlar om en respekt f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna och f\u00f6r de m\u00e5ls\u00e4ttningar som slagits fast i FN:s gemensamt \u00f6verenskomna globala utvecklingsm\u00e5l.<\/p>\n

*Walden Bello\u00a0\u00e4r adjungerad professor i sociologi vid State University i New York och ordf\u00f6rande f\u00f6r den Bangkok-baserade tankesmedjan Focus on the Global South. Isabel Ortiz\u00a0\u00e4r chef f\u00f6r programmet f\u00f6r global social r\u00e4ttvisa vid organisationen Initiative for Policy Dialogue, och har tidigare arbetat f\u00f6r FN-organen ILO och Unicef.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

New York, 211217 (IPS)\u00a0\u2013 Ny forskning visar att de stora folkliga protesterna har \u00f6kat snabbt i v\u00e4rlden p\u00e5 senare \u00e5r. Och i en alltmer polariserad v\u00e4rld kan covid-19-pandemin skapa en \u00e4nnu st\u00f6rre frustration och ilska. Det skriver Walden Bello\u00a0och\u00a0Isabel Ortiz… Continue Reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":146,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[9,10,7,11],"tags":[],"class_list":["post-23460","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-global-fragor","category-manskliga-rattigheter","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/146"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23460"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23461,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23460\/revisions\/23461"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}