{"id":23166,"date":"2021-09-24T07:35:52","date_gmt":"2021-09-24T07:35:52","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/?p=23166"},"modified":"2021-09-24T07:35:52","modified_gmt":"2021-09-24T07:35:52","slug":"kommentar-krisen-i-afghanistan-kan-utnyttjas-av-grannlanderna","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2021\/09\/24\/kommentar-krisen-i-afghanistan-kan-utnyttjas-av-grannlanderna\/","title":{"rendered":"Kommentar: Krisen i Afghanistan kan utnyttjas av grannl\u00e4nderna"},"content":{"rendered":"

Washington, 210924 (IPS)\u00a0<\/strong>\u2013 Den politiska och m\u00e4nskliga katastrof som drabbat\u00a0<\/strong>Afghanistan kan \u00e4ven komma att f\u00f6rv\u00e4rra situationen f\u00f6r oppositionen i Tadzjikistan och Uzbekistan. Det skriver Erica Marat, expert p\u00e5 internationella s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor, i denna kommentar.<\/strong><\/p>\n

<\/p>\n

Efter talibanernas makt\u00f6vertagande i Afghanistan kommer grannl\u00e4nderna Tadzjikistan, Uzbekistan och Turkmenistan att bli viktiga i olika s\u00e4kerhetsinsatser f\u00f6r det afghanska folket, samtidigt som dessa l\u00e4nder \u00e4ven kommer att tvingas hantera sina egna s\u00e4kerhetsproblem.<\/p>\n

Ett talibankontrollerat Afghanistan \u00e4r inget nytt f\u00f6r dessa l\u00e4nder, som blev sj\u00e4lvst\u00e4ndiga efter Sovjetunionens sammanbrott 1991. Men till skillnad fr\u00e5n under 1990-talet, d\u00e5 de centralasiatiska staterna var p\u00e5 v\u00e4g att etableras som oberoende l\u00e4nder \u2013 och deras framtida utveckling \u00e4nnu var oviss, sker h\u00e4ndelserna i dagens Afghanistan i en annan n\u00e4rmilj\u00f6.<\/p>\n

Nu \u00e4r grannl\u00e4nderna v\u00e4letablerade stater som \u00e4r k\u00e4nda f\u00f6r att trycka ned den inhemska oppositionen och st\u00e5 beredda p\u00e5 att dra nytta av s\u00e4kerhetskriser som kan ytterligare st\u00e4rka makthavarnas position.<\/p>\n

Tadzjikistan \u00e4r ett tydligt exempel p\u00e5 den utveckling som skett sedan 1990-talet. D\u00e5 var landet splittrat av ett inb\u00f6rdeskrig mellan den sekul\u00e4ra tidigare kommunistregeringen och en religi\u00f6st pr\u00e4glad politisk opposition. \u00c5r 1997 kunde dock ett fredsavtal slutas, strax efter att talibanerna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen hade \u00f6vertagit makten i Kabul.<\/p>\n

Sedan dess har president Emomalii Rahmon kontrollerat Tadzjikistan. Till en b\u00f6rjan hade hans regering dock inte kontroll \u00f6ver hela landet, vilket utnyttjades av islamistiska extremister i landets avl\u00e4gsna delar.<\/p>\n

I dag \u00e4r Emomalii Rahmon en av de auktorit\u00e4ra ledare som suttit vid makten l\u00e4ngst i v\u00e4rlden. Under de g\u00e5ngna decennierna har han bef\u00e4st sin st\u00e4llning, gjort sig av med oppositionella r\u00f6ster och ska enligt rapporter nu ha som fr\u00e4msta m\u00e5l att \u00f6verf\u00f6ra makten till sin 33-\u00e5rige son Rustam Emomalii. Alla beslut som r\u00f6r Afghanistan uppges p\u00e5verkas av den m\u00e5ls\u00e4ttningen.<\/p>\n

Uzbekistan \u00e4r samtidigt ett politiskt mer \u00f6ppet land \u00e4n det var under 1990-talet. Men dess sittande president Sjavkat Mirzijojev styr fortfarande \u00f6ver en auktorit\u00e4r regim, som vill undvika att talibanerna i grannlandet orsakar n\u00e5gra inhemska problem.<\/p>\n

Samtidigt st\u00e5r b\u00e5de Tadzjikistan och Uzbekistan inf\u00f6r verkliga s\u00e4kerhetsproblem. Talibanerna finns i grannprovinserna och hundratals personer fr\u00e5n Tadzjikistan uppges ing\u00e5 i en allians med talibanerna.<\/p>\n

Emomalii Rahmon \u00e4r sannolikt mer oroad \u00f6ver att landsm\u00e4n som befinner sig i Afghanistan ska utmana hans regim, \u00e4n radikaliserade personer som befinner sig inom landets gr\u00e4nser.<\/p>\n

N\u00e4rmare fyra tusen personer fr\u00e5n Tadzjikistan och Uzbekistan ber\u00e4knas tidigare ha anslutit sig till terrorgruppen IS, varav flera tidigare h\u00f6ga milit\u00e4ra bef\u00e4l. I takt med IS nederlag i Irak och Syrien ska m\u00e5nga centralasiater ha begett sig till Afghanistan. Samtidigt \u00e4r det sv\u00e5rt att ber\u00e4kna hur m\u00e5nga de \u00e4r.<\/p>\n

Ledarna f\u00f6r Afghanistans centralasiatiska grannl\u00e4nder har p\u00e5 senare tid visat ett intresse f\u00f6r att hitta gemensamma l\u00f6sningar p\u00e5 de regionala problemen. Samtidigt \u00e4r utsikterna f\u00f6r ett s\u00e5dant samarbete os\u00e4kert, bland annat p\u00e5 grund av fortsatta gr\u00e4nstvister mellan l\u00e4nderna.<\/p>\n

L\u00e4nderna i Centralasien har nu blivit alltmer geopolitiskt intressanta f\u00f6r USA, Ryssland och Kina. USA har inlett samtal om framtida s\u00e4kerhetssamarbeten med b\u00e5de Tadzjikistan och Uzbekistan \u2013 m\u00f6jligen med planer p\u00e5 att installera en postering f\u00f6r operationer inne i Afghanistan.<\/p>\n

Ryssland genomf\u00f6r samtidigt milit\u00e4ra \u00f6vningar tillsamman med Tadzjikistan och Uzbekistan, och Kina har enligt rapporter en milit\u00e4r anl\u00e4ggning inne i Tadzjikistan.<\/p>\n

Det v\u00e4xande internationella intresset ger samtidigt ledningarna i Tadzjikistan och Uzbekistan nya m\u00f6jligheter att utnyttja detta f\u00f6r att st\u00e4rka sin inhemska maktst\u00e4llning.<\/p>\n

Emomalii Rahmon kommer troligen att framst\u00e4lla Afghanistan som ett yttre hot, f\u00f6r att p\u00e5 det s\u00e4ttet kunna v\u00e4cka \u00e5tal mot inhemska motst\u00e5ndare genom att anklaga dem f\u00f6r religi\u00f6s extremism.<\/p>\n

Samtidigt som de centralasiatiska l\u00e4nderna skulle kunna bidra till en \u00f6kad stabilitet i Afghanistan, s\u00e5 kan allts\u00e5 ocks\u00e5 regionens l\u00e4nder se nya m\u00f6jligheter att kv\u00e4sa den inhemska oppositionen tack vare krisen.<\/p>\n

*Erica Marat \u00e4r lektor vid College of International Security Affairs vid National Defense University i Washington. De \u00e5sikter som presenteras h\u00e4r \u00e4r hennes egna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Washington, 210924 (IPS)\u00a0\u2013 Den politiska och m\u00e4nskliga katastrof som drabbat\u00a0Afghanistan kan \u00e4ven komma att f\u00f6rv\u00e4rra situationen f\u00f6r oppositionen i Tadzjikistan och Uzbekistan. Det skriver Erica Marat, expert p\u00e5 internationella s\u00e4kerhetsfr\u00e5gor, i denna kommentar.<\/p>\n","protected":false},"author":146,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,10,7],"tags":[],"class_list":["post-23166","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23166","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/146"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23166"}],"version-history":[{"count":1,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23166\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23167,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23166\/revisions\/23167"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23166"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23166"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23166"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}