New York, 040224 (IPS) – Samtidigt som f\u00f6rs\u00f6ken att kontrollera f\u00e5gelinfluensan p\u00e5g\u00e5r, varnar forskare f\u00f6r att nya sjukdomar som uppst\u00e5r p\u00e5 grund av m\u00e4nskliga aktiviteter kommer att dyka upp varje \u00e5r. Och de \u00f6vervakningssystem som finns kommer kanske inte att kunna varna i tillr\u00e4ckligt god tid f\u00f6r att undvika epidemier. <\/p>\n
<\/p>\n
– Det r\u00e5der ingen tvekan om att vi har underskattat infektionssjukdomarna och den biofysiska omgivningens p\u00e5verkan, s\u00e4ger Peter Curson, professor i medicinsk geografi vid Macquarie-universitetet i Sydney, Australien.<\/p>\n
– I synnerhet har vi haft en tendens att se bakterier och virus som or\u00f6rliga m\u00e5l som man kan oskadligg\u00f6ra med magiska kulor av antibiotika och antiviraler. Men vi har inte insett vilken kapacitet de har att utvecklas, mutera sig, kombineras och vandra mellan arter.<\/p>\n
Epidemiologer klassar framv\u00e4xande infektioner som de som \u00e4r nya f\u00f6r m\u00e4nniskor (exempelvis hiv eller sars), nya f\u00f6r en s\u00e4rskild region (West Nile virus, monkey pox-virus) eller de som f\u00f6r\u00e4ndrats s\u00e5 att de inte kan botas av behandlingar som tidigare varit effektiva.<\/p>\n
Hittills har 22 m\u00e4nniskor d\u00f6tt i Vietnam och Thailand av den f\u00e5gelinfluensa som f\u00f6rst uppt\u00e4cktes i Hongkong 1997.<\/p>\n
Fem arbetare vid en kycklingfarm i Kanada misst\u00e4nks ha smittats av f\u00e5gelinfluensan sedan smittan uppt\u00e4cktes vid deras arbetsplats i f\u00f6rra veckan. Myndigheterna har nu avlivat 16 000 kycklingar d\u00e4r.<\/p>\n
Tidigare i m\u00e5naden bekr\u00e4ftades f\u00f6rekomsten av f\u00e5gelinfluensa vid g\u00e5rdar i den amerikanska delstaten Delaware, och sedan dess har tre andra delstater ocks\u00e5 rapporterat incidenter. Hittills har inga m\u00e4nniskor smittats i USA, men en del l\u00e4nder har f\u00f6rbjudit import av kycklingar b\u00e5de fr\u00e5n USA och Kanada.<\/p>\n
Enligt de b\u00e5da l\u00e4ndernas myndigheter handlar det om en mindre allvarlig variant av f\u00e5gelinfluensan \u00e4n den som drabbat Asien.<\/p>\n
Forskare misst\u00e4nker att en liknande smitta \u00f6ver artgr\u00e4nserna – fr\u00e5n f\u00e5glar eller grisar till m\u00e4nniskor – orsakade spanska sjukan, den \u00f6k\u00e4nda influensaepidemin som d\u00f6dade 50 miljoner m\u00e4nniskor 1918-19.<\/p>\n
Peter Curson s\u00e4ger att det snart kan vara dags f\u00f6r en ny riktigt stor influensaepidemi.<\/p>\n
– Den senaste kom f\u00f6r mer \u00e4n 30 \u00e5r sedan, och det \u00e4r f\u00f6rmodligen bara en tidsfr\u00e5ga innan n\u00e5gonting liknande f\u00e5gelinfluensan kombineras med m\u00e4nsklig influensa och det bildas n\u00e5got verkligt elakartat.<\/p>\n
Omkring 20 nya sjukdomar har uppst\u00e5tt sedan 1970-talet, och forskarna tror att den utvecklingen kommer att forts\u00e4tta, m\u00f6jligen i \u00e4n h\u00f6gre takt.<\/p>\n
En stor del av skulden ligger enligt experterna p\u00e5 riskabel hantering inom djurindustrin, exempelvis \u00f6veranv\u00e4ndning av antibiotika i djurfoder, vilket \u00f6kar risken f\u00f6r att bakterier blir resistenta.<\/p>\n
Avskogning och intr\u00e5ng i tidigare or\u00f6rda omr\u00e5den har ocks\u00e5 lett till att m\u00e4nniskan drabbats av nya virus som ebola, samtidigt som dagens resande g\u00f6r att sjukdomar snabbt sprids \u00f6ver v\u00e4rlden.<\/p>\n
Klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna har ocks\u00e5 varit gynnsamma f\u00f6r bakterier och virus, som ofta trivs i varmare temperaturer.<\/p>\n
Enligt en internationell expertpanel som \u00e4gnar sig \u00e5t global uppv\u00e4rmning kan en temperatur\u00f6kning p\u00e5 bara tre grader orsaka 50 till 80 miljoner nya fall av malaria.<\/p>\n
Infektionssjukdomar orsakar f\u00f6r n\u00e4rvarande n\u00e4stan 40 procent av alla d\u00f6dsfall i hela v\u00e4rlden, och andelen v\u00e4xer.<\/p>\n
Medan hanteringen av f\u00f6rra \u00e5rets sars-utbrott fick v\u00e4l godk\u00e4nt av WHO, och demonstrerade hur effektivt internationellt samarbete kan vara varnar en del h\u00e4lsoexperter f\u00f6r att vi kanske inte kommer undan lika enkelt n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n
– Det lyckliga med sars \u00e4r att den som smittas har sin mest smittsamma period efter det att de uppvisat symtom och kan diagnosticeras. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r oron st\u00f6rre \u00f6ver en eventuell influensaepidemi. Typiskt sett har influensa en kort latent period och \u00e4r v\u00e4ldigt smittsam innan man kan diagnosticera den, s\u00e4ger Niels Becker, expert p\u00e5 biostatistik vid Australiens nationella universitet.<\/p>\n
Ekonomiska och politiska \u00f6verv\u00e4ganden kan ocks\u00e5 hindra anstr\u00e4ngningarna att stoppa nya infektioner, vilket intr\u00e4ffade n\u00e4r de kinesiska myndigheterna f\u00f6rs\u00f6kte d\u00f6lja sars-utbrottet 2003.<\/p>\n
– En uppenbar svaghet i den globala \u00f6vervakningen \u00e4r tendensen hos nationella regeringar att f\u00f6rneka eller undanh\u00e5lla information, s\u00e4ger Tony McMichael, chef f\u00f6r National Centre for Epidemiology and Population Health i Canberra.<\/p>\n
– Det finns ocks\u00e5 en svaghet p\u00e5 grund av de enorma skillnaderna i rikedom och professionell kapacitet mellan rika och fattiga l\u00e4nder. Det \u00e4r ett stort problem, s\u00e4rskilt med tanke p\u00e5 att m\u00e5nga infektionssjukdomar h\u00e4rstammar fr\u00e5n fattiga landsbygdsomr\u00e5den, med ett mer traditionellt livsm\u00f6nster.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 040224 (IPS) – Samtidigt som f\u00f6rs\u00f6ken att kontrollera f\u00e5gelinfluensan p\u00e5g\u00e5r, varnar forskare f\u00f6r att nya sjukdomar som uppst\u00e5r p\u00e5 grund av m\u00e4nskliga aktiviteter kommer att dyka upp varje \u00e5r. Och de \u00f6vervakningssystem som finns kommer kanske inte att… Continue Reading